Utomhuspedagogiken gör att barnen får ett upplevelsebaserat lärande, de tillåts testa, känna och se och genom detta kombinera teori och praktik. Forskning visar att utomhusvistelse gynnar barnets fysiska, psykiska, kognitiva och sociala utveckling. Det finns även ett samband mellan barns vistelse i naturen med deras förmåga att värna om den, vilket är aktuellt ur hållbarhetssynpunkt. Trots detta visar även forskning att barn vistas mindre och mindre utomhus vilket anses bero på barns ökade intresse för skärmar. Syftet med detta arbete är att, utifrån förskolepersonals behov, skapa en applikation till lärplattor, med integrerat hållbarhetsperspektiv, som både barn och förskolepersonal kan använda enskilt eller tillsammans, som verktyg för att bedriva utomhuspedagogik och göra miljön utomhus till en mer attraktiv och positiv lärandemiljö. Detta undersöktes genom två frågeställningar: 1. Hur beskriver förskolepersonal att en applikation med fokus på utomhuspedagogik bör utformas för att göra utomhusmiljön till en mer attraktiv lärmiljö för barnen? 2. Hur kan ett hållbarhetsperspektiv integreras i applikationen? För att få idéer om vad förskolepersonal anser att en sådan applikation bör innehålla har en pilotstudie i form av en enkätundersökning skickats ut till 13 respondenter som arbetar på förskola i Sverige. Data analyserades tematiskt. Därefter skapades en prototyp av en applikation med ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk. Utifrån enkätens resultat skapades tre kategorier till innehållet i prototypen: rörelse, uppdrag och fakta, som innehåller aktiviteter som barnen kan göra utomhus, eller fakta om det som finns utomhus. Applikationen har även ett integrerat hållbarhetsperspektiv.

Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrande­frihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gräns­dragning som undersöks i uppsatsen.   Yttrandefriheten skyddas i första hand av TF och YGL. Yttranden som inte uppfyller formkraven i TF eller YGL, exempelvis yttranden på sociala medier, omfattas av yttrandefriheten i 2:1 RF. Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring är emellertid densamma oavsett om yttrandet sker i medium som omfattas av TF, YGL eller RF. Yttranden omfattas av marknadsföringslagarna om de är av utpräglat kommersiell natur. Ett yttrande är av utpräglat kommersiell natur om det vidtas i kommersiell verksamhet, har ett kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. Näringsidkare vidtar alltid yttranden i kommersiell verksamhet. Bedömningen av om yttrandet har ett kommersiellt syfte tar till stor del sikte på om näringsidkarens produkt pekas ut i yttrandet. Det är även av intresse om yttrandet resulterat i en efterföljande debatt, då detta kan tyda på att yttrandet är opinionsbildande. Slutligen är frågan om vad som har rent kommersiella förhållanden till föremål främst relevant när näringsidkare talar illa om konkurrenter utan att nämna den egna näringsverksamheten eller tjänster som tillhandahålls i denna.   Uppsatsen landar i slutsatsen att bedömningen av yttranden alltid kommer innehålla ett skönsmässigt moment, men att rättsläget ändå framstår som någorlunda klarlagt. De mindre oklarheter som ändå kvarstår som exempelvis hur tydligt en vara måste pekas ut i en framställning för att den ska ha ett kommersiellt syfte, kan inte klargöras ytterligare genom förtydligande domstolspraxis. Frågorna måste besvaras genom en bedömning i det enskilda fallet.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown. I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways.  Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth. The lyrical I shows an erotic approach that is neither categorizing nor possessing, but instead open, organic and flower-like. Beyond the restrictive light of civilization the dark, primitive and unnamed desires roam free, reaching towards all that is nameless and new. / <p>Camilla Wallin Bergström heter numera Camilla Wallin Lämsä</p>

No description available.

I dagens skola bygger lärandet mer och mer på abstrakta texter som förstahandsupplevelse. Eleverna sitter still inne och förväntas kunna fokusera en längre tid för att nå uppsatta mål. Ges verkligen eleverna bästa möjlighet att utvecklas genom en undervisning som präglas av stillasittande och teori? Syftet med denna självständiga studie är att beskriva lärares uppfattning och användning av utomhusbaserad undervisning, i matematik, som resurs för att stärka elevers motivation och förståelse för ämnet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Heddens (1986) teori med dess perspektiv som utgår från de fyra stadierna, konkreta, semi-konkreta, semi-abstrakta och slutligen det abstrakta stadiet. För att få fram ett resultat gjorde vi semistrukturerade intervjuer med fem aktiva lärare. Utifrån det framkom ett resultat som visar att dessa lärare använder sig av utomhusbaserad undervisning i sin verksamhet kontinuerligt. De upplever att eleverna lättare kan ta till sig och förstå de abstrakta delarna i matematik om de först arbetat med det utomhus med konkret material. Det har också visat sig att elever med olika svårigheter börjar prata och engagera sig mer vid utomhusbaserad undervisning, vilket har varit positivt för elevernas utveckling. I studien framkommer det emellertid att det finns förutsättningar för en fungerande utomhusbaserad undervisning som till exempel väder, gruppsammansättning och individualisering. Om lärarna planerar dessa delar väl anser de att det är värt tiden det tar samt att det både motiverar och förstärker förståelsen för ämnet matematik.

Det finns ingen definitiv definition av friluftsliv, utan tolkningen av vad som är friluftsliv skiljer sig runt om i samhället. Backman (2004) tydliggör dock en samling av ofta förekommande definitioner. Den första visar att friluftsliv både kan vara en fysisk aktivitet eller enbart en vistelse ute som inte ställer krav på fysik aktivitet. Den andra är att friluftsliv varken innehåller några tävlingar eller mätbara prestationer. Den tredje definitionen säger att det bör handla om att vistas ute i naturen för att kalla aktiviteten för friluftsliv. Liknande definition publicerade regeringen 2003 då friluftslivet definierades som “vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” (Regeringskansliet, 2003). Idag är skolan den enda platsen där barnen är garanterade att möta friluftsliv och ges en möjlighet att lära sig inom ämnet. Studier visar att friluftsliv hos unga bedrivs i relativt liten utsträckning. Enligt studier finns det stora vinster med friluftslivet både ur ett hälsoperspektiv men även ur ett miljöperspektiv (Backman, 2004). Detta väckte intresset för att genomföra denna studie. Det är känt att allt fler personer bor i storstadsmiljöer idag samt att det utövas friluftsliv i liten utsträckning idag. Detta fick oss att fundera på hur förutsättningarna ser ut beroende på om man är elev i en stadsskola eller i en landsortsskola.

Bakgrund: Stress och fysisk inaktivitet är bland de vanligaste riskfaktorerna till de folksjukdomar vi har idag. Vi lever idag ett mer stillasittande liv. Med hjälp av de digitala hjälpmedel vi har idag finns större möjlighet att få fler att röra på sig och därmed sänka folksjukdomarna och sänka upplevd känsla av stress. Syfte: Syftet med studien var att se huruvida effekterna på stressnivån skiljer sig genom att delta i digitala yogapass inomhus medan instruktören höll yogapasset i inomhus eller utomhusmiljö. Metod: 20 deltagare blev slumpmässigt indelade i två grupper (grupp A eller grupp B). Deltagarna i grupp A började med att delta i ett digitalt yogapass som yogainstruktören höll inomhus för att sedan göra det andra digitala yogapasset, där yogainstruktören höll yogapasset utomhus. Grupp B gjorde passen i omvänd ordning. Innan och efter varje pass fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (STAI-S) där de fick skatta sin upplevda stressnivå för stunden. Resultat: Resultatet från Mann-Whitney U test visade inga signifikanta skillnader mellan effekten av stressnivån när en yogainstruktör höll klassen inomhus eller utomhus. Konklusion: Resultatet visade inga signifikanta skillnader. Mer forskning krävs, samt forskning med fler deltagare krävs då ämnet är sparsamt beforskat. / Background: Stress and physical inactivity are the most common risk factors to most of the welfare diseases today. We’re living in a more sedentary environment. Today we have more digital aids that can provide greater opportunity to get more people to move and reduce diseases and reduce perceived feelings of stress. Aim: The aim with this study was to find whether the effects on the stress level differ by participating in digital yoga sessions indoors while the instructor held the yoga session in an indoor or outdoor environment. Method: 20 participants were randomly divided into two groups (group A and group B). The participants in group A started with the study with a digital yogapass where the instructor held the class indoor and for the second class the instructor held the class outdoor. The other group (group B) did the workouts in reverse order. Before and after each class the participants had to fill in a questionnaire (STAI-S) where they had to estimate their perceived stress level for the moment. Results: The result from Mann-Whitney U test showed no significant differences between the effect of the stress level between indoor and outdoor. Conclusion: The results showed no significant differences. More research is required, as well as research with more participants is required as the subject is sparsely researched.

I ”Äta med organiska former” fokuserar jag på att designa bestick som är inspirerade av organiska former hittade i naturen. Jag vill i detta projekt designa bestick som utgör en kontrast till den minimalistiska trend vi ser idag. Detta genom att införliva organiska detaljer i de vardagliga besticken som följer den informella bordsdukningen.  Dessa former inspireras av studier i djurs anatomi och olika texturer som återfinns i naturen.  Med lera utforskar jag hur organiskaformer kan tas fram och inkorporeras i besticken. Detta ska resultera i en mer konstnärlig arbetsprocess såväl som haptiskt designade prototyper.

Sammanfattning Denna kunskapsöversikt kommer att handla om utomhuspedagogikens påverkan på undervisningen inom ämnet biologi och vad forskningen säger om det. En kartläggning kommer också att genomföras för att förtydliga de aspekter som påverkas av utomhuspedagogikens följder.  Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som belyser utomhuspedagogik inom ämnet biologi samt synliggöra vilka för- och nackdelar som finns kring utomhuspedagogik enligt forskningen kopplat till biologiämnet. ● Vad karaktäriserar forskningen om utomhuspedagogik inom ämnet biologi?  ● Vad kännetecknar forskningen kring lärarnas uppfattning om utomhusundervisning inom ämnet biologi? ● Vilka effekter visar forskningen med utomhuspedagogik inom ämnet biologi? Valet av metod som kunskapsöversikten vilar på är litteraturstudier där forskningen exemplifieras i de olika artiklarna om utomhuspedagogikens påverkan inom ämnet biologi. De texter som kommer att granskas i litteraturstudien har noga valts ut utifrån urvalskriterier som svarar mot det syfte och de frågeställningar som är framtagna för kunskapsöversikten.  Det resultat som forskningen visar är att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers kunskapsinhämtning inom ämnet biologi. Forskningen påvisar direkta och indirekta faktorer som påverkar elevernas utveckling och inlärning. De direkta faktorerna pekar på en förbättrad ämneskunskap för eleverna då de tar emot fakta vid utomhustillfällen bättre, eftersom fakta sätts in i sammanhang och i en verklig kontext. Till skillnad från de direkta faktorerna pekar de indirekta faktorerna på en förbättrad inlärning med hjälp av utökad psykosocial förmåga, bättre hälsa och koncentrationsförmåga. Dock pekar det mesta på att alla elevers kunskapsinhämtning förbättras inom ämnet biologi om undervisning sker utomhus regelbundet.  I diskussionen ställs de olika artiklarna mot varandra utifrån de styrkor och svagheter som visas. Under avsnittet metoddiskussion argumenteras det för metodval som översikten har valt att utgå ifrån samt dess fördelar och nackdelar. Vidare kommer översikten att förklara de implikationer som den nya informationen kan ha för läraryrket och varför det är viktigt att förhålla sig till den. Förslag till vidare forskning kommer även att presenteras för att synliggöra de områden som kräver ytterligare undersökning. I översiktens sista avsnitt kommer generella slutsatser kring forskningens resultat att presenteras och diskuteras övergripande.

Detta arbete kommer att handla om lärares syn på utomhusundervisningsens påverkan på elevers utveckling kopplat till ämnet biologi, men även lärares syn på elevers eventuella individuella faktorer som påverkar utomhusundervisning. Syftet med arbetet är att undersöka lärares förhållningssätt kring elevernas kunskapsinhämtning och eventuella individuella faktorer som kan uppstå när det gäller utomhusundervisning inom biologiämnet i årskurserna 1–6. Den teori som detta arbete vilar på är hermeneutiken vars grund ligger i tolkning. Då hermeneutikens centrala begrepp är tolkning och syftet med detta arbete är att synliggöra lärarnas uppfattningar kring utomhusundervisning är kvalitativa intervjuer den metod som använts. Dessa intervjuer är av semistrukturerad karaktär. Resultatet som framkom i denna studie var att lärarna ser positiva följder med utomhusundervisning inom tre olika områden. Det handlar om utveckling kring elevernas hälsa, motivation och kunskaper, där eleverna får bättre kunskaper inom området men även att de befästs bättre. Det framkom även i resultatet att elevernas individuella faktorer påverkar undervisningen utomhus dock sätter det inte stopp för den utan det handlar om att läraren behöver anpassa undervisningen för att göra den tillgänglig för alla. En lärare måste vara flexibel och anpassningsbar samt väl förberedd för att inte låta elevernas behov och individuella faktorer sätta stopp för undervisningen.