Forskning visar att en laborativ undervisning med konkret material ökar elevers kunskapsutveckling, utifrån deras individuella nivå. Trots att forskningen har delgett denna kunskap är matematikundervisningen i de svenska lågstadieklasserna främst läroboksstyrd (Skolinspektionen, 2009). Syftet med vår studie är att ta reda på vilka för- respektive nackdelar lågstadielärare, som undervisar i matematik, har kunskap om och vilka faktorer som styr deras val av att tillämpa/inte tillämpa ett laborativt arbetssätt.Vi har valt att utgå från pragmatism i vår analys av resultatet, då vi anser att den lärandeteorin ligger närmast vårt ämne. I studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade fyra lågstadielärare.Resultatet visar att de har kunskap om flera av de för- och nackdelar, som även tidigare forskning visar, till exempel lust, motivation, individanpassningsbar och tidskrävande. I resultatet från vår studie framkom även en nackdel som tidigare forskning inte nämner, att elever blir fast i det konkreta materialet. Faktorerna som påverkar lärarna i undersökningen när de väljer att använda, eller inte använda, sig av laborativ matematikundervisning är att den går att variera och individanpassa, samt elevgruppens påverkan på klassrumsklimatet.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på digitala verktyg i matematik i relation till flerspråkiga elever. Syftet med studien är att beskriva vilka former av digitala verktyg som används i undervisningen för flerspråkiga elever i årskurs 1-3 samt synliggöra hur dessa kan vara utformade för att underlätta lärande i matematik. Vidare diskuteras möjliga nackdelar med verktygen samt hur lärare kan påverka användningen av dem i undervisningen. Nio vetenskapliga artiklar har kritiskt granskats och sammanställts för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att digitala verktyg kan utgöra ett viktigt stöd för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Forskning tyder även på att lärare har ett stort ansvar gällande flerspråkiga elever kopplat till digitala verktyg. Samtliga artiklar lyfter dock vikten av progression av verktygens utformning för att kunna möta flerspråkiga elevers behov i matematik. Resultatet är väsentligt för skolundervisningen eftersom kunskap om digitala verktyg, samt användningen av dessa, kan möjliggöra en likvärdig skolgång för flerspråkiga elever.

Scania CV is a premium truck, bus and engine manufacturer. At Scania there is a research and development department, in the thesis referred to as the R&D department, which delivers ITtool solutions for internal customers at Scania. After a new IT-tool has been implemented The R&D department want to be able to evaluate the benefits enabled by the IT-tool. Today the R&D department mainly identifies tangible benefits such as improved quality, saved time and saved money due to the use of a new IT-tool. The R&D department have expressed that they see room for improvement both in the phase of prioritizing between what IT-tool projects to start and in the evaluation of IT-tools. Scania often prioritize product development projects for external customers before IT-tool development projects for internal customers. The R&D department believes that the position of IT-tool projects for internal customer could be strengthen if a more comprehensive IT-tool evaluation could be implemented. This way a better case could be made to emphasize the importance of prioritizing new IT-tool projects for internal customers. The purpose of this master thesis is to create a tool to manage benefits and disbenefits of IT-tools by making the R&D department able to identify, categorize, rank and evaluate benefits and disbenefits enabled by IT-tools. The result of the thesis has been found through a literature study, multiple workshops, and semi structured interviews with employees linked to two different IT-tools A and –B together with validation in an improvement group linked to another IT-tool C. The result of the thesis is known as the IT-Tool Evaluator and consists of a list of benefit aspects with corresponding weights. Two surveys and a calculation template has been developed with the purpose to quantify how a new IT-tool fulfils these benefit aspects. One survey focus on the IT-tool user and one survey has a focus of a company perspective. The benefit aspects are visualised using radar diagrams, a score for each aspect is calculated and a total score for the IT-tool is generated. The difference in score in each of the 22 benefit aspects in the new IT-tool and the IT-tool that is being replaced decides if the new IT-tool brings a positive change (benefit) or negative change (disbenefit) in the given aspect. / Scania CV är en premiumtillverkare av lastbilar, bussar och motorer. På Scania finns en forsknings och utvecklingsavdelning, i det här examensarbetet refererad till som R&Davdelningen, som hanterar IT-verktygslösningar för interna kunder på Scania. Efter att ett nytt IT-verktyg har implementerats vill R&D-avdelningen kunna utvärdera vilka fördelar som möjliggjorts genom det nya IT-verktyget. Idag ser R&D-avdelningen huvudsakligen till påtagliga fördelar så som förbättrad kvalité, sparad tid och sparade pengar som resultat av ett nytt IT-verktyg. R&D-avdelningen har uttryckt att de ser förbättringspotential både i deras förmåga att prioritera mellan IT-verktygsprojekt och utvärdering av IT-verktygen som följer. Idag prioriterar Scania ofta produktutvecklingsprojekt för externa kunder före utvecklingsprojekt av IT-verktyg för interna kunder. R&D-avdelningen är av uppfattning att detta kunde förändras om det fanns ett bättre sätt att hantera påtagliga och opåtagliga fördelar som möjliggörs genom IT-verktyg. På detta vis skulle resultaten ifrån IT-verktygsprojekt bättre kunna jämföras med fördelarna som genereras med produktutvecklingsprojekt för externa kunder. Syftet med masteruppsaten är att skapa ett verktyg som hanterar fördelar och nackdelar av IT-verktyg för att göra R&D-avdelningen bättre på att identifiera, kategorisera, ranka och utvärdera fördelar och nackdelar som möjliggörs genom IT-verktyg. Resultatet av uppsatsen har tagits fram med hjälp av litteraturstudie, flertalet workshops och semistrukturerade intervjuer med Scania-anställda med kopplingar till två olika IT-verktyg samt en validering i en förbättringsgrupp kopplad till ett tredje IT-verktyg. Resultatet som döpts till ITverktygsutvärderaren består av en lista med 22 olika aspekter av potentiella nackdelar och fördelar med IT-verktyg som kategoriserats in i fyra huvudkategorier där varje aspekt har en tillhörande viktning. Två enkäter och en beräkningsmall har tagits fram med syfte att kvantifiera hur IT-verktyget uppfyller dessa aspekter. En enkät fokuserar på användaren av IT-verktyget och den andra enkäten har ett mer övergripande företagsperspektiv. De 22 oviktade aspekterna i kategorierna visualiseras med hjälp av spindeldiagram, en summa poäng räknas fram för varje kategori och en totalpoäng för IT-verktyget tas fram. Skillnaden i poäng i de 22 aspekterna mellan det nya IT-verktyget och det ersatta IT-verktyget bestämmer om det nya IT-verktyget medför en positiv förändring (fördel) eller negativ förändring (nackdel) i den givna aspekten.

I den svenska skolkontexten har det inte forskats mycket om högläsning för äldre elever.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisningen (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år. Två forskningsfrågor besvaras för att uppnå studiens syfte: Hur kan svensklärare arbeta (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) med högläsning för elever mellan 12 och 18 år och vilka möjligheter och utmaningar bidrar dessa olika arbetssätt med till undervisningen? Genom analysen har två undervisningsformer identifierats. Resultaten visar att lärare kan hålla undervisning i högläsning genom att modellera och genom att ha högläsning i helklass och i grupp. Vidare visar resultaten att högläsningen generellt bidrar positivt till undervisningen på olika sätt. Den bidrar både till den kollektiva läroprocessen i klassrummet och till en utvecklad läsförmåga hos eleverna. Det finns även en del negativa effekter, såsom att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan bli ytligt och ofokuserat, att det är inte klart för lärare om högläsningen utvecklar elevers färdigheter och självförtroende samt att lärare är tveksamma om modellering av högläsning för med sig något positivt. Flera studier behövs dock för att bekräfta resultatens validitet.

AbstractI detta arbete behandlas sex lärares uppfattningar om utomhusundervisning i matematiki årskurserna F-3. Syftet med detta arbete är att synliggöra utomhusundervisningensbetydelse för elevers lärande och utveckling i matematikämnet. Under denverksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har vi sett att många lärare enbart bedriverundervisning i klassrummet och bortser eller är omedvetna om de fördelar somutomhusundervisning kan bidra med. Arbetet kommer synliggöra i vilken utsträckninglärarna bedriver utomhusundervisning och deras syn på om utomhusundervisningengynnar eller missgynnar elevers matematiska utveckling.Vi har valt att använda oss av Deweys och Vygotskijs tankar kring eleversutveckling och lärande, eftersom de är relevanta för utomhusundervisning, när vianalyserat vårt resultat. Dewey och Vygotskij förespråkar ett gemensamt lärande därman tillsammans får utforska i sociala sammanhang. Kroppslig aktivitet ochkommunikation är centrala utgångspunkter i deras teorier.Insamling av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som ärutbildade grundskollärare. Lärarnas tankar har analyserats med hjälp av ovanståendeteoretiska perspektiv. Resultatet visar att bedrivandet av och inställningen tillutomhusundervisning varierar mycket från lärare till lärare. Lärarna eftersträvartryggheten i klassrummet där de lättare kan styra elevernas aktiviteter ochuppmärksamhet. Samtliga lärare tar upp många fördelar med utomhusundervisning såsom leken, sinnena och kroppens inverkan i elevers lärande. De uttrycker även att eleveruppskattar utomhusundervisning då de får lära i en ny miljö. Hinder i verksamheten ochbrist på tid gör att många av lärarna avstår från utomhusundervisning trots att de tyckerundervisningsformen är gynnsam för elevers utveckling.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet. I resultatet framkom det att den största fördelen med VAC-behandlingen var möjligheten att snabbt mobilisera patienten. Den nackdel som belystes mest var tidsperspektivet i samband med VAC-pumpen och läckage, då det visade sig ta tid för både personal och patient att åtgärda problem med dessa. Komplikationer minskar med tanke på att patienten mobiliseras snabbare men också för att risken för infektioner är liten. / Vacuum-assisted-closure (VAC) therapy is a method of dressing wounds that is used more frequently on all sorts of wounds. The treatment stimulates the healingprocess and by adding a negative pressure it will drain out superfluous fluid and reduce the risk of infection. The aim of this study was to illustrate advantages and disadvantages with the VAC-therapy treatment in nursing situations from a nurse or assistant nurse perspective. An empiric questionnaire study with a qualitative approach was done. To analyse the result manifest content analysis were used. In the result the substantial advantage with VAC-therapy that appeared was the possibility to quickly mobilize the patient. The most frequently illustrated disadvantage was the time perspective in relation to the VAC-pump and leakage, because these problems took time to adjust for both the staff and the patient. Complications reduce because of the fast mobilization of the patient but also for the low risk of infection.

Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och skolan är inte en plats där man kan undkomma den digitala verkligheten. Då digitaliseringen ökar uppkom frågor om hur detta påverkar elever i skolan. I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning att analyseras gällande för- och nackdelar med digitalt skrivande men även vilken påverkan digitalt skrivande kan ha när det kommer till elevers texter inom svenskämnet. Årskurserna som kommer att ses på är grundskolans årskurser 1–9. I denna studie användes sju vetenskapliga publikationer som hittades på databaserna Summon, ERIC och Swepub. Resultatet i denna studie visade att det finns både fördelar och nackdelar med digitalt skrivande och vilken inverkan digitalt skrivande kan ha på elevers texter i grundskolans svenskämne. Resultatet visade att digitala verktyg kan öka elevers motivation, kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och förbättra stavning. Dock finns det även nackdelar. Det visade sig att elever som skrev på digitala verktyg ofta inte förstod varför ett ord blev markerat och gick vidare i sin text utan ändring. Vid de tillfällen som en ändring skedde kunde texten i vissa fall förlora sin semantiska och syntaktiska innebörd. Slutsatsen visar att trots digitaliseringens infart i svenska skolor idag är det inte alltid som lärare och elever vet hur dessa digitala verktyg ska användas på rätt sätt. Detta kan i värsta fall påverka elevernas resultat i skolan då elevernas skrivande av texter blir lidande.

Idag är energieffektivitet en viktig fråga, nya bostäder har höga krav på energieffektivitet och miljömedvetenhet, kraven är betydligt högre än för 40 år sedan. Många av de äldre flerbostadshusen bygger på en annan princip av ventilation än den som används i nya bostadsprojekt idag, denna typ kallas självdrag och systemet är inte energieffektivt. I nya flerbostadshus är däremot ventilationssystemet ofta av typen FTX och det är ett system som är mycket energieffektivt. Rapporten är en undersökning till hur modern ventilationsteknik kan användas i äldre typer av flerbostadshus, skapar ny teknik en reducerad kostnad i längden och kan den upplevda komforten förbättras med moderna system?Resultatet av ett ventilationsbyte från självdrag till FTX kommer att innebära en energibesparing i fastigheten om den optimeras efter FTX-systemet. Med filtrerade system blir även luftkvaliteten betydligt bättre än tidigare / Energy efficiency is an important question today. New buildings have high demands of energy efficiency and environmental awareness, the demands are signinficantly higher today than 40 years ago. Many older apartment complexes have another kind of ventilation than the kind that is used in new apartment complexes today, this old kind is called natural ventilation and the system is not energy efficient. The type of ventilation that is used in the new apartment complexes is often mechanical ventilation with heat recovery, which is energy efficient.This study is an investigation in how modern ventilation technology can be used in older apartment complexes, will new technology reduce the cost in the long-run, and can the experienced comfort be improved with modern systems?The result of a change in ventilation from natural ventilation to mechanical ventilation with heat recovery will result in energy savings if the building is optimized for the new system. The air quality in the building will improve with a filtered ventilation system.

Under VFU-perioderna har det visat sig att konkreta material är något som används antingen frekvent eller sällan. Tidigare forskning tyder på att användandet av konkreta material är gynnsamt för elevers matematiska förmågor, samtidigt kan lärares tilltro och tillgång till materialet styra användandet av konkreta material. Syftet med denna studie är att granska lärares olika uppfattningar kring användandet av konkreta material i matematikundervisningen från förskoleklass till och med årskurs tre. Frågeställningar som behandlas i studien handlar om vilka för- och nackdelar lärare ser i användandet av konkreta material i matematikundervisning. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och för att få syn på lärares uppfattningar kring konkreta material genomfördes en anonym enkätundersökning som analyserades genom färgkodning. Enkäten bestod av tre förkodade bakgrundsfrågor och åtta öppna frågor som bearbetades och ledde fram till fem beskrivningskategorier. Resultatet visade att de positiva aspekterna respondenterna framförde berörde framförallt elevers förståelse, motivation, intresse för matematik samt klassrumsklimat. De negativa aspekterna respondenterna framförde var brist på material, ljudnivå i samband med användandet av material samt felaktigt användande av material. Studiens slutsats är att majoriteten av lärare är positivt inställda till användandet av konkreta material i sin undervisning och gärna vill se att det används i större utsträckning men att skolans ekonomiska situation emellanåt upplevs vara begränsande.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.