In my thesis, I work with the connection between the deathanxiety that I felt as a child and the climate anxiety that I feel today. I am probably not alone in looking at death as something abstract and unpleasant, and with the climate crisis around the corner, that feeling has intensified for me. Having the future of humanity fundamentally shaken makes me feel as small as when I was a child and understood how big the universe was when I looked out at the stars one starry night. In my thesis I write about the anthropocene and how man may have used Christianity to justify the exploitation of nature by putting himself above it. I write about how secular man separates himself from his mortality, by separating himself from nature. Through my craft, I want to investigate the relationship between people and nature. I want to let ceramics function as a material manifestation of the duality I experience exists between man and nature. I want to let the material function as a therapeutic mirror where my worries and my feelings, thoughts and ideas are thrown back at me in new formulations. By shaping nature, I hope to be able to examine my own relationship to nature, the inner nature of man and our own mortality, birth and decay.

I den här studien undersöktes olika människors upplevelse av olikatyper av natur. Upplevelserna kopplades till psykisk hälsa genomteorin om känslan av sammanhang (KASAM) och en hälsoteoriutformad av Lennart Nordenfelt (1991). Studien genomfördes med enfenomenografisk metod och datainsamling skedde i form avsemistrukturerade intervjuer med fem vuxna personer. Underintervjuerna fick deltagarna titta på bilder av sex svenska naturtyper.Efter uppvisande av respektive bild blev deltagarna ombedda attbeskriva sin upplevelse om de i tanken försatte sig i situationen sombilden visade. Intervjun bestod också i att deltagarna tillfrågades omderas upplevelse av relationen mellan natur och psykisk hälsa.Analysen av datan var tvådelad. Först identifierades femuppfattningar av natur som deltagarna gav uttryck för, dessa var:Variationsrik, Bekant, Givande, Användbar, och Inte för mig.Därefter kopplades upplevelserna till hälsa genom teorin om känslanav sammanhang (KASAM) och Nordenfelts (1991) hälsoteori. / In this study different people’s experiences of different types of naturewere examined. The experiences were tied to mental health throughthe theory of Sense of Coherence (SOC) and a health theory createdby Lennart Nordenfelt (1991). The study was conducted with aphenomenographic method and data collection took the form of semistructuredinterviews with five adult persons. During the interviewsthe participants got to look at pictures of six Swedish habitat types.After each picture had been shown the participants were asked todescribe their experience if they mentally put themselves in thesituation that the picture showed. The interview also consisted of aquestion about the experienced relationship between nature andmental health. The analysis of the data was two folded. First fiveexperiences of nature that the participants expressed were identified,these were: Varied, Known, Giving, Usable, and Not for me. Afterthis the experiences were tied to health through the theory of Sense ofCoherence (SOC) and Nordenfelt’s (1991) health theory.

Jag tampas ständigt med känslan av att inte veta vad jag håller på med. Jag funderar och funderar kring mitt arbete och försöker hitta något att greppa tag i, som kan förklara allt. Ett ord jag har hittat längs vägen och fastnat för är ordet ”minnesbilder”. Till en början var det ett ord som löst beskrev ett projekt, två keramiska tavlor med abstrakta, intuitivt målade motiv. När jag har arbetat intuitivt har fälten fått växa fram allt eftersom vad som känns bra och någonstans längs vägen har jag formulerat att färgerna, formerna och stämningen i målningarna kommer från en inre värld av bilder: minnen.

This essay examines how the magazines Skogen and Sveriges Natur have used the concept ofsustainable forestry in their editorial pages, as opinion leaders, during the period 1977-2006and analyzes how the concept has changed in meaning during these years.

Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion. / Nature plays an important part for the human race. With the positive effects from ecosystemservices, Nature's ability to help prevent and diminish the effects of rough weather or thedirect positive effects on human health, both physical and mental. With an increase inurbanization more and more people live in the cities. Therefore it’s important that the greenareas that exist within the cities are appreciated and used by the citizens. The objective of thisstudy is to, through interviews with citizens in Karlstad, investigate how the green areas inKarlstad affect the citizens and what kind of attitudes of the green areas that exist. Based onthe results from the interviews it’s clear that the respondents have a very positive attitudetowards the green areas in Karlstad. Their good accessibility as well as their ability to providea space that disrupts the general landscape of the city. A place where you can find peace andrest without the impressions from the city. However, there were also many smaller greenareas where the qualities resulted in a smaller disruption of the city landscape. However thesegreen areas are still very appreciated based on their function to give a small rest in the citylandscape as well as making the city feel more alive. Rather than the bigger green areasability to serve as a total disruption of visuals and impressions. The general consensus is thatKarlstads green areas are very appreciated, based on their accessibility, visual beauty as wellas the different functions.

The purpose of this thesis is to examine nature as a literary theme in four collections of poetry by the Swedish author Lotta Lotass in an attempt to understand what deeper meaning and significance nature brings to the poems. The four works are Redwood, Hemvist, Kraftverk and Nya dikter. I have chosen two poems from each work which menas I focus primarily at eight selected poems. A comparison between these poems is also made in an attempt to both widen and deepen the analysis. This means my study is based on what kind of message or meaning nature as a theme has within these poems. Furthermore I have chosen ecocriticism as my theoretical tool. This perspective is used in my analysis as a way to explore the two concepts of nature and culture and to take a closer look at what meaning they bring to both nature as a literary theme and to the interpretation of the poems content. I argue that the anthropocentric perspective is visible in Lotass poems as a way of questioning the relationship between these two concepts and to show their arbitrary basis. I also suggest that both the terms human, culture and nature and the limits that surround them are being explored and investigated in the poems by Lotass in an ambiguously and multi-layered way. There is no clear definition of neither of these terms and that's what makes them so intriguing and adds a special underlying nerve to the poems and their meaning.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa utomhuspedagogikens positiva och negativa faktorer, samt dess påverkan på elevers inlärningsförmåga. Litteraturstudien är genomförd genom en kvalitativ metod, där både svensk och internationell forskning har granskats, för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Studien fokuserar på NO-ämnena, främst biologi, i 4–6. Flertalet studier visar att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på elevers inlärning, välmående samt samarbete. Dock har det visat att det krävs en växelverkan mellan olika lärmiljöer, både inomhus och utomhus, för att uppnå ett maximalt lärande. Trots denna bakgrund bedrivs det, enligt forskarna, inte tillräckligt mycket undervisning utomhus i dagens grundskola. Forskningen lyfter upp flertalet hinder med att bedriva undervisningen utomhus där lärarens osäkerhet är en av dem. Andra hinder som framkommer är tidsbristen, elevernas ovana att vistas i naturen, rädslor i samband med detta samt att eleverna inte ser utomhusundervisningen som ett lärtillfälle. Forskningen är entydig med de positiva aspekter som finns med utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogiken ökar elevernas intresse och inlärning för biologiämnet, dessutom har begreppsförmågan och beteendet visat på positiva påföljder genom naturmöten. Sammantaget motiverar detta till varför utomhuspedagogiken behöver ta en större plats i dagens skola. Däremot, för att få en mer rättvis överblick över de möjligheter och hinder som finns behövs det mer longitudinell forskning inom utomhuspedagogiken. Lärare och skolledningar behöver uppmärksamma de positiva aspekterna av utomhuspedagogiken istället för att låta de påstådda hindren stå i vägen för elevernas kunskapsutveckling.

I ämnesplanen för gymnasiet står det att det ska finnas experimentellt arbete i fysikundervisningen. Frågan är vad de bidrar till. Fysiklaborationer har många lärandesyften men för att lärare ska få elever att ta del av alla dessa är det viktigt att de är medvetna om vad eleverna anser är syftet med laborationer i fysikundervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om gymnasieelevers upplevelser av laborativt arbete och deras uppfattning av laborationers syfte i fysikundervisningen. Detta har utförts genom att gymnasieelever som läser fysik har svarat på en enkätundersökning. Analysmetoden av datamaterialet har varit statistisk analysmetod. Resultatet visar att elever anser att laborationer mest bidrar till förmågan att använda laborativ utrustning och förmågan att samarbeta. Det är ingen skillnad mellan elever med olika könsidentiteter, dock finns en viss skillnad mellan elever som går på natur- respektive teknikprogrammet. Resultatet visar även att gymnasieelever upplever fysiklaborationer lite mer roliga än inte roliga.

I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. / In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge ​​about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.

Denna uppsats gör en ekokritisk analys av Studio Ghiblis film PrinsessanMononoke (1997), skriven och regisserad av Hayao Miyazaki. Filmenshuvudkaraktärer Ashitaka, San, Lady Eboshi och Hjortguden analyseras med hjälpav Jens Eders modell karaktärsklockan för att få fram respektive karaktärs relationtill naturen och hur det påverkar filmens handling och tema. Karaktärsanalysendiskuteras sedan utifrån de ekokritiska begreppen pastoral, vildmark, apokalyps,boplats [dwelling] och antropomorfism.Huvudkaraktärernas olika förhållande till naturen ger exempel på alla ovannämnda begrepp. Det är komplexa relationer till naturen och de övrigakaraktärerna som visas i filmen. Detta syns tydligt i filmens tematik som dennauppsats anser vara just relationen mellan människa och natur och där naturenspelar en viktig roll i hur handlingen fortskrider genom naturgudar, skogsandaroch själva miljöernas påverkan på handlingen.