Tidigare forskning visar att det finns flera fördelar med att integrera kulturella inslag och naturorienterande undervisning, och kulturella inslag omnämns som centralt innehåll i Biologi, Fysik samt Kemi för Naturorienterande ämnen i Grundskolans år 4–6. I det här arbetet undersöks vilka fördelar fem lärare kan urskilja i att arbeta med kulturella inslag i undervisningen i naturorienterande ämnen, samt exempel på hur sagda lärare har använt sig av detta i tidigare undervisning. Undersökningsmaterialet består av lärarintervjuer och genom analys kunde två teman gällande vilka fördelar lärarna kunde se med det centrala innehållet urskiljas från lärarnas svar: Förståelse och Utveckling över tid. Trots att lärarna visar sig vara positiva till det centrala innehållet är det svårt att ge exempel på hur kulturella inslag kan användas i undervisningen i Naturorienterande ämnen.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på språkliga svårigheter i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 samt årskurs 4 och 5. Syftet med studien var att belysa om läromedel i NO är anpassade för elever som läser svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor var; ”Vilka språkliga svårigheter finns i de valda läromedlen samt i vilken utsträckning förekommer de?”, ”Vilket stöd finns i de valda läromedlen för att hantera de språkliga svårigheterna?” och ”Hur ser progressionen i läromedlen ut mellan årskurserna?”. De valda läromedlen för denna läromedelsanalys är PULS NO-boken 1–3, Boken om NO 1–3, PULS NO 4 och Koll på NO 5. Analysen genomfördes på 4 sidor i vardera naturorienterande ämne i varje läromedel. Flerspråkiga elever som inte fullt ut har utvecklat det svenska språket möter en del svårigheter gällande de naturorienterande ämnena. De olika språkliga svårigheterna som analyserades i studien var begrepp i utkanten av en semantisk mellannivå, homonymer, nominaliseringar och andra ämnesspecifika begrepp. Analysen utgick ifrån två teoretiska utgångspunkter: BICS och CALP samt text och bild i läromedel.  Resultatet visade att läromedlen i NO för dessa årskurser innehåller språkliga svårigheter där en del begrepp saknar visuellt stöd eller språkliga förtydliganden som kan hjälpa flerspråkiga elever att förstå innehållet. Denna studies resultat stämmer till en viss del överens med tidigare forskning. Slutsatsen i denna studie är att dessa läromedel innehåller begrepp som kan uppfattas som svåra för flerspråkiga elever och att lärare behöver vara medvetna om detta för att utforma undervisningen för att förbereda eleverna för dessa begrepp med en närmare förklaring som introduktion.

Nedanstående kvalitativa studie handlar om hur lärare på mellanstadiet uppfattar sitt arbete med text och läsning i de naturorienterande ämnena med fokus på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några mellanstadielärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning med fokus på text i de naturorienterande ämnena och hur lärarna anpassar textarbete utifrån elevers behov av anpassningar och särskilt stöd i NO- undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare i de naturorienterande ämnena sin planering inför och under arbete med texter i sin undervisning? Hur beskriver dessa lärare att de arbetar med att stödja elevernas förståelse av text i undervisningen? Hur beskriver lärarna att de anpassar arbetet med text med fokus på elever i behov av stöd, anpassningar och särskilt stöd? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien används två tolkningsmodeller som har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt; Reading Study Groups (RAND) med fokus på läsning och ur specialpedagogisk synvinkel används KoRP. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie med inspiration av en fenomenografisk ansats. Data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att anpassningar sker på gruppnivå i form av högläsning. Stödet riktas till hela gruppen genom gemensam bearbetning och språklig stöttning av text och innehåll. Begreppen är det huvudsakliga innehåll som fokuseras och det förekommer lite strategiundervisning samt självständig läsning. Speciallärarens kompetens tenderar att riktas mot undervisningen i svenska.   Resultaten ger implikationer för speciallärarens handledande roll i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet avseende läsning i alla ämnen. I studien framkom att den specialpedagogiska kompetensen inte kopplas till ämnesundervisningen samtidigt som texterna anses för svåra att självständigt bearbetas.  Specialläraren har framgent en viktig funktion i att implementera en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt där lärarna görs medvetna om att undervisa i lässtrategier och läsutveckling.

Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena.  Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet.  Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

Digitala verktyg och digital kompetens är områden som tar mer plats i “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr 11, 2019) och kräver mer av lärarna som ska undervisa. Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen och bidra med mer kunskap kring utmaningen som lärarkåren idag kan möta kring digitaliseringen och dess utökade plats i Lgr 11 (2019). Examensarbetets teoretiska ramverk är Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som skapats av Mishra och Koehler (2009). Empirin bygger på en enkätundersökning där enkäten skickats ut till sammanlagt 74 rektorer (som ombads att skicka den till sina NO-lärare), där vi fått svar av 63 lärare, varav 58 genomförde hela enkäten. Analysen av empirin skedde genom en tematisk analys där de olika frågornas svar kodades till olika teman, men även genom en kvantitativ analys då resultatet även redovisas genom frekvenstabeller och diagram. Resultatet visar att det är en stor mängd olika digitala verktyg som används i respondenternas undervisning, både hård- och mjukvaror. Exempelvis används datorer, iPads, digitala mikroskop, Kahoot, Minecraft, Mentimeter och Quizlet. Vi anser att respondenterna till största del uppvisar en hög eller medel digital kompetens när de får bedöma sig själva utifrån vad Lgr 11 (2019) kräver. Majoriteten av lärarna (50 av 58) anser sig ha tillräcklig digital kompetens att genomföra en digitaliserad undervisning i relation till Lgr 11 (2019). De som inte anser att de har tillräcklig digital kompetens (8 av 58) skriver att de saknar den teknologiska kunskapen i själva användningen av verktygen. De efterfrågar även tydligare förklaring kring vad Lgr 11 (2019) menar.

Med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll undersöktes lärares användning och komplettering av läroboken i undervisningen. Fem svarade på en enkät kring deras användning av läroboken. Enkäterna sammanställdes i stapeldiagram och textform. Undersökningen visade att läroboken användes för olika typer av läsning, instuderingsfrågor, bilder, idébank och läsa på för egen del. Läroboken kompletterades genom att skapa eget/ta del av andra pedagogers material, utomhuspedagogik, NTA, filmer, andra läroböcker samt arbetsblad från andra läromedel. Läroboksanvändandet skiljde mellan lärarna och de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet. Inom exempelvis året runt i naturen användes läroboken mest och kompletterades minst. Material och ämenen i vår omgivning var kunkspasområdet där flest av lärarna använde läroboken lika mycket. Kraft och rörelse samt berättelser om natur och naturvetenskap är kunskapsområdena som hade störst spridning på lärobokens användning i undervisningen. Det visade sig att flera av lärarna använde läroboken i lika stor utsträckning för planering och undervisning i de olika kunskapsområdena. Läroboken har en plats i lärarnas bokhylla och används flexibelt tillsammans med andra kompletterande läromedel.

Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Syftet med arbetet är att kartlägga uppfattningar inför genomförandet av undervisning inom sex och samlevnad hos snart verksamma lärare från Malmö universitets grundlärarutbildning inriktning årskurs 4–6 med fjärde undervisningsämne naturorientering och teknik eller samhällsorientering. Intresset för området baseras på ämnets kommande reformering samt en upplevd brist på utbildning inom sex och samlevnad. Tidigare forskning presenteras och visar fördelar med likväl som kritik mot utbildningen utifrån lärarstudenters upplevelser. Fortsättningsvis har en studie utförts genom semistrukturerade intervjuer där kvalitativa data samlats in i form av upplevelser av sex och samlevnad från lärarstudenter med SO, alternativt NO som fjärde undervisningsämne. Data har sedan bearbetats och presenteras utifrån en fenomenografisk metod i en resultat- och analysdel. Slutsatserna vilka dras är att respondenternas upplevelser varierar när det kommer till hur redo de känner sig inför att undervisa inom ämnet och det beror delvis på bristen av utbildning men även personligt engagemang. Fortsättningsvis dras slutsatsen att de anser att, brist på utbildning, mångkulturalitet och åsikter, föräldrar samt årskurs kan hindra undervisningen inom ämnet. Vidare förs en diskussion som bland annat tar upp vems ansvar det är att bedriva undervisning inom ämnet samt hur styrdokumenten både kan hjälpa likväl som stjälpa elever och lärare inom undervisningen. Avslutningsvis sammanfattas diskussionen och förslag på framtida forskning ges.