Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som bland annat innebär att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Denna undersökning syftar till att ta reda på om det är någon skillnad i elevers lärande i de naturorienterande ämnena beroende på om de blir undervisade inne i klassrummet eller utomhus. Mycket av den tidigare forskningen kring utomhuspedagogik och lärande är kvalitativ och utgår från lärares perspektiv. Denna undersökning är kvantitativ, utgår från elevernas perspektiv och består av två delar. Dels en enkät som syftar till att ta reda på hur eleverna själva upplever sitt lärande när det gäller utomhuspedagogik, och dels en lektion som utvärderas via ett kunskapstest, för att ta reda på om elevernas lärande blir annorlunda med hjälp av utomhuspedagogik. Resultatet av undersökningen visar att elevers lärande blir bättre med hjälp av utomhuspedagogik. / Outdoor  education  means,  inter  alia,  that  the  importance  of  the  place  for  learning  is highlighted. This survey aims to find out if there is any difference in pupils' learning in the nature-orientated subjects depending on whether they are taught in the classroom or outdoors. Much of the previous research on outdoor education and learning is qualitative and based on teachers' perspectives. This survey is quantitative. And based on the pupils' perspective it consists  of  two  different  parts:  a  questionnaire  aimed  at  finding  out  how  the  pupils themselves experience their learning in outdoor education, and a lesson that is evaluated through a knowledge test, to find out if the pupils' learning is different with the aid of outdoor education.  The  results  of  the  survey  show  that  learning  is  improved  through  outdoor education.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärande sker utomhus i verkliga miljöer. Denna kunskapsöversikt ger en överblick över aktuell forskning som behandlar utomhuspedagogik med inriktning mot de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Som metod i undersökningen har vi läst, analyserat och sammanställt åtta vetenskapliga artiklar inom området. Resultaten av denna studie visar att utomhuspedagogik överlag har en positiv inverkan på elevernas lärande. Utomhusundervisning kompletterar klassrumsundervisning och ger eleverna möjlighet att lära sig autentiskt, vilket hjälper de att befästa ämnesspecifika begrepp och se samband. De svårigheter och hinder som lärare upplever med utomhusundervisning är bland annat tidsbrist, stora elevgrupper och bristande kunskap om varför, när och hur utomhusutbildning ska genomföras. / Outdoor education is an approach where learning is done outdoors in real environments. In this knowledge overview, there is a review of current research that addresses outdoor education with focus on the nature-oriented subjects. The purpose of the survey is to investigate the impact of outdoor education on pupils' learning in nature-oriented subjects. As a method in the survey, we have read, analyzed and compiled eight scientific articles in the field. The results of this study show that outdoor education in general has a positive impact on pupils' learning. Outdoor teaching complements classroom teaching and gives students the opportunity to learn authentically, which further helps them to consolidate subject-specific concepts and see relationships. The difficulties and obstacles faced by outdoor education are time shortages, large student groups and lack of knowledge about why, when and how outdoor education is going to happen.

Läsförståelse krävs för lärande. I de naturvetenskapliga ämnena ska elever lära sig tolka och samtala om faktatexter, samt bli bevandrade i ämnesrelaterade begrepp. Denna studie undersöker mellanstadielärares uttryckta förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i naturorienterande ämnen. Fyra mejlintervjuer med verksamma mellanstadielärare utfördes för att uppnå syftet. Studiens resultat visade på både likheter och skillnader i lärares förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i NO. Lärarna ansåg att lässtrategier är viktiga att implementera och att läsförståelsen av faktatexter främjas genom att texten läses i helklass och sedan diskuteras. Förståelse för ämnesrelaterade begrepp är enligt lärarna viktiga för helhetsförståelsen av faktatexter och elevernas ord- och begreppsförståelse påverkade lärarnas förhållningssätt till undervisningen och deras val av faktatexter.

Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket.   Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en  komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

Studiens syfte var att jämföra och analysera två multimodala läroböcker, i de naturorienterande ämnena, för årskurs 1–3. Studien har utförts utifrån frågeställningarna: Hur förmedlas naturvetenskapligt innehåll genom de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Samspelar de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Vilka eventuella didaktiska konsekvenser får valet att använda de undersökta läroböckerna i undervisningen?  Metoden som användes var kvalitativ textanalys utifrån språkliga dimensioner och Danielssons och Selanders modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De läroböcker som undersöktes var Boken om NO 1–3 och PULS NO-boken 1–3, samt tillhörande lärarhandledningar. Fokus i analysen var textens övergripande struktur och iscensättning, och samspelet mellan textens delar. Studien utgår från det vidgade textbegreppet. De semiotiska modaliteter som analyserats är bild, verbaltext, symboler och färg.  De huvudsakliga slutsatserna av studien är att PULS NO-boken 1–3 använder semiotiska modaliteter på ett mer genomtänkt och konsekvent sätt än Boken om NO 1–3. De semiotiska modaliteterna samspelar även mer i PULS NO-boken 1–3 än i Boken om NO 1–3. Båda läroböckerna brister dock gällande inkludering, men Boken om NO 1–3 är något mer inkluderande. Det finns flera didaktiska konsekvenser att ta hänsyn till vid användning av läroböckerna i undervisningen. Som lärare är det viktigt att använda läroböckerna på ett medvetet sätt och att stötta eleverna genom bland annat textsamtal och vägledning i avkodning av multimodala texter. Lärarhandledningen för PULS NO-boken 1–3 erbjuder mer vägledning, särskilt gällande tolkning av modaliteter, än lärarhandledningen för NO-boken 1–3. Vikten av att granska och analysera den lärobok som används i undervisningen betonas i slutsatserna från studien. Dels för att säkerställa att innehållet speglar gällande styrdokument, dels för att synliggöra vilken mening och vilka värderingar ett visst läromedel ger. Genom att synliggöra dessa aspekter kan lärare väga upp för eventuella brister i läroböckerna. Sammantaget visar studien att läroböckerna, som gavs ut år 2011 respektive år 2013, är i behov av uppdatering.   Nyckelord: Didaktik, Lågstadiet, Läroböcker, Textanalys, Multimodalitet, Naturorienterande ämnen.

Syftet med denna studie är att fånga ett elevperspektiv på de naturorienterande ämnena, genom att intervjua enskilda elever i årskurs 6 och få fördjupad kunskap om elevernas intresse till de naturorienterande ämnena. I denna studie har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt, där vi har intervjuat nio elever i årskurs 6 på två olika skolor. Resultatet visar att elevernas svar varierar när det kommer till om de antingen upplever NO-undervisningen som något spännande och intresseväckande eller krångligt, komplicerat och ointressant. En gemensam nämnare är att elevernas intresse drivs på av att lära sig nya saker, och att undervisningen i NO har relevans för dem som människor. Vi kan utifrån tidigare forskning samt föreliggande studies resultat dra slutsatsen att intresseväckande undervisning bör utgå från elevers tidigare erfarenheter och de frågor och funderingar som uppstår i undervisningssituationen. Även att undervisningen behöver variera i form och innehåll, samt att lärare tillsammans gör dessa planeringar för att arbeta mellan olika ämnen. Sammanfattningsvis vill vi argumentera för att den grundläggande frågeställningen i undervisningen bör vara intresseväckande, samt utgå från elevernas frågeställningar kring naturen och världen. Detta för att undervisningen ska ses som kvalitativt god.

Utomhusundervisning har flera positiva och meningsfulla effekter på elevers lärande och skolprestationer. I en autentisk miljö genom ett utforskande arbetssätt ökar elevers nyfikenhet till naturvetenskap. Lärare verkar värdesätta utomhusundervisningens potential men det finns faktorer som hindrar dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Syftet med kunskapsöversikten är att utforska frågan närmare angående vad som kännetecknar, utifrån aktuell forskning, vilka de hindrande faktorerna är att bedriva och utveckla utomhuspedagogiken inom de naturorienterande ämnena, utifrån ett lärarperspektiv. För att få fram översiktens syfte användes frågeställningen: Vad kännetecknar aktuell forskning om vilka faktorer som hindrar lärare från att bedriva utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena? Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades sju artiklar ur två olika databaser, Primooch ERIC (ProQuest). Artiklarna analyserades genom att de lästes och kartlades för att få en övergripande översikt över deras innehåll. Liknande ord, meningar och passager ur artiklarna sammanfördes under samlingsbegrepp. Samlingsbegreppen bildade faktorer som lärare anser hindra dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Flera hindrande faktorer framträdde utifrån de utvalda artiklarna. Analysen visade att det finns organisatoriska och ekonomiska faktorer som hindrar. Den aktuella skolkulturen samt vilket stöd som ges av skolledning och rektorer till sina lärare visade sig vara en påverkansfaktor. Det visar sig finnas ett visst samband mellan lärarens egen komfortnivå och attityd gentemot mängden utomhusundervisning de utför. Lärare anser sig ha bristfälliga kunskaper hur de ska implementera utomhusundervisningens innehåll till rådande läroplan och kursmål. Kunskapsbristerna anses enligt lärarna att komma av för lite erfarenhet av utomhusundervisning under deras lärarutbildning

Den här studiens syfte är att ta reda på vilka syften och mål kemilärare på mellanstadiet har med laborationer samt vilka förutsättningar mellanstadielärarna anser sig ha att genomföra laborationer i kemiundervisningen. Studien baseras på tidigare forskningkring det beskrivna området här ovan. Tidigare forskning har dock varit begränsad till att mestadels fokusera på högstadie- och gymnasielärares undervisning och därför anses den här studien viktig att genomföra eftersom den utgår från mellanstadielärares perspektiv. Metoderna som användes för att samla in data var en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare. När jag undersökte vilka förutsättningar mellanstadielärare har att genomföra laborationer i kemiundervisningen utgick jag från en ramfaktorteoretisk ansats. Resultatet visar att lärares syfte och mål är utveckling av den kognitiva, psykomotoriska och affektiva domänen. Dessutom visar resultatet att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärare i arbetet med laborationer, om än i olika grad. Slutsatsen i denna studie är att den mest centrala syftes- och målbeskrivningen mellanstadielärare har med laborationsundervisning är att ge elever en djupare förståelse för ämnesinnehållet och att förutsättningarna för att kunna genomföra laborationer i undervisningen varierar främst beroende på klasstorlek, schemaläggning och bedömning.

Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (2011: reviderad 2019) beskriver hur elever ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. För att ge eleverna egna upplevelser behöver undervisningen delvis bedrivas utomhus. Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser elever och deras lärare har av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. För studiens teoretiska ramverk har pragmatismen använts utifrån dess fokus på idéers brukbarhet och praktiska konsekvenser. Metoden som valts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av enskilda intervjuer med elva elever och en lärare. Analysen av insamlade data genomfördes med inspiration från fenomenografi. Studiens resultat visar att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning, men att de även uppskattar den undervisning som bedrivs inomhus. Möjlighet att få använda kropp och sinnen för att lösa uppgifter är en stor anledning till den positiva inställningen till utomhusundervisning. Svårigheter med utomhusundervisning handlar till stor del om tidsbrist, brist på resurser och risker. Den deltagande läraren ser utomhusundervisning som basen för lärande, då barn idag inte leker ute på samma sätt som förr och därför behöver få lära sig att vara och leka i naturen.

No description available.