Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser då en anhörig vårdas i respirator. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med livsvärlden, lidande och välbefinnande och trygghet som teoretiskreferensram. Resultatet analyserades med Granskär & Höglund-Nielsen´s analys metod. Metoden valdes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. För att besvara syftet analyserades kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i sex teman: Starka känslor i första mötet, behov av information, upplevelser av kommunikationsbrist i samband med sederingen, tryggheten av intensivvårdssjuksköterskans stöd, delaktighet i omvårdnaden och ökad sårbarhet. Närståendes upplevelser under respiratorvården baserades på intensivvårdssjuksköterskans bemötande, information och kommunikation. Genom information och närvaro under behandlingen ingav sjuksköterskan trygghet och stöd för de närstående. Samtidigt som de närstående behövde sjuksköterskans närhet var det viktigt att få egentid med den anhörige. Diskussion: Genomgående i alla teman ur analysen var sjuksköterskornas bemötande och vikten av information under respiratorbehandlingen. De närstående som fick information och kände stödet och närvaron av sjuksköterskan upplevde omvårdnaden som god.

Introduktion: Majoriteten av dödsfall sker på sjukhus och antal människor som är i behov av palliativ vård förväntas öka. Närstående spelar en viktig roll i den palliativa vården och det är därför viktigt att veta hur de upplever vården. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) i nio steg. Artiklar söktes fram i databasen CINAHL, tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades till resultatet. Dessa kategorier var: Omvårdnad, Delaktighet, Bemötande, Kommunikation och Stöd. Slutsats: Generellt upplevde närstående att patienten erhöll god palliativ vård på sjukhus. Det framgick att en del närstående hade ett behov av att vara delaktiga i omvårdnaden av patienten och de flesta ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Närstående upplevde att vårdpersonalens bemötande och kommunikation varierade. Närståendes behov av stöd och att bli informerade framgick tydligt i studien.

När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsvillkor. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och bör därav ses som en del i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande ansvar. / Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation.  Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl.  Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits their work opportunities and social relationships leads to reduced tax revenues an unequal living conditions. The situation of relatives is therefore a public health issue and should therefore be seen as part of the health promotion and prevention responsibility of municipalities and regions.

No description available.

No description available.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a). / Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer.  The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).

När en patient inte kan ta beslut för sig själv, ställer det stora krav på närstående att vara delaktiga i beslutsfattandet. Ansvar för andra individers val, särskilt om det är någon som står en nära, är något som kan upplevas stressande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i beslutsprocessen gällande livsuppehållande behandling. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där resultatartiklar sökts fram i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade på att beslutsprocessen kunde ses utifrån en tidslinje, där olika upplevelser uppstod vid olika tidpunkter i processen. Det framkom tre kategorier utifrån artiklarna med tidslinjen i åtanke: behov av och förståelse av information; osäkerhet och rädsla i beslutsfattandet och emotionella upplevelser. Slutsats: Närstående upplevde att de mottog otillräcklig och fragmenterad information från vårdpersonal. De upplevde även ett behov av tid till att nå insikt för att kunna ta grundade beslut. Närstående upplevde en osäkerhet i rollen vilket resulterade i rädsla för ansvar. Till sist uppkom en emotionell börda eftersom det fanns en ständig oro att fel beslut fattats, eller att patientens önskningar inte tagits i beaktande.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.