Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på. Slutligen är tidsbrist en faktor somkan påverka samarbetet mellan de lärare som arbetar med nyanlända elever. Uppsatsen avslutas meden diskussion och en allmän diskussion som ligger utanför studiens syfte och frågeställningar.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hinder, möjligheter och framgångsrika pedagogiska strategier som, enligt lärare, kan finnas i lärandesituationen då elever med autismspektrumtillstånd, AST möter naturorienterat ämnesinnehåll, NO. Sex intervjuer gjordes med lärare med erfarenhet av att undervisa elever med AST i NO. Intervjuerna analyserades tematiskt, där fem teman blev resultatet: ”upplevelse av meningsfullhet”, ”omgivning som stödjer upplevelse av kontroll”, ”hantera teori”, ”hantera laborationer” och ”hantera social kommunikation”. Dessa teman analyserades utifrån kognitiva teorier i förhållande till AST och Vygotskys lärandeteorier.  Resultatet bidrar till kunskapen om pedagogiska strategier som kan minska hinder och utnyttja möjligheter då elever med AST möter NO i skolan. Det pekar på värdet av att använda elevernas intresse och erfarenheter för att nå meningsfullhet i lärandet. Sammanhangsförklarande, överenskommelser och delmål kan vara till hjälp då eleverna inte ser meningen. En omgivning som stödjer upplevelse av kontroll är en annan viktig förutsättning för lärande, vilket kan skapas med hjälp av visuell struktur, avstämningar och begränsning av sinnesintryck. Faktakaraktären på NO- ämnena kan passa elever med AST, men de abstrakta begreppen kan upplevas hindrande. Artefakter som konkretiserar och sammanhangsförklarar kan då vara användbara. Laborationsmomenten kan vara intresseväckande och lämpligt strukturerade, men också kognitivt och praktiskt svårhanterliga. Genom att göra situationen mindre komplex och tydliggöra kan eleven stödjas och lärande i den proximala utvecklingszonen bli möjligt. Den sociala kommunikationen kan utgöra en utmaning som kan kräva särskilda åtgärder för att fungera, som att pedagogen tar ansvar för att bygga trygga relationer och bemöter eleven med respektfull tydlighet.

Undervisning utomhus innebär att erbjuda elever en mer berikande och autentisk lärmiljö. I denna kunskapsöversikt behandlas ämnet utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som kännetecknar utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidiga år. Metoden som använts är en litteraturstudie där systematiska sökningar, kritiska granskningar och en sammanställning gjorts av relevant forskning inom ämnesfältet. Resultaten visar att det som kännetecknar forskningen är de många fördelar med utomhuspedagogik såsom förbättrat lärande, motivationshöjande, ökad fysisk aktivitet och en positivare attityd till hållbar utveckling. Ett annat kännetecken är att forskningen som studerats beskriver hinder som förklarar varför utomhuspedagogik inte bedrivs i större utsträckning. Framförallt är tidsbrist och ekonomi de största hindren men även platsbrist, rädsla för elevers säkerhet, elevers beteende samt kompetens och intresse hos läraren faktorer som hindrar. / Outdoor teaching can offer a more authentic learning environment for students. This knowledge overview addresses learning outdoors, with a focus on the science subjects. The purpose of the knowledge overview is to examine what characterizes research of outdoor education in the science subjects for the early years of primary schools. The method is a literature study where searches, critical analysis and a compilation has been made from relevant literature. The findings showed that research about outdoor teaching mostly describes the benefits of using outdoor teaching and what obstacles it is that prevents teachers from going outside. Most common benefits are improved learning, motivated students, increased physical activity and a willingness to take care of the environment. Mentioned obstacles were lack of time, economicdifficulties, no suitable places, fear of students’ safety and health, misbehaved students and the teachers´ lack of knowledge and interest.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad utomhuspedagogik har för effekter på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Undersökningen sker genom en systematisk litteraturstudie där har jag samlat forskning kring mitt valda område. Forskningen som används för denna studie är insamlad från  databasen Eruc och  Linköpings universitets hemsida. Studien presenterar en analys av texterna som kopplas till arbetets frågeställningar. Resultatet visar att utomhuspedagogik medför positiva effekter på på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Utomhuspedagogik som arbetsmetod ökar intresset och motivationen hos eleverna och gör att de fårbättre förståelse för ämnet. Vidare visar resultatet  att eleverna blir mer kreativa och kritiska i sitt lärande. Elevernas kunskaper om de naturorienterande ämnena ökas när undervisningen sker utomhus

InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

Inledning Utomhuspedagogik är ett alternativ till den teoretiska undervisningen i de naturorienterande ämnena som stödjer sig på traditionella läromedel. Elevernas intresse för området tycks öka om verklighetsanknytning finns. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur eleverna ser på undervisningen i naturorienterande ämnen och den betydelsen undervisningen utomhus respektive i klassrummet har för deras lärande i dessa ämnen. Teori Centrala begrepp som ”hands on”, ”minds on” och ”learning under the skin” berörs i studien som bygger på reformpedagogen John Dewey’s teori ”Learning by doing”, där teori och verklighet kopplas samman och används. Metod Studiens metod är kvalitativ med gruppintervjuer av elever. Tjugofyra elever har medverkat i studien och utifrån de svaren har ett resultat formats. Resultat I resultatet framkommer det tydligt att eleverna som medverkat i studien påverkas av sina sinnen, de påverkas också av anknytning till verkligheten i autentiska miljöer och av lärarens förmåga till variation. Inlärning kan gynnas av utomhuspedagogik och då eleverna gillar att kunna samarbeta och se sammanhang. Några viktiga aspekter som väder och stimulans har en avgörande roll. Slutsats Studiens resultat leder till slutsatsen att för att eleverna ska nå bättre kunskap bör fler sinnen aktiveras. Det framkommer också tydligt att det även blev enklare att nå kunskap när den visualiserades och inlärningen skedde i en autentisk miljö. Eleverna blev mer stimulerade till att lära när de fick använda sin kropp, kreativiteten och nyfikenheten ökade.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 arbetar laborativt för att synliggöra och tydliggöra ett teoretiskt innehåll. För att uppfylla detta syfte undersöktes hur sju verksamma NO-lärare beskriver att de planerar och utför laborationer där ett teoretiskt innehåll tydliggörs samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna anser följer med att föra teorin och praktiken närmare varandra under laborationen. Denna studie har inspirerats av den fenomenografiska forskningsansatsen som har i syfte att urskilja människors uppfattningar av ett fenomen. Lärarnas uppfattningar urskiljs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervju valdes som metod då den ger en möjlighet att nå ett djup i förståelsen för deltagarens reflektioner och uppfattningar. Lärarnas uppfattningar kategoriseras sedan och utgör det utfallsrum för vilket denna studies resultat ingår. Resultatet visar att lärare medvetet planerar och utför laborationen för att belysa både ett teoretiskt och praktiskt innehåll. Lärarna beskriver att det finns tillfällen då teori måste belysas inför laborationen, till exempel när det handlar om säkerhet och material. Elevernas förkunskaper har betydelse för hur mycket som behöver belysas inför och under laborationen. Det har även framkommit att de olika naturorienterande ämnena skiljer sig åt och ger olika möjlighet för att belysa teori i det praktiska momentet.

Inledning: Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen kan med sina praktiska, taktila och visuella inslag underlätta elevernas inlärning. Undervisning utomhus kan även utgöra ett komplement till den teoretiska undervisningen i klassrummet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers attityder till och erfarenheter av utomhusundervisningen i naturorienterande ämnen i förskoleklass och årskurs 1. Vi undersöker även lärares attityder till utomhusundervisning och hur de väljer att utforma den. Metod: Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt 17 elever och tre lärare från två skolor. Resultat: Majoriteten av de deltagande eleverna föredrar att befinna sig i utomhusmiljö vid undervisningen i naturorienterande ämnen. Majoriteten av eleverna återgav exempel på lektionsmoment som de har genomfört och vad de har lärt sig i utomhusundervisningen. Även de tre deltagande lärarna är positiva till utomhuspedagogik och menar att det kan bidra till elevernas lärande när de får arbeta praktiskt och med flera sinnen. Lärarna pekar även på faktorer som kan hindra utomhusundervisningen men de gav också förslag på lösningar till dessa problem.