Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

My studies are based on finding out what impact science has on the children. I presented a simple experiment with oranges. What is it the kids reflect on during a science activity? With the help of video recordings (I -pad) and phenomenography as a starting point, I get the verbal and non-verbal expression, which is important in my research. Collected data were transcribed and divided into different categories. Children are certainly aware, committed and focused. The children became familiar with the scientific words float and sink. Children should have the opportunity to explore, compile, test, experiment, and this is also included in the curriculum (Lpfö 98, rev 2010). Based on my understanding, the children have great fun when they are doing experiments and testing, and that is what is most important. They are learning at the same time lots of new words, new concepts and gain an understanding of why things happen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellan- och högstadielärare arbetar mednaturvetenskaplig litteracitet, med fokus på den skrivna texten, på mellanstadiet och högstadietmed fokus på elever i lässvårigheter. För att besvara syftet genomfördes två delstudier därkvalitativ intervju användes. Sammanlagt intervjuades tio lärare, fem på respektive stadie.Forskningsöversikten behandlar naturvetenskaplig litteracitet, läsförståelsestrategier och detnaturvetenskapliga läromedelsspråket. Som analysverktyg används teorierna the Simple view ofreading samt teorin om undervisningsaktiviteter som ska främja utvecklandet avnaturvetenskaplig litteracitet, Vision I, Vision IIa och Vision IIb. De olika aktiviteterna fokuserarpå läsning, praktiska moment och att kunna använda naturvetenskap i vardagen. I uppsatsen görsäven en distinktion mellan fundamental och härledd naturvetenskaplig litteracitet. Resultatet visaratt de intervjuade lärarna i båda delstudierna utgår från ett härlett perspektiv på naturvetenskapliglitteracitet där undervisningsaktiviteterna syftar till språkutveckling och förmåga att användanaturvetenskapliga kunskaper utanför klassrummet. Mellanstadielärarna arbetar medspråkförståelse i form av begreppsutveckling och i diskussioner kring texten, medanhögstadielärarna arbetar med språkförståelse i form av, framförallt, begreppsutveckling. Lärarna på båda stadierna arbetar främst med härledd litteracitet och samtliga undervisningsaktivitetermen huvudsakligen med att lära ut begrepp och använda dessa i vardagen. För att arbetabegreppsutvecklande använder lärarna på båda stadierna förutom texter även bilder och filmer. Mellanstadielärarna efterfrågar ett omfattande stöd från speciallärare medan högstadielärarna intehar reflekterat över hur speciallärare kan stötta den naturvetenskapliga undervisningen

Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar. Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”. Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav. Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet. I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

I den här studien har vi fokuserat på hur pedagogerna på två olika förskolor med naturvetenskaplig inriktning utformar naturvetenskapliga lärandesituationer för de yngsta barnen i åldrarna ett till tre år. Vi har också försökt att urskilja ämnesdidaktiska redskap som används i naturvetenskapligt arbete för vår valda åldersgrupp. Studien är utförd med kvalitativ metod där två olika intervjumetoder har använts. Vi har använt oss av video stimulated reflection och semistrukturerad intervju, för att få möjlighet att få reda på så mycket som möjligt av pedagogernas uppfattning av ämnesdidaktiska redskap och deras sätt att utforma naturvetenskapliga lärandesituationer på. Vi har använt oss utav konventionell innehållsanalys som hjälpmedel att analysera resultatet. Vårt resultat visar att det viktigaste i naturvetenskapligt arbete med barn i åldrarna ett till tre år är att alltid utgå ifrån deras intresse. På den första förskolan anses det svårare att planera aktiviteter för de yngsta barnen då dem är mer styrda av sitt eget intresse. På den andra förskolan arbetade dem med teman och hade planerade aktiviteter varje dag. Pedagogerna vi intervjuade på båda förskolorna hade en positiv inställning till ämnet, vilket motsätter den tidigare forskningen. Det framgår i empirin att pedagogerna tycker det är viktigt att man vet vad man gör och varför man gör det. Det visar på en didaktisk medvetenhet hos pedagogerna.

No description available.

Intentionen med kunskapsöversikten är att redovisa forskningsresultat som lyfter fram tänkbara förklaringar kring vad som påverkar lärares implicita och explicita uppfattningar om och inställning till den naturvetenskapliga undervisningen. Kunskapsöversikten belyser även hur denna attityd påverkar deras undervisning vid val av undervisningsmetodoch innehåll. Metoden har inkluderat sökning i olika databaser, bearbetning och sammanställning av relevanta forskningsresultat för att besvara frågeställningen, som handlar om vilka faktorer som forskningen framhåller som betydelsefulla för lärares implicita och explicita upåfattningar om och inställning till undervisning inom naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att det krävs en medvetenhet hos lärare och lärarutbildning kring olika faktorer som kan inverka på lärarens föreställningar som har anknytning till den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar vidare att det som påverkar lärares uppfattningar om och inställning till naturvetenskap och teknik består av flera aspekter som tillsammans inverkar på den generella attityden mot ämnet. Det hade i ett kommande arbete varit intressant att genomföra vidare undersökningar kring lärares beteende vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena.

Skolverket uppmanar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet till att skolans verksamhet ska stimulera elever till ett livslångt lärande samtidigt som Skolinspektionen varnar om att elevers intresse i de naturvetenskapliga ämnena sjunker under mellanstadieåren. Samtidigt som TIMSS rapport från 2020 visar på höga ämneskunskaper inom de naturorienterande ämnena bland svenska elever. Hur går detta ihop? Syftet med denna studie att undersöka om en intresseskapande undervisning är gynnsam för elevernas lärande av naturvetenskapliga ämneskunskaper eller om det bara är till för att skapa intresse. Detta problemområde ledde oss till frågeställningarna:  Hur arbetar lärare för att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig ämneskunskap?  Vilken effekt upplever lärare att intresseskapande naturvetenskaplig undervisning har på elevernas lärande? För att besvara frågorna har sju yrkesverksamma naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 deltagit i intervjuer som analyserats utifrån Douglas Roberts och Rodger Bybee’s sju kunskapsemfaser inom de naturorienterande ämnena. I analysen framträdde fyra teman som hade positiv effekt på elevernas tillägnande av naturvetenskaplig ämneskunskap i samband med intresse: Vardagskopplingar, Förkunskaper skapar intresse, Didaktiska val och Delaktighet eller aktivt deltagande? Denna intervjustudies slutsats belyser samspelet som krävs i undervisningen mellan intresse och ämneskunskaper som behövs för att elever ska stimuleras till ett livslångt naturvetenskapligt lärande för att kunna göra riktiga tolkningar av och kloka beslut i världen runt om dem både nu och i framtiden.

Both individual and whole class communication of students are described in this thesis, which is based on a clear gender perspective. Two articles describe the participation of boys and girls in communication with the whole class, the empirical data collected consisting of videotaped lessons. The extent to which boys and girls participate in the communication is reported in the first study, and in the second the extent to which boys and girls respond to the teacher's closed or open questions about science is presented. The third study reports boys' and girls' individual communication when responding to written science questions. The summary chapter ties the results together from the perspective of Positioning Theory, making the thesis a result of Mixed Methods Research. Results show that boys participate in whole class communication more often than girls, with approximately the same level of dominance as shown in research from the early 80s. Boys also answer more questions than girls, the differences becoming apparent when teachers ask closed questions that can be answered in one or two words. In isolation, girls answer written questions to the same extent as boys, but give longer responses containing a more developed scientific language. Results showing that boys position themselves as knowledgeable more often than girls when teachers ask closed questions, are explained from the perspective of Positioning Theory. Girls more often position themselves as knowledgeable when teachers ask open questions that require reflection. In test situations, with time for reflection, the boys and girls position themselves as knowledgeable students to the same extent. Teachers need to be aware of the positioning attempts created by teaching, and consequently take into account that different approaches in teaching provide boys and girls with different access to the communication space. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 accepterat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following paper was unpublished: paper 3 accepted.</p>

För sju år sedan publicerades nya läro-, ämnes- och kursplaner som efterfrågar en undervisning som främjar elevers förståelse för naturvetenskapernas karaktär. Öppna laborationer är ett alternativ. Dock kräver dessa mycket tid och lärare med egna erfarenheter från forskningsliknande aktiviteter. Därför finns ett behov att utveckla mindre tidskrävande undervisningsmetoder som uppfyller målen. Syftet med arbetet som presenteras här är att genom designforskning ta de första stegen mot utvecklingen av en sådan undervisningsmetod. En metod som synliggör det naturvetenskapliga förhållningssättet redan vid introduktion till ett nytt kunskapsområde och som kan lägga en viktig grund i elevers förståelse för ämnet och undersökande arbetsformer. Resultat visa att det finns potential för en sådan undervisningsmetod eftersom metoden inte bara främjar elevers naturvetenskapliga förhållningssätt utan även deras motivation, nyfikenhet och koncentration.​