Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga att tänka på och hur de kan genomföras på ett innovativt sätt vid uppbyggnad av nätverk? Högvarv är en företagsmässa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid Mälardalens högskola och näringslivet. Författarna anser att små förändringar kan gynna organisationen, genom att låta förändringen träda i kraft får man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förändras kan människan se på problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stå på och ett nytt sätt att uppträda på. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det är betydelsefullt för varje framgångsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet. Efter en analys av organisationen med en koppling mellan teori och empiri tycks det att man börjar med en god och bestämd information redan inom ledningen så att kommunikationen utvecklas inom organisationen som sedan förmedlas på ett tydligt sätt ut till aktörerna.

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag.

Abstract Paper in political science, C-level, by Lars A Roos, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. “Policy networks and Nord Stream.” The purpose of this paper is to examine how the government and interest groups have been working together to commonly prevent the building of a gas pipeline in the Baltic Sea. To do this, a comprehensive question how does the government and the involved interest groups work together in policy networks? has been broken down to three more specific questions: (1) Can the cooperation between the government and the interest groups be placed within the frame of a issue network or a policy community? (2) Has the cooperation between the government and the interest groups contributed to new tools for the government to prevent the gas pipeline? (3) If the answer is yes to the second question then, which are these new tools? My examination is a case study of the policy network that exists around the Swedish actors in the case of the Baltic Sea gas pipeline. The paper is also a contribution to the research about policy networks and the relationship between government and interest groups. The paper is mainly based on the answers to the referral that the National Environment Protection Board sent out, concerning the case of the gas pipeline. To explain the situation before the policy network I have used the memorandum that the government received concerning the effects caused by the gas pipeline. For the theory much of the information is based on the authors David Marsh and Martin J. Smith. Other authors have also been used for the theory and to explain the case. The answer to my research question is that the government and the interest groups worked in a issue network which gave the interest groups a consulting role. Questions that have developed during the work with the paper are, if the network has developed and how?

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden. Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang. Glastaket bildas utifrån de normer och värderingar som samhället över tid skapat utifrån hur en ledare ska vara. Nätverk är i dagens samhälle ett välkänt begrepp med bred betydelse. Ett nätverk kan definieras som relationer mellan olika människor med ett gemensamt syfte. Män och kvinnor använder sig av sociala nätverk på olika sätt. Nätverk som fenomen delas upp i olika kategorier vilka har skilda funktioner beroende på situation, problem och eftersträvade mål. Vi vill i vår studie söka svar på problemformuleringen: Vilken inverkan har sociala nätverk för kvinnliga ledares klättrande mot toppen inom den privata sektorn? Denna studie har som huvudsyfte att få insikt i om sociala nätverk har en positiv eller negativ inverkan under den avancerande fasen i karriären för kvinnor. Ett delsyfte är att redogöra för hur kvinnors utövande av ledarskap, i kombination med sociala nätverk, påverkar kvinnors klättrande i karriären. Ett annat delsyfte är att identifiera kvinnors aktiviteter i nätverk. Vi har i vår studie valt att utföra semistrukturerade intervjuer på åtta utvalda kvinnor och analyserat de sociala nätverken utifrån deras uppfattningar och värderingar, samt de teorier vi utgått ifrån i vår studie. Intervjupersonerna har en gemensam uppfattning om att sociala nätverk har en övervägande positiv inverkan på klättrandet i karriären gällande kvinnliga ledare. De intervjuade delar också uppfattningen om att det är viktigt att använda sig av sociala nätverk och att en jämn fördelning av män och kvinnor är den optimala konstellationen gällande nätverkens utformande. Vår studie har visat på att de kvinnor som lyckats i sitt karriärklättrande, utnyttjat de sociala nätverk som funnits tillhands. Vi har även kunnat fastställa att de sociala nätverken har betydelse under hela det yrkesverksamma livet. Vi har i studien kunnat utröna att de sociala nätverken har inverkan på kvinnliga ledares klättring uppåt i karriären, då nätverken öppnar dörrar för avancemang.

I det här examensarbetet ges förslag på hur en innovativ processkartläggning kan se ut. Kartläggningen är utformad för en specifik nätverksorganisation och placerar kunden i fokus. Arbetets syfte är att ”skapa en innovativ processkartläggning över designad kommunikation med fokus på kundnytta”. Genom intervjuer med medlemsföretag i organisationen undersöks hur de ser på sin egen process inom värdekedjan designad kommunikation. För att uppmärksamma fler perspektiv av processen finns företag ur olika yrkeskategorier inom nätverket representerade. Intervjuerna ligger till grund för såväl fastställandet av processtegen som själva utformningen av kartläggningen. Processkartläggning ger en tydlig bild av helheten och kunden får med hjälp av denna lättare att se sin roll i värdekedjan. Kartläggningen bidrar med struktur och ordning till nätverket, vilket ger företagen mer utrymme för oordning i själva processen. Enligt kaosteorin bidrar detta till kreativitet och innovation. Med en innovativ och nytänkande processkartläggning kan nätverkets effektivitet öka eftersom alla klarare kan se sin egen roll i processen. Tydligheten resulterar också i att nätverket på ett bättre sätt kan förmedla sin fulla kompetens och unikitet. Vår innovativa processkartläggning har resulterat i en modell som visar på samspelet mellan värdekedjan designad kommunikation och dess deltagare.

No description available.

En intressant del av innovationsprocessen är hur transformeringen från innovatör till entreprenör går till. En djupdykning i den initiala innovationsprocessen bör därför göras. Litteratur och tidigare forskning redovisar olika metoder för hur man skall hantera innovation. Men används då dessa metoder av verklighetens innovationsrådgivare? Detta samt en jämförelse hur olika organisationer jobbar görs genom ett fältexperiment. Resultatet visar att dagens innovationsrådgivare använder samma typ av process när det gäller att starta ett företag som att hantera en potentiell innovation. De mest framgångsrika innovationerna börjar med ett dolt behov och är därför ingenting som går att planera som däremot processen när man startar ett nytt företag gör. Istället för rådgivning behöver vi skapa förutsättningar för att innovation ska kunna blomstra. Detta genom att man sammanför människor från olika discipliner, kulturer, åldrar etc. för det är dessa interaktioner som hjälper oss på vägen till att hitta oväntade insikter och se andra möjligheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi.   Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering.   I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras.   Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil. Ett flertal institutioner påtvingar en förändring, men det är endast rättssystemet som genom komplexa system utgör en verklig barriär. Det visar sig även att god kännedom om marknaden och ett bra nätverk är hur man lämpligast hanterar detta.

No description available.