Studien syftar till att få kunskap om elevers natursyn och relatera deras natursyn till lärande för hållbar utveckling. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna genom bildskapande och i samtal fick uttrycka sin natursyn. Inledningsvis fick 38 elever i två klasser i årskurs 6 skapa individuella bilder där de illustrerade sin syn på naturen och sedan komplettera bilderna med skriftliga kommentarer. Därefter valdes tio elever ut för intervjusamtal, utifrån de bilder de ritat. I dessa samtal synliggjordes elevernas natursyn ytterligare. Natursynerna synliggjordes i elevernas sätt att relatera sig till naturen och i de miljö moraliska uttalanden och miljö etiska ställningstaganden som eleverna uttryckte. De natursyner som eleverna uppvisade var människan är en del av naturen, människan är delvis en del av naturen och människan är utanför naturen.

Det övergripande syftet med uppsatsens är att belysa Akira Kurosawas unika färdigheter och utmärkande drag som filmskapare, vilket adresseras i tre frågeställningar: Vilka återkommande narrativa teman finns representerade i Kurosawas filmproduktion, och hur presenteras dessa i tre utvalda filmer? Hur använder sig regissören stilistiskt och filmtekniskt av rörelse i de tre filmerna? Hur tar sig väder och andra naturfenomen uttryck i de tre filmerna och vilken funktion har de där? Filmerna som analyseras är Drunken Angel (Yoidore tenshi/Den berusade ängeln, 1948), Stray Dog (Nora inu/ Revolvern, 1949) och The Hidden Fortress (Kakushi toride no san akunin/ Den vilda flykten, 1958). Analysen utgår från det neoformalistiska tillvägagångsätt som David Bordwell och Kristin Thompson beskriver. Genom främmandegörning identifieras och granskas återkommande teman, rörelse och väder och andra naturfenomen i filmerna, studerade i sina socio-historiska sammanhang. Rättfärdigandet av inslagen, dvs deras motivering, adresseras tillsammans med den funktion de intar i scenerna. I Kurosawas filmproduktion identifieras 17 återkommande teman, där två kluster av teman, regissörens förhållande till japansk tradition och hans humanistiska livssyn, är särskilt framträdande. Väder- och naturfenomen som regn, vind, hetta, eld och dimma förekommer ofta och intar speciella funktioner i filmerna, både estetiskt och narrativt. De interagerar även med karaktärerna. Rörelser i bildrutan åstadkoms filmtekniskt på olika sätt. De är viktiga visuella komponenter som skapar spänning och kontinuitet, men har även ett rent artistiskt värde. Genom variationer och kombinationer av återkommande teman, väderinslag och rörelse visar Kurosawas på en stilistisk särart som karakteriserar hans filmskapande.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd.

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser. Studiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av vårdmiljön i ett speciellt inrett patientrum på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats och en öppen intervjuguide användes vid datainsamlingen. Resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Två huvudkategorier har identifierats. Dessa är Ljud och ljus skapar trygghet och harmoni och Natur och interiör reducerar känsla av instängdhet och skapar möten. Det speciellt inredda patientrummet ger närstående en harmonisk och lugnande miljö. Dock upplevdes inte hemmastaddhet i rummet under vistelsen trots de förändringar i utformningen som gjorts där. Resultatet visar vikten av att utforma miljö och interiör vid ombyggnationer och nybyggnationer så att det bidrar till en gynnsam miljö för närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study’s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard’s and Kate Soper’s thoughts. The method used is critical ideology analysis. The result shows that nature and culture is paradoxical and highly ideological conceptions. In The story of Gösta Berling, an anthropocentric and religiously oriented notion of nature is dominating, though there are some elements of an early deep ecology to be found. In Blackwater we can see a more rational and objective notion of nature as dominating, even if we sometimes can see a shallow romanticism of nature expressed by the characters, where also some groups of humans that are considered to be “closer to nature” is romanticized (for example minority groups). This is explained by the works historical contexts, where The story of Gösta Berling is written in a time of early modernism, where nature is not fully conquered, and therefore seen as mystical and sometimes as a threat to humans. Blackwater was written in a postmodern time where nature is demystified and fully conquered, and strictly speaking no “pure” and untouched nature is left to be found anymore.

Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och analyserades enligt Evans (2002) och Fribergs (2006) metoder. Tillgången på forskning inom detta område är mycket begränsad. 34 stycken artiklar analyserades, men endast 6 stycken uppfyllde syftet och kunde användas. I problemformuleringen finns de närståendes och vårdarnas perspektiv med, men på grund av att det saknas relevant vetenskaplig forskning om hur dessa påverkas så finns endast patientens perspektiv presenterat i resultatet. Fyra olika områden som visat sig vara viktiga i vårdrummet och som påverkar patienten är: ljuset, naturen, avskildhet och konst/färg. Ljuset är mycket viktigt för patienten, då studier visar att en ljus och luftig miljö skapar ett välbefinnande hos patienten. Av de analyserade artiklarna framgår det att det är viktigt att få tillgång till naturen i vårdrummet. Placering av fönster och möjlighet att se och höra naturen utanför kan bidra till detta. Även avskildhet är en viktig faktor. Vårdrummet bör utformas så att patienten har sin egen sfär och att det finns möjlighet för patienten att ostört kunna ta emot besökare. Dekoration och färger i vårdrummet är uppskattat och ger patienten en känsla av värme och trivsamhet. / Program:

This is an ecocritical analysis of the novel Glupahungern by Andrea Lundgren. I investigate how nature is viewed by looking at two things. First, I look at two functions in the novel. I analyze the function of characters that seem to be in between the human side and the animal side. I call them creatures of the border. I also analyze the function of places that can be seen as borderlands. Places between nature and society. Second, I do a small comparison between Glupahungern and the novel Hjortronlandet by Sara Lidman since they both are written by authors from the north of Sweden and the novels also takes place in the northern parts. Through this comparison I find similarities between the novel and how nature is viewed in them and I come to the conclusion that the place has an impact on the view of nature. Keywords: Nature, Border, Ecocriticism, View on nature, Northern Sweden

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusundervisning i naturorienterande ämnen i skolan samt vilka didaktiska val de gör. När det gäller utomhuspedagogik specifikt påvisar Szczepanskis (2008) i sin forskning att det finns lärare som ser och kan beskriva kvalitativa skillnader mellan lärande utomhus respektive inomhus, likväl som det finns pedagoger som inte ser denna skillnad utan mer tänker på naturen mer som en plats för rekreation. Undersökningsmetoden för denna studie är den kvalitativa intervjun och fem pedagoger har intervjuats. Resultaten analyseras med begrepp från sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser många fördelar med att bedriva undervisning utomhus, med fördel att de är två eller fler pedagoger samt att de finner tid för samplanering. Pedagogerna talar varmt om vinsterna av att lära in med hela kroppen, med alla sina sinnen. De saknar ibland förutsättningar i form av samplanering och materialkostnader som följer med inspirerande utomhusutrustning. Analysen visar bland annat att de intervjuade pedagogerna ger prov på att skapa egna didaktiska koncept, ingå i kommunikativa processer samt använda sig av artefakter av olika karaktär. Läroplansperspektivet kopplas till resultatet och utifrån det är min slutsats är då att utomhusundervisningen borde förekomma i högre omfattning än vad som framkom i studien.

Zugl.: Leipzig, Universiẗat, Habil.-Schr., 2007.

<p>Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland. Ekoparken ligger i en turismintensiv region med ett stort antal aktörer inom turism och turismrelaterade tjänster.</p><p>I studien undersöks Ekopark Bödas turistiska resurser, hur samverkan ser ut mellan olika aktörer samt den turistiska utvecklingen. Studien är upplagd som en fallstudie med en deduktiv ansats. Som grund för studien används en teoretisk bakgrund varifrån intervjuunderlag byggs. Intervjuer görs med Sveaskog,Länsstyrelsen Kalmar samt några omgivande aktörer med koppling till ekoparken.</p><p>Undersökningen har kunnat visa att Ekopark Böda har ett rikt utbud av natur och kultur och tillsammans med ekoparkens omgivande aktörer erbjuds turisten även ett stort urval av sådant som service och boende. Samverkan kan på olika sätt förbättras och det har genom intervjuundersökningen framkommit att ett flertal aktörer har förslag på samverkan för en turistisk utveckling av ekoparken. Den turistiska utvecklingen befinner sig i en startfas men genom det rika natur- och kulturutbudet samt en förbättrad samverkan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling.</p><p>Nyckelord: Natur, kultur, turism, turismutveckling, ekopark, samverkan</p> / <p>Nature and culture create the base in tourism and tourism development. Around the country there are a large number of nature and culture areas contributing to development and at the same time natural and cultural values are protected. Ecopark is the name of a coherent forest landscape with high natural values founded by Sveaskog. The ecopark is a relatively new addition to the nature and culture protection in Sweden. Some of the ecoparks are suitable for tourism and tourism development and among them Böda Ecopark. Böda Ecopark which opened in 2006 is located on the northern of Öland. The ecopark is situated in a tourism intense region with a large number of actors in tourism and tourism related services.</p><p>The study examines the tourist resources, the cooperation between different actors and the tourism development in Böda Ecopark. The study is disposed as a case study with a deductive approach. As a basis for the study a theoretical background is used from which the interview questions are built.Interviews are made with Sveaskog, the county administrative board in Kalmar and some of the ecopark´s encompassing actors.</p><p>The research has shown that Böda Ecopark has rich natural and cultural resources and through the ecopark´s encompassing actors the tourist is also offered a wide range of different services as accommodation. Cooperation can be improved in various ways and the interviews have shown that several of the encompassing actors have suggestions for cooperation around tourism development. The tourism development is in an initial phase but by the rich natural and cultural values and an improved cooperation there are good conditions for further development.</p><p>Key words: Nature, culture, tourism, tourism development, ecopark, cooperation</p>