Det finns ett överväldigande stöd från över 30 års forskning att kontakt med naturen påverkar vårt välbefinnande avsevärt. Utöver kontakt med naturen är det också känt att medveten närvaro ger effekter på välmående. Ett växande intresse finns för kombinationen av medveten närvaro och kontakt med naturen. Syftet med denna studie var att undersöka hur skogsvistelser kan påverka olika former av medveten närvaro, känslan av samhörighet med naturen och välmående. Genom en single case experimental design, med multipla baslinjer samt pre- och postmätning med kompletterande kvalitativa frågor, fick 14 icke-kliniska deltagare (12 kvinnor och 2 män) utföra sex skogsvistelser à 15 minuter under två veckor utifrån enkla instruktioner givna vid ett tillfälle. Den här studien fann på gruppnivå en signifikant ökning på färdigheter i medveten närvaro, med stor effekt på delskalan observera. Färdigheter i medveten närvaro sågs också korrelera starkt med upplevt välmående. Visuell analys av upprepad mätning visade ingen tydlig ökning av tillstånd respektive färdigheter i medveten närvaro. Det fanns dock flertalet kvalitativa beskrivningar som kunde tolkas som uttryck för tillstånd av medveten närvaro vid skogsvistelserna. Deltagarnas beskrivningar gav också tydligt uttryck för välmående i samband med skogsvistelserna. Resultaten indikerar att korta, enkla och kostnadseffektiva interventioner i skogsmiljö kan ge ökade färdigheter i medveten närvaro samt tillstånd av medveten närvaro och välmående. Ytterligare forskning behövs för att vidare undersöka hur medveten närvaro, känslan av samhörighet med naturen och välmående påverkar varandra. / There is overwhelming support from over 30 years of research that contact with nature has a significant impact on our well-being. In addition to contact with nature, mindfulness is known to give effects on well-being. There is a growing interest in the combination of mindfulness and contact with nature. The purpose of this study was to investigate how being in forest can affect different forms of mindfulness, connectedness to nature and well-being. Through a Single Case Experimental Design with multiple baselines as well as pre- and postmeasurement with supplementary qualitative questions, 14 non-clinical participants (12 women and 2 men) carried out six forest visits à 15 minutes for two weeks based on a simple single instruction. This study found a significant increase in trait mindfulness on a group level, with a large effect on the subscale observing. Trait mindfulness were also seen to correlate strongly with perceived well-being. Visual analysis of repeated measurement showed no obvious increase of state or trait mindfulness. However, there were a number of qualitative responses that could be interpreted as state mindfulness at the forest visits. The participants' descriptions also clearly expressed well-being during the forest visits. The results indicate that short, simple and cost-effective interventions in the forest can provide increased trait mindfulness as well as state mindfulness and well-being. Further research is needed to further investigate how mindfulness, nature connectedness, and well-being affect each other.

I essäns form utforskar jag i den här uppsatsen gränser och förhållningssätt för arbete och privatliv.  Jag reflekterar kring hur arbete tar plats i min yrkespraktik där jag lever och verkar till stora delar på samma ställe, Färentuna Hälsoträdgård, en tillrättalagd mötesplats för hälsofrämjande, förebyggande och läkande för främst psykosocial och existentiell hälsa. Genom mitt skrivande undersöker jag också hur min riktning att sammanlänka de olika delarna i livet kan påverka de möten som uppstår med människor jag arbetar för. I essän låter jag gestaltande berättelser från mitt yrkesliv, genom min egen röst, gå i dialog med bland annat R Paulsen, A Gorz i tankar rörande arbete, H Arendt om människans villkor och E Fromm och M Buber med resonemang om livsvärldar och möten. Eftersom en del av mitt arbete och liv innebär att ta hjälp av natur och konstuttryck lyssnar jag också på forskare och skribenter inom dessa områden för att fördjupa reflektionen. Undersökningens resultat uttrycker ett behov av en alternerande rörelse mellan olika definitioner för arbete och roller. / In the form of an essay I explore, in this text, limits and approach for work and private life. I reflect on how the work takes place in my professional practice where I live and work, most of the time, in the same place, Färentuna Hälsoträdgård, a prearranged garden, an area, for health promotion, disease prevention an healing for psychosocial and existential health. Through my writing I also examines how my direction to link the different parts of life can affect the meetings that occur with people I work for. In the essay I let the stories from my professional life, by my own voice, go to dialog with for example R Paulsen, A Gorz and thoughts concerning work, H Arendt about human conditions and E Fromm and M Buber with reasoning about life-worlds and meetings. As part of my work and life means taking the help of nature and art expressions, I also listen to researchers and writers in these areas to deepen the reflection. The survey results are expressing a need for an alternating movement between different definitions of work and roles.

Through my own professional experience, the essay explores how place may have significance for exercising practical knowledge. It also sheds light on the conditions and qualities surrounding my, as therapist, presence in interpersonal meetings, as well as perspectives in relation to meetings around life issues. Of special notice is place as nature and garden. With support in stories as representations and in dialogue with philosophers, several different perspectives and analyses are shown about the place's importance for the pursuit of practical knowledge. The drive of the research is supported by three themes, place, body, meeting. They lead the survey forward in dialogue with Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty and Martin Buber preferably together with geography professor, Edward Relph and researchers and writers within the fields of practical knowledge and naturebased interventions. The essay uncovers a complex area of understanding. It puts emphasis on the relationship between us as humans and our environment. In this relationship, place is of importance to practical knowledge. Interplay and movement between different approaches emerges as a common denominator.