Gefühle werden verkörpert und sind dadurch unmittelbar wahrnehmbar. Die zwischenmenschliche Kommunikation und Interaktion beruhen auf ihnen. Bestimmte Emotionen manifestieren sich in spezifischen Kommunikations- und Verhaltenscodes. Um anderen mitzuteilen, was uns bewegt, benötigen wir die Sprache, Bilder, Musik und den Körper. Sind Emotionen in der rationalisierten Welt der objektiven Wissenschaft zu verdrängen, um nicht den Blick auf das Wesentliche zu verlieren? Wo sind Gefühle nützlich, erlaubt, erwünscht und wo betrachtet man sie als störend, gefährlich und keineswegs zulässig?

Abstrakt: Laxå kommun blev tidigare i år (2017) utropat till Sveriges första “ekoturismområde”. Syftet med beslutet var att locka besöksnäring till kommunen genom naturturism där kommunen kan profileras som miljövänlig. Det finns dock flera motsägelser i naturturismens anspråk att kunna värna om natur och om dess gynnsamhet som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Denna uppsats undersöker vilken natursyn som finns i framställningar av natur på Tivedens hemsida, vilket är den nationalpark i Laxå kommun som flest naturturister besöker. Undersökningen visar att naturen inom naturturism framställs som en idealbild. Idealbilden av naturen inom naturturism döljer i sin tur de strukturer som orsakar miljöförstöring. Uppsatsen visar att naturturism separerar människor från naturen snarare än att skapa en mer intim relation till naturen. Naturturism blir ett verktyg för  kapitalistisk expansion och neoliberalisering av natur vilket upprätthåller människans exploateringen av naturen.

Den här uppsatsen undersöker Helena Granströms Standardmodellen från 2018. Det huvudsakliga syftet är att skapa förståelse för romanens civilisationskritiska tematik. Eftersom verket, både på intrig- och tematisk nivå, är beroende av viss naturvetenskaplig kännedom hämtar uppsatsen sina teoretiska perspektiv från nymaterialismen. Skolbildningen grundar sina argument i den moderna naturvetenskapen och intresserar sig likt Granström för kroppslig erfarenhet.  Analysen utgår från protagonisten Elsa och undersöker hur dikotomierna natur/kultur och kropp/teori gestaltas och problematiseras. Eftersom svaren är beroende av hennes yrkesliv som fysiker analyseras i följande avsnitt den naturvetenskapliga institutionen utifrån ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv. Här framträder en för romanen central motsättning mellan den kulturella förståelsen av disciplinens syfte och dess praktik. Vidare diskuteras Elsas karaktärsutveckling som en medveten strategi för att få bukt med dikotomierna ovan och närma sig den konkreta livserfarenheten. I analysens avslutande avsnitt visar jag på hur hon misslyckas. Utifrån den slutsatsen argumenterar jag slutligen för romanens etiska ställningstagande.

Den här uppsatsen undersöker Helena Granströms Standardmodellen från 2018. Det huvudsakliga syftet är att skapa förståelse för romanens civilisationskritiska tematik. Eftersom verket, både på intrig- och tematisk nivå, är beroende av viss naturvetenskaplig kännedom hämtar uppsatsen sina teoretiska perspektiv från nymaterialismen. Skolbildningen grundar sina argument i den moderna naturvetenskapen och intresserar sig likt Granström för kroppslig erfarenhet.  Analysen utgår från protagonisten Elsa och undersöker hur dikotomierna natur/kultur och kropp/teori gestaltas och problematiseras. Eftersom svaren är beroende av hennes yrkesliv som fysiker analyseras i följande avsnitt den naturvetenskapliga institutionen utifrån ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv. Här framträder en för romanen central motsättning mellan den kulturella förståelsen av disciplinens syfte och dess praktik. Vidare diskuteras Elsas karaktärsutveckling som en medveten strategi för att få bukt med dikotomierna ovan och närma sig den konkreta livserfarenheten. I analysens avslutande avsnitt visar jag på hur hon misslyckas. Utifrån den slutsatsen argumenterar jag slutligen för romanens etiska ställningstagande.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg’s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ”nature” is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ”nature” is tentatively defined as ”that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation”, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections. In Hos rådjur, wild nature takes the shape of a ”raw” animal that seems to threaten the human characters. In Mörk materia the threat to humanity comes from matter itself, matter that is dark and unruly. The nature/culture relationship is complex and continuously evolving, with several different and mutually exclusive possibilities being explored in the poems. Berg’s poetry has often been characterised as transcending boundaries, and metamorphoses and dissolution of boundaries between humans, animals and other organisms are abundant in the two poetry collections. Despite this, the study demonstrates how dualistic notions of nature and culture, body and spirit, are upheld throughout the texts.

In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.

Die begriffliche Unterscheidung von Geschlecht als einerseits biologischem Faktum (Sex) sowie anderseits als Produkt kultureller und sozialer Prozesse (Gender) geht auf Arbeiten zur Transsexualität in den sechziger Jahren zurück. Der feministische Diskurs griff die Unterscheidung auf und verstand sie in einem antibiologistischen Sinne. Die Sex-Gender-Unterscheidung impliziert jedoch auch die unhaltbare Annahme, dass es ein biologisches Substrat der Geschlechterdifferenz gäbe, welches kulturellen Unterscheidungen stets vorgängig wäre (latenter Biologismus). Wissenschaftstheoretische Arbeiten verweisen demgegenüber darauf, dass Natur stets durch die Brille der Kultur gesehen wird.

Der Körper wird von der kultur-, sozial- und geisteswissenschaftlichen Körperforschung und der Geschlechterforschung gleichermaßen als historisch geworden, kulturell spezifisch und sozial gerahmt verstanden und untersucht. Dabei gerät der menschliche Körper im Spannungsfeld von Natur und Kultur in den Blick. Geschlecht und Körper sind vielfach aufeinander bezogen. Die Naturalisierung des Geschlechtskörpers diente unter anderem dem Ausschluss von Frauen aus der öffentlichen Sphäre.

Als Stillen werden Tätigkeiten bezeichnet, bei denen der Säugling, in der Regel an der Brust der biologischen Mutter, ernährt wird. Sowohl der Einsatz als auch die Bedeutung des Stillens unterliegen historischen Konjunkturen. Aktuell stehen die Gesundheit von Säugling und stillendem Elternteil sowie die Beschreibung des Stillens als natürliche Ernährungsform einerseits und die Thematisierung des Stillens als Praxis der Re-Traditionalisierung von Elternschaft andererseits im Mittelpunkt der Auseinandersetzungen.

Avhandlingen handlar om användandet av assisterad befruktning i Danmark och Sverige. Teknologierna är intressanta eftersom de skapar möjligheter för barn att födas som annars inte skulle ha blivit till. De utmanar också normerande föreställningar om sexualitet, etnicitet, normalitet, ålder, kön och släktskap. Genom att undersöka vad som sker i mötet mellan normer, patienter, personal, teknologi och könsceller på fertilitetskliniker och spermabanker, skapar avhandlingen insikt i de skapelse- och förändringsprocesser som äger rum. Analysen visar hur beslutsfattare, personal och patienter förhåller sig till teknologierna. Den genomgående princip som används för att sätta etiska gränser utgörs av försök att imitera naturen. Denna princip omförhandlas och förändras dock ständigt. Omförhandlingar kan äga rum i möten med teknologin eller genom kroppars sätt att reagera på. De äger också rum då naturaliseringsprincipen skapar absurda situationer, t.ex. sådana i vilka patienter och deras kommande barn stigmatiseras och marginaliseras. Med utgångspunkt i den empiriska analysen bidrar avhandlingen dessutom till en teoretisk förståelse av hur materialiseringsprocesser (skapelseprocesser) äger rum i mötet mellan diskurser och materiell agens. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i feministiska och teknovetenskapliga studier och kan läsas som ett bidrag till feministisk ny materialtetsteori och metod. / This thesis investigates the use of assisted reproduction in Denmark and Sweden. Assisted reproduction is fascinating, because it enables the creation of children who would not have been born otherwise. At the same time, it challenges existing norms concerning sexuality, ethnicity, normality, age, gender and kinship. The processes of creation and change that take place at fertility clinics and sperm banks are analyzed by exploring the encounters between norms, patients, employees, technology and gametes. The analysis shows how legislators, patients and employees relate to and manage the use of these technologies. It illustrates that the predominant principle used for setting ethical limits is the mimicking of nature. However, this principle is constantly negotiated and changed. One reason is that negotiations take place in an encounter with the agency of the technology, gametes and body. Another reason for the change of the naturalization principle is that absurd situations, such as stigmatization and marginalization of patients and their technologically conceived children, take place. The empirical analysis also contributes to a theoretical understanding of how materialization processes (creation processes) take place in the encounters between discourse and material agency. The thesis is written with a point of departure in feminist science studies, and can be read as a contribution to feminist new materialist theory and method.