Zugl.: Schwäbisch-Gmünd, Pädag. Hochsch., Diss., 2009.

Thesis (PH. D.)--Catholic university of America. / "A select bibliography": p. vii-viii.

Zugl.: Rostock, Univ., Diss., 2006.

Univ., Diss., 2009--Bayreuth.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2009

This essay aims to investigate how constructions of nature is conveyed through Volvos Human Made Stories, and what possible effects these constellations might have on a global discourse of environmental issues. Human Made Stories was first published in 2016 and is a series of short films, which according to Volvo seek to inspire it's viewers. By analyzing two of these stories I wish to exemplify how storytelling is used in sales and marketing today. Social constructionism constitutes the scientific basis throughout this essay which main characteristic is to view the world as built by social constructions. In this context, portrays of nature is seen as constructions of reality and nothing else. Previous studies by Fuentes, Helmfrid, Ganetz and Hansen shows how nature has been portrayed in different contexts such as marketing practices, television shows and through the ideological relationship between human and nature. Their work contributes to an understanding of how nature has been and still is portrayed through human eyes and how nature in contexts as these should be seen as constructions and not as a definition of reality. The methods used is a mixture of qualitative approaches where narrative analysis and semiotic tools constitutes a combinational toolkit for establishing how nature is narrated in the two stories. The main theory used is a typology, originally made by Christian Fuentes in his study How Green Marketing Works - Practices, Materealities and Images (2015).  In the study Fuentes localize how different types of nature is portrayed in a context of selling environmental-friendly outdoor products. In addition to Fuentes typology, the concepts of naming, consending symbols and re-framing is used to identify how companies such as Volvo uses different tools to communicate a green profile and a sustainable company. The study shows that the nature in Nemos garden and Maria and Josefin is portrayed in a vary of different ways, mainly represented as fragile and impressive, but also as problematic and as a threat. Nature is also portrayed through narrative roles such as the object, the sender but also the enemy. The constructions of nature is a result from narrative events, where humans constitutes the central role as subjects and where nature is understood as a human object. Keywords Constructions of nature, construction,  nature, story, Volvo, film, narrative analysis

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen. I vår studie valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem pedagoger på deras respektive förskola där barnen var mellan tre till fem år. Tidigare forskning visar att naturen kan vara av stor betydelse för vad barn kan lära genom leken där. Utifrån vår frågeställning, vilken var pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen, fann vi att fantasi/kreativitet, språk/kommunikation och barns samspel och sociala utveckling var tre stora kategorier av vad barn kan lära genom sin lek i naturen. Dessa kategorier blev därför ett självklart val att utgå ifrån under vårt arbete med vår studie. Resultatet i studien bekräftar vad tidigare forskning visar angående vad barn kan lära genom lek i naturen. Dessutom framträder även en fjärde kategori i vårt resultat och denna kategori handlar om att när barn rör sig, springer och leker i skog och mark utvecklar de sin motorik på ett positivt och naturligt sätt. Läroplanen är ett viktigt styrdokument för pedagoger att förhålla sig till och arbeta mot. Eftersom detta inte framkommer som en självklarhet i våra intervjuer så väljer vi att i vår diskussion problematisera och synliggöra betydelsen av att pedagogerna kopplar ihop barns lärande genom lek i naturen med strävansmålen i läroplanen. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur man kan digitalt återskapa design och natur i en romantisk estetik. Det vill säga att undersöka hur man kan använda äldre metoder från konstepoken romantiken inom 3D-modellering. Arbetet var främst ett 3D-modelleringsarbete där vi försökte att plocka tekniker och kunskaper från romantikens tavlor och applicera dem inom 3D-modellering. Dessa modeller togs sedan till en scen i en spelmotor (unreal 4) och ljussätts och fotograferas alternativt filmas beroende på vilken scen som skapas.  Arbetet består av två delar, forskning och experimentering. Den forskande delen där vi tittar närmare på tre olika konstnärer och ett antal vetenskapliga artiklar kring materiallära, hur natur växer, hur människor bygger i jämförelse med natur. Det förklaras kort hur optimering av scenerna skett och vilken forskning som skett där. Den andra delen som är huvuddelen av detta arbete är hur scenerna arbetades steg för steg fram. Modeller tas till olika datorrenderade scener i ett försök att efterlikna en 3D-tavla. Två till tre tekniker har testats i varje scen, vi tar sedan lärdom av dem och går sedan vidare till nästa scen. Dessa metoder och tekniker kommer sedan användas i en slutlig scen där vi ska försöka binda ihop allt. Resultatet kan beskrivas som en förhållningsmall till att arbeta med äldre metoder på nya tekniker, i detta arbete förhållningen mellan natur och design grundat i romantiken.  Nyckelord: Romantiken, Design, Natur, Ljussättning, Scener, Estetik

Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på sina lärmiljöer och hur de planerar för undervisning i utomhusmiljöer. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågor: Hur ser förskollärare på sin lärmiljö och närmiljö utomhus? Vilka för/nackdelar samt svårigheter upplever förskollärarna på förskolegården och miljöer i direkt anslutning till förskolan? Det empiriska materialet bygger på en enkätstudie med fjorton förskollärare vid olika förskolor i Mellansverige. Tidigare forskning inom området påvisar hur utemiljön påverkar vår hälsa och välmående. Det visar även hur viktig vår utemiljö är för den motoriska utvecklingen och barns lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna planerar för utomhusundervisning tillsammans med arbetslagen i syfte att arbeta mot samma mål. Vidare att det är viktigt med närvarande pedagoger i verksamheten i utomhusmiljöerna. Resultatet visar också på att det behövs mer forskning på hur rörelse påverkar de yngre barnens välmående.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fem lärareintervjuats för att ta reda på deras inställning och arbetssätt inom NO-ämnena.Materialet har transkriberats och tolkats. Resultat lyfter fram två saker som ärviktiga för att nå framgång i NO-undervisnings strävan att nå målen i kursplanen.Positiv inställning till naturen finns hos lärarna samtidigt som det krävs ettvarierande arbetssätt. Slutsatsen på studien visar på att lärarna har förståelse förde didaktiska aspekterna av undervisningen. Läroplanen som är en styrandefaktor för planeringen lyfter dessvärre inte var undervisningen ska ske, vilketbidrar till det resultat som finns i denna studie.