• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • 1
  • Tagged with
  • 91
  • 30
  • 29
  • 22
  • 17
  • 16
  • 15
  • 14
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Lokalhistoria : en praktisk möjlighet. / Localhistory : a practical possibility

Johansson, Jenny January 2001 (has links)
Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.
32

Utomhuspedagogik – hur kan det konkretiseras och anpassas till skolans behov?

Magnusson, Anders January 2009 (has links)
Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.
33

Lokalhistoria- ett arbetssätt för att få elever intresserade av historia? / Local history- a method to interest pupils in history?

Andersson, Emma January 2002 (has links)
<p>Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering. </p><p>Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.</p>
34

Lokalhistoria : en praktisk möjlighet. / Localhistory : a practical possibility

Johansson, Jenny January 2001 (has links)
<p>Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. </p><p>Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr. </p><p>Vidare ska de känna till vilka faktorer som format och påverkat närmiljön.Vidare har jag valt att genom litteraturstudier plocka fram olika metoder, vilka man kan använda sig av vid studier av närmiljön. Dessa metoder är förlagda till landsbygdsmiljö men kan med fördel och vissa modifieringar överföras till stadsmiljö. Var man än jobbar som lärare finns det en närmiljö att använda sig av. Metoderna som redovisas i arbetet är anpassningsbara och kan användas i vilken miljö man än befinner sig. </p><p>Genom praktiska erfarenheter dras slutsatsen att lokalhistoria är tacksamt att jobba med. Det är lätt att få eleverna engagerade eftersom undervisningen sker i en miljö som är välkänd för dem. Lokalhistoria innebär en hel del merarbete för läraren men jag anser att resultatet är mödan värt.</p>
35

Utomhuspedagogik – hur kan det konkretiseras och anpassas till skolans behov?

Magnusson, Anders January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.</p>
36

Varför sitta still? : En studie som belyser sambandet mellan rörelse och barns koncentrationsförmåga.

Arnoldsson, Karin, Medhammar, Märtha January 2008 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät. Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.
37

Utomhuspedagogik i förskolan : Fem förskollärares resonemang om utomhuspedagogik

Nordh, Sandra, Gårdhagen-Widelund, Emelie January 2013 (has links)
No description available.
38

Likvärdighet i förskolans utemiljö : En studie av förskolors olika när- och utemiljöer och hur de används

Norström, Linda, Fahlgren Rehnman, Emma January 2013 (has links)
I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.
39

Förskolelärares erfarenheter av utomhuspedagogik : Preschool teachers´ experience of outdoor education

Delashob, Jasmine sharmin January 2013 (has links)
Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige. Sammanlagt var det åtta pedagoger som deltog i undersökningen. Min teoretiska bakgrund innefattar tidigare forskning, doktorsavhandlingar samt förskolans läroplan. I den här uppsatsen har jag valt att utgår från den sociokulturella synen på lärande eftersom barn ses som kompetenta individer som lär i en social gemenskap och att de konstruerar sin egen kunskap utifrån sina erfarenheter. Jag har sedan gjort analyser av mitt material från undersökningen och kopplat det till teoribakgrunden. I resultatet framkommer det att användningen av utomhuspedagogik i förskoleverksamheten varierar beroende på lärarens egen inställning till detta arbetssätt. Vissa pedagoger går ut högst två till tre gånger per vecka medan andra arbetar ute dagligen. Analysen visar att för en kategori av pedagoger är det en självklarhet att vara ute och de har den inställningen att det är att bara komma ut. En annan kategori arbetar planerat i projekt som kan bedrivas både inomhus och utomhus, medan en annan föredrar att vara inomhus. Det framkommer i analysen att det finns olika fördelar med utomhuspedagogiken, nämligen barnen kan arbeta i olika miljöer, använder både kropp och samtliga sinnen, får enskilt eller i grupp undersöka, utforska, upptäcka och experimentera olika ting. Förutom detta nämns det att barnen kan praktisera de teoretiska delarna och få konkreta erfarenheter och kunskaper av olika saker som de läser om eller arbetar med. Sedan visar den här studien att det förekommer hinder eller brister i utomhuspedagogiken, såsom med alla andra arbetsmetoder eller undervisningssätt. Pedagogerna i denna studie hävdar att hinder i form av att barnen inte har kläder efter väder, ekonomiska hinder, personalresurs, för stora barngrupper, gården och att vädret kan vara ett hinder för de mindre barnen, förekomma. Studien framhåller sedan, att användingen v läroplanen varierar mellan pedagogerna. En del pedagoger har läroplanen som går hand i hand med de aktiviteter de planerar för barnen och andra har det bara i baktanken. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är en del av deras verksamhet och det framkommer också att majoriteten av pedagogerna har en positiv inställning till utomhuspedagogiken och anser att den kan användas både för fri lek och pedagogisk verksamhet. Barnen får ett konkret, plats- och erfarenhetsbaserat lärande, vilket bidrar till mindre ytliga inlärningssituationer. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras uppsatsens resultat iförhållande till litteraturgenomgången.
40

Varför sitta still? : En studie som belyser sambandet mellan rörelse och barns koncentrationsförmåga.

Arnoldsson, Karin, Medhammar, Märtha January 2008 (has links)
<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

Page generated in 0.5487 seconds