Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap. Intervjuerna analyserades tematiskt och resultaten visade att det finns potentiellt kontroversiella ämnesområden inom naturkunskap. De områden som lärarna i någon mån ansåg kontroversiella var evolution, genteknik, klimat- och miljöfrågor, livsstil och hälsa, sex- och samlevnad samt vargfrågan. Diskussion var det vanligast förekommande metodvalet och målet var i stor utsträckning att få ställningstagande och kritiskt tänkande elever. Fyra av fem lärare gick in med inställningen att vara neutrala i samband med sin undervisning, detta visade sig dock inte vara enkelt i alla situationer. Alla lärare ansåg det viktigt att undervisa om kontroversiella ämnesområden och ingen sade sig ha undvikit denna typ av undervisning. Lärarna resonerar både om motiv till att undervisa om kontroversiella ämnesområden, till exempel till följd av det mediala fokus som finns idag, men de resonerar också om tillfällen att inta en mer försiktig inställning för att inte riskera att kränka elever. Utifrån lärarnas resonemang kom jag fram till att det finns tre typer av kontroversiella ämnesområden, områden som baseras på olika bevekelsegrunder (religion eller vetenskap), olika värderingar samt privata eller känsliga ämnesområden (sex- och samlevnad).

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat. Sammanfattningsvis så visar min studie att projektbaserad och ämnesintegrerad undervisning är en god metod att höja motivationen, öka engagemanget, utveckla helhetssyn, samarbetsförmåga, reflektions- och analysförmåga och därmed få ett djup i lärandet med bestående kunskaper. Katederundervisning är inte uteslutet som undervisningsform utan snarare pekar studien på att en kombination är det mest produktiva.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.

Elevers attityd till biologi är en viktig påverkande faktor för deras inlärning. Många elever upplever ämnet som abstrakt och det går att fundera över om detta är något som förändras med åldern. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken attityd och attitydförändring personer har till ämnet biologi efter att ha avslutat gymnasiet, samt vilka faktorer som påverkat detta. Studien genomförs med en enkät där begreppet attityd delas upp i tre olika delar: en affektiv, en beteende och en kognitiv komponent. Resultatet visar att de flesta respondenter hade en positiv eller mycket positiv inställning till biologi. Till största del hade respondenternas attityd inte förändrats, men många hade fått en mer positiv attityd till biologi än de som hade fått en mer negativ attityd. Viktiga faktorer för att påverka respondenternas attityd positivt var ämnets upplevda verklighetsförankring och en möjlighet att specialisera sig på de delar av ämnet som respondenterna själva fann intressanta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

Utomhusundervisning, studiebesök och besökande som kommer till skolan och håller i undervisning, är exempel på undervisning i autentiska miljöer. Sådan undervisning har visat sig hjälpa elever med deras inlärning, när det förekommer i kombination med annan undervisning. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mycket undervisning i autentiska miljöer gymnasielärare i ett län i Sverige hade arrangerat i kurserna i naturkunskap läsåret 15/16. För att göra detta skickades en enkät ut till naturkunskapslärarna och deras rektorer i länet, och två av lärarna intervjuades. Nästan alla svarande lärare arrangerade någon typ av undervisning i autentiska miljöer. Utomhus studerades ofta den omgivande miljön. Vid studiebesök gavs eleverna information som rörde platsen de befann sig på. När besökande kom till skolan och höll i undervisningen undervisade de om hälsa, samt sex- och samlevnad.

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

<p>Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.</p><p>Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap.</p><p>Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.</p>

<p>The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject.</p><p>From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are.</p><p>Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science.</p>

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare. Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap. Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.