Internetdating är ett relativt nytt fenomen som ökat i popularitet de senaste åren. Men det finns inte så mycket svensk forskning omkring det området.Internetdating verkar i teorin vara ett bra sätt att träffa kärleken. Studiens syfte är att förstå personers upplevelse av internetdating. Frågeställningen som finns är hur upplever yngre vuxna internetdating? Studien är gjord med den hermeneutiska metoden där en av grunderna är att försöka förstå fenomen. För att förstå det hermeneutiska sättet att arbeta så har jag bland annat använt mig av Per Johan Ödmans bok Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. De teoretiska utgångspunkter jag använt mig är Anthony Giddens och då den rena relationen/det rena förhållandet och Manuell Castells och hans teorier om internet. Men också Francesco Alberonis teorier om förälskelse och kärlek. I resultatet framkommer att respondenterna upplevt mest nackdelar med internetdating. Bland annat att människor inte alltid är sanningsenliga på internet. Och att detta först kommer fram när personer träffas i verkligheten. En effekt som framkommit är att internetdating kan leda till en känslokyla kring att dejta och försöka träffa kärleken. Detta leder till att en person har fler kortvariga förhållanden. Sammanfattningsvis så visar resultatet på att internetdating inte alltid bidrar med fördelar för personer aktiva med detta och att effekterna är många. Där vissa är allvarliga.

<p>I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet. Vad gäller ovan nämda aspekter finns det enligt dessa lärare både för och - nackdelar.</p>

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer. Sex elever i årskurs tre på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet har intervjuats. Fyra intervjuer har genomförts i studien, tre enskilda intervjuer och en gruppintervju. Resultatet tyder på elevdatorn innebär tillgång för eleven då den underlättar möjligheter att anteckna på. Datorn hindrar eleverna i undervisningen då det tittas på sociala medier på lektionstid, vilket medför svårigheter att fokusera på läraren under lektionen. Datorn underlättar för eleverna att organisera sina elevdokument på ett bättre sätt. Möjligheterna till förändring fokuseras på att förbättra sina anteckningar / The purpose of this study is to investigate students' perception of how computers are used in teaching. The question was to see if there are benefits, drawbacks, and if there are areas of change to use computers in teaching. Data Usage is increasing in today's society and in most schools, students get a private student computer use in education. Studies show that data usage will need to be individualized to better help the individual student. The wording of their school says that students should learn IT for their future profession and to better discuss with their consumers / patients. The method used is interviews. Six students in grades three to Health and care program in high school were interviewed. Four interviews were conducted in the study, three individual interviews and group interviews. The results indicate student computer means access to the student when it facilitates the ability to take notes. The computer prevents students in the teaching when it is watched on social media during class, making it difficult to focus on the teacher during the lesson. The computer makes it easier for students to organize their student records in a better way. The possibilities for change focused on improving their notes.

Sammanfattning Nyckelord: Behov &amp; Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis. Vilka belöningsaktiviteter har bäst effekt för att motivera anställda inom banker att vilja prestera sitt yttersta för att företaget ska nå uppsatt resultat? Syfte: Studien avser att undersöka vilka belöningsaktiviteter chefer och anställda uppfattar finns och hur dessa motiverar enskilda individer samt vilka belöningar som påverka mest? Metod: En förstudie har gjorts på Handelsbankens kontor i Helsingborg för att testa intervjufrågorna som används i vår kvalitativa studie med chefer på Swedbanks kontor i Helsingborg, Falköping och Skövde. Även en kvantitativ studie med enkäter utfördes hos de anställda på dessa kontor. Teori: Den teoretiska referensramen i studien bygger på vetenskapliga artiklar och litteratur kring belöningssystem och motivationsfaktorer. Empiri: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer av anställda på chefspositioner samt genom enkätundersökning med de anställda inom berörda Swedbank kontor. Analys: I analysdelen jämför vi chefers och anställdas svar mot varandra. Slutsats: Studien visar att både chefer och anställda har en blandad uppfattning om det nuvarande belöningssystemet och vilka belöningsaktiviteter som uppfattas som mest positiva, men vi fokuserar på de belöningar som omfattar trivsel. Intressant är att chefer hade en klar uppfattning kring bankens nuvarande ekonomiska belöningssystem ”Eken” medans anställda hade en annan inställning och inte såg detta som en belöning. Det framkom också att anställda hade låg sjukfrånvaro vilket kan tyda på att de trivs på sin arbetsplats och att banken är en bra arbetsplats.

Denna studie handlar om högläsning och dess roll i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på lågstadiet ser på högläsning och vilken roll den har i klassrummet samt hur lärare tillgodoser andraspråkselevers språkkunskaper i högläsningen. Metoden som används är enkäter som mailats ut till utvalda informanter. Resultatet visar att lärare värderar högläsning högt och att de använder det utbrett i sin undervisning. Resultatet visar även att andraspråkselever kan tillägna sig kunskaper genom högläsning likaväl som andra elever.

Med anledning av covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- eller distansundervisning. Detta är grunden för studiens syfte: att öka kunskapen om hur matematikundervisningen på gymnasieskolor ställts om under covid-19-pandemin och vad omställningen inneburit för lärare och elever. För att uppfylla detta syfte har lärare och elever intervjuats för att identifiera vilka typer av distansundervisning som utövats med avseende på Fåhræus och Jonssons (2002) kategorier samt vilka för- respektive nackdelar som funnits med den distansundervisning som utövats i matematik under covid-19-pandemin.  Studiens resultat visar att distans i rummet, låg distans i tiden, låg distans i strukturen samt både låg och hög distans i dialogen förekommit under distansundervisningen som skett med anledning av covid-19-pandemin. Fördelar som nämns i studien är bland annat möjligheten att spela in och spara genomgångar. Nackdelarna som framkommer i studien rör bland annat teknikens begränsningar och ämnets analoga karaktär vilket anses ha hindrat kommunikationen mellan läraren och eleven.

Background: Lindbytvätten is a textile laundry company that today uses a barcode system for handling and tracking their garments. A part of the era of digitalisation has been that more and more textile laundry companies have implemented RFID systems at their facilities and in their articles. The CEO of Lindbytvätten is aware of this development but has never had the various advantages and disadvantages clearly presented to him, and how such a system could be implemented at their particular facility. Purpose: The purpose of the study is to investigate the advantages and disadvantages of implementing RFID as a system for labeling textiles in the textile laundry business. Furthermore, a decision model is developed that serves as a basis for Lindbytvätten in their considerations regarding RFID implementation. Methodology: This is a study with a qualitative research strategy. The study's research design is a case study where an individual company is in focus as a study object. A total of five respondents from four different companies participated in semi-structured interviews. Findings: The study found 14 advantages and four general disadvantages of RFID systems in the laundry industry. For a successful implementation of RFID, the researchers found critical success factors such as the ability to look beyond the internal business and understand customers' need for transparency and information sharing. In addition, the ability to work closely with the RFID supplier, and evaluation of older business- and IT-systems are two success factors. Lastly, five steps are presented that, based on Lindbytvätten's conditions, need to be taken when implementing a RFID-system at their facility. Contributions: This study has redefined general advantages and disadvantages of RFID to advantages and disadvantages for textile laundry. Furthermore, how critical success factors can be used for RFID in textile laundry have been discussed. Finally, as a decision support for Lindbytvätten, a step by step implementation approach is presented as well as aspects to consider for RFID implementation in textile laundry.

Studiens syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar lärare upplever det finns för elever inom det kooperativa lärandet i ämnet matematik. Studien avser även att undersöka om lärare anser att kooperativa arbetsmetoder i matematikundervisningen stöttar lågpresterande elever, samt vilka eventuella nackdelar det finns med kooperativa arbetsmetoder för lågpresterande elever. För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. En webbenkät skickades ut via sociala medier till verksamma lärare i matematik. Det formulerades tre frågeställningar för att besvara studiens syfte: Vilka fördelar samt nackdelar anser lärare att det finns med kooperativt lärande i matematikundervisningen? Hur anser lärare att kooperativa arbetsmetoder i matematik stödjer lågpresterande elever? Vilka nackdelar anser lärare att det finns med kooperativa metoder för lågpresterande elever i matematik?   Studiens resultat visar på att verksamma lärare inom matematik anser att det finns flera fördelar med att jobba kooperativt i matematikundervisningen. Lärarna beskriver bland annat om positiva utvecklingar i elevernas matematikspråk och att den sociala förmågan ökar. Vad gäller nackdelar framkom det att kooperativt lärande är en tidskrävande arbetsmetod. Vidare visade resultatet goda effekter på lågpresterande elevers kunskapsutveckling med kooperativa arbetsmetoder och nackdelar som lyftes i resultatet är främst kopplade till lärarens roll.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att få undervisning ute i ämnena NO och teknik. Mitt intresse är att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna själva. Utomhuspedagogik definieras som ett lärande i natur- och kulturlandskap och ute i samhället. Det som eftersträvas är sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. Värde sätts på ett växelspel mellan ute och inne.Tidigare studier har främst varit inriktade på lärares uppfattningar av utomhuspedagogik. I några studier har högstadieelevers åsikter undersökts, och det framkommer att lektioner utomhus uppskattas till exempel för frisk luft, att slippa sitta still och för den sociala interaktionen. Negativa synpunkter rör till exempel dåligt väder och svårigheter att höra läraren.Min studie bestod i att observera tre lektioner i NO/teknik ute. Därefter gjorde jag 14 intervjuer med flickor och pojkar i klassen. Jag undrade såväl vad de tycker om ämnena NO och teknik, som vad de tycker om att ha lektioner i ämnena utomhus. Eftersom jag antagit en fenomenografisk ansats har jag kategoriserat elevernas utsagor i skilda beskrivningskategorier. Jag har presenterat dem utan inbördes rangordning.Resultaten visar att eleverna återger en mängd olika uppfattningar om NO- och teknikundervisning, och vad de anser om att ha lektionerna ute respektive inomhus. En majoritet av eleverna uppskattar ämnena, till exempel för att de innebär aktivitet och ett spännande innehåll. Att ha undervisning ute uppfattar de har fördelar då olika förlopp ska konkretiseras, eller för att man ska förstå naturen, djur och insekter. Eleverna uppfattar att experiment ska göras inomhus där alla ingredienser finns; så som de är vana vid. Allt utomhus är inte lika positivt: kallt och regnigt väder nämner flera elever, liksom att det är svårt att skriva ute. Enstaka elever ogillar att bli smutsiga eller råka på spindlar, men flera uppger att en fördel med lektionerna ute är att man hittar smådjur.Dessa elever i årskurs 3 kan se att utomhuspedagogik erbjuder möjligheter som kompletterar undervisning inne, framför allt konkretisering, äkthet, och att man får röra på sig. En del av det eleverna ser som hinder kan de själva hitta lösningar på, som att komma ihåg sina varma kläder eller ha ett bord som de kan anteckna vid.

Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt två pedagoger och fyra barn på två olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jämfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv.