Untersuchungen zu Pilzsporenemissionen aus Biofiltern großtechnischer Kompostieranlagen und aus Modellbiofilteranlagen mit Einschätzung einer möglichen gesundheitlichen Gefährdung.

Syftet med denna studie är att kunna bidra med nya kunskaper om varför utomhusförskolor behövs i dagens samhälle. Detta ses utifrån verksamma pedagoger och föräldrar på en Ur och Skur förskola. Detta undersöks med bakgrunden att barn blir mer inaktiva i dagens samhälle (Karsten, 2005), vilket leder till att studien ska belysa förskollärares och föräldrars tankar kring varför de har valt utomhusförskola och att detta kan bidra till andra som inte uppmärksammat utomhusförskolors effekter. Studien har genomförts på en förskola i södra Sverige och har genomförts utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer och enkätfrågor. Transkribering av intervjuer och enkäter har sedan kategoriserats och utifrån det har vi sett vad det är som förskollärare och föräldrar på just denna förskola tar upp som relevant. Studien utgår från fenomenografin och framförallt det andra perspektivet inom grenen, för att få in och bearbeta vårt material. Sedan används det första perspektivet när vi tolkar utsagorna. Resultatet av studien är att vi har sett att föräldrarna och förskollärarna lägger vikten på ungefär samma saker när det gäller utomhuspedagogiken på denna utomhusförskola, trots att de utgår från två olika perspektiv, en föräldrasyn respektive en förskollärarsyn. Detta har lett till följande slutsats, att informanterna uppfattar utomhusförskolan som gynnsam för barnens hälsa, lärande och vikten av att de får en närhet till naturen.

Grindområden är en poetisk undersökning av hur natur förhåller sig till kultur. Genom att ta del av Theodor W. Adorno och Max Horkheimers Upplysningens dialiektik och spegla tankarna i i det filosofiska verket mot olika typer av gränszoner har ett poetiskt verk i tre delar arbetats fram. Adorno och Horkheimer behandlar en klassisk syn på dialektiken mellan människa och natur, vilken i Grindområden vidgats till att också gälla förhållandet mellan människa och maskin.

No description available.

Hur kan en skogsbrand raderas ur det historiska minnet? När skogsbränderna härjade i Västmanland 2014 var det många som följde medias rapportering med högsta intresse. Att en lika stor brand utbrutit 100 år tidigare tycks ha fallit i glömska. Spannarbodabranden i trakterna kring Lindesberg i Örebro Län var den mest omfattande under hela 1900-talet. Den här uppsatsen syftar till att ge en inblick i det brandhärjade året 1914, med fokus på branden i Spannarboda och försöker ge svar på hur händelsen sågs av sin samtid genom dagspressen. Både lokal och nationell press har använts som källor till uppsatsen och även samtida lagtexter och utbildningsmaterial har studerats. Denna uppsats visar vikten av att lära av historiska sammankopplingar mellan t.ex. människan, naturen och tekniken och se historiska händelseförlopp från fler perspektiv. Genom att vi undersöker hur människan, tåget och skogsbranden påverkade varandra, kan vi få ökad förståelse för detta historiska händelseförlopp och även ta med oss erfarenheter som kan komma till användning t.ex. i dagens krishantering.

Vi anser att barns utelek är ett intressant ämne och vi upplever efter vår praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels få svar på de frågeställningar vi har samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjälp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vår mer begränsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö därför har betydelse för hur barnens lek ser ut. / Vi har i detta arbete genomfört en undersökning som fokuserar på förskolebarns utelek. Det vi har gjort är en jämförelse mellan en traditionell förskola och en uteförskola i Skåne för att se på eventuella likheter och skillnader i barnens utelekar. De frågeställningar vi valt att utgå ifrån är vilka lekar barnen leker, vilket material de använder i sina lekar samt hur dessa frågor ser ut ur ett genusperspektiv.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta. Brist på intresse hos kolleger, samt tidsbrist var de största hindren. Som orsak till tidsbrist angavs högre krav och sämre resurser. Fortbildning togs upp som ett bra sätt att öka intresset. Att ge barnen sinnesintryck och egna upplevelser av naturen, samt att utgå från deras egna upptäckter och tankar, framhöll alla som viktigt.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det. Målen med arbetet är bl.a. att eleverna ska bli bättre på att samarbeta och visa omsorg om varandra samt att lära sig uppträda miljövänligt i vardagliga situationer. Orsaker till att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus är bl.a. att det är för få vuxna och för stora elevgrupper. Men också att det finns en osäkerhet inför vad och hur man kan göra och om eleverna lär sig tillräckligt.

I denna undersökning analyseras tre ämnesläroböcker i religionskunskap. Syftet är att belysa hur relationen mellan religion och natur representeras samt hur innehållet i läroböckerna relaterar till det centrala innehållet för kursen religionskunskap 1. Undersökningens teori utgörs av diskursanalys och metoden är kvalitativ för att i möjligaste mån tydliggöra vad och hur ämnesområdet representeras i de utvalda böckerna. Undersökningen visar att ämnet ej framskrivs varken tydligt eller koncentrerat i de tre läroböckerna, däremot är de religiösa referenserna till naturen påtagliga och återkommande. Resultatet går emot den tidigare forskning som menar att grön religion har tagit den plats som de traditionella religionerna tidigare erhållit. Däremot följer resultatet den forskning som menar att grön religion tagit plats i det utrymme som skapats av sekulariseringen och individualismen.

”Att hitta tillbaka till en plats i tiden. Att förflytta sig till en plats mellan naturens och människornas världar. Till en plats i mossan, mellan det förlorade och det befintliga.”  - Thomas Tidholm, Jordlöparens bok ’Jordlöparens bok’, skriven av Thomas Tidholm, är en bok som undersöker människans förhållande till naturen men även naturens egna ambivalenta förhållande till oss. En bok vars frågeställningar starkt har genomsyrat detta projekt. Vi lever i en samtid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, vi lever sida vid sida med naturen men utan närhet. Projektet strävar efter att hitta tillbaka till naturen vi härstammar ifrån med hjälp av ett kulturhus, lokaliserat i utkanten av Järna, i samklang med natur. Där plats och konst samexisterar tillåts omgivningen att tas in på ett nytt sätt. Med ökad förståelse, kunskap och kreativitet kommer vi närmre oss själva och den omgivning vi vistas i. / The Ground Beetle’s Book, written by Thomas Tidholm, is a book that examines our relationship to nature but also nature's ambivalent relationship to us. A book whose approach have strongly permeated this project. We live in a time of climate change and loss of biodiversity, we live side by side with nature but without lack of understanding between us. This project strives to find the way back to the nature we originate from with a culture house, located in the outskirts of Järna, rooted in harmony with nature. When space and art coexist the surrounding is allowed to be experienced in a new way. With an increased understanding, knowledge and creativity we get closer to ourselves and surrounding we reside in.