En intervju med sex lärare om hur de upplever att motivationen och förståelsen för kärnämnen påverkas om man arbetar infärgat.

Bakgrunden till studien är att problematisk skolfrånvaro är en angelägen fråga inom skolvärlden. Det påverkar många elever och deras möjligheter till lärande och personlig utveckling. När elever regelbundet missar skoldagen finns risk för kunskapsklyftor och sociala utmaningar. De organisatoriska faktorerna, såsom strukturerade arbetsmetoder, samarbete, samsyn, skolkultur och ledarskap påverkar skolpersonals möjlighet att utföra sitt uppdrag och det i sin tur påverkar elevens möjlighet att lyckas. Syftet med studien är att utforska och analysera hur organisatoriska faktorer inom skolmiljön på grundskolan påverkar problematisk skolfrånvaro bland elever. Genomförande av vårt forskningsarbete är en kvantitativ undersökning, en anonym enkätstudie med fokus på organisatoriska faktorer i skolmiljön relaterat till problematisk skolfrånvaro i verksamheten. Enkäten riktar sig till all verksam skolpersonal från förskoleklass till årskurs nio. Resultat och analys visar värdet av att betrakta giltig och ogiltig frånvaro multidisciplinärt utifrån olika miljöer i organisationen. Det vill säga att det undersöks utifrån flera perspektiv som; pedagogiskt, psykologiskt, socialt och medicinskt. Diskussionen lyfter de teman som framkommit vara centrala som; organisation, ledarskap, tidiga insatser, delaktighet, kompetensutveckling, begreppet, miljöfaktorerna inom skolan, fysisk och social miljö. Studien visar behovet av ytterligare forskning med fokus på elevens perspektiv kopplat till problematisk skolfrånvaro så väl som forskning om specialpedagogik ur organisationsperspektiv.

Barn och unga som inte närvarar i skolans undervisning, anses av många som ett växande samhällsproblem. Närvaroproblem är det begrepp som vi valt för att benämna problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närvaroproblem kan yttra sig. Uppsatsen undersöker vad som kan orsaka närvaroproblem, vilka konsekvenser det kan få för barn och unga samt hur orsakerna och konsekvenserna kan tänkas förebyggas. Detta kommer undersökas genom fenomenografi. Materialet som undersöks är tre podcastavsnitt och ett videoreportage. I uppsatsen kunde flertalet orsaker bakom skolfrånvaro återfinnas, några av de huvudsakliga var mental ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och livsförändringar. De konsekvenser som hittades var bland annat förstärkt mental ohälsa, försämring av social samvaro samt svårigheter att få insatser. Några viktiga beståndsdelar som ledde till förbättrat mående och närvaro var bland annat individualiserade insatser, motiveringsarbete och små undervisningsgrupper.