Våren 2014 uppvisade Ryssland ett öppet aggressivt beteende när de, med militära medel, annekterade Krim och satte den säkerhetspolitiska balansen i Europa och världen i gungning. Sverige och Finland fann sig helt plötsligt geografiskt nära ett potentiellt hot, och samtidigt utanför Nato. Denna studie undersöker orsaker i nationella och internationella variabler för varför staterna inte har ansökt om medlemskap i Nato efter den ryska annekteringen. Genom att använda en teori mer precis än realismen – neoklassisk realism – analyseras tre variabler för formandet av foreign policy; militär förmåga, hotuppfattning och nationell struktur. Enligt method of agreement undersöks vilken variabel som är lika mellan staterna. Resultatet kan förklara deras säkerhetspolitiska val att inte ansöka om medlemskap i Nato även efter den ryska annekteringen av Krim. Den variabel som studien visar är lika mellan dem är hotuppfattning hos statens ledare. Detta aktualiserar vidare forskning i vilken av de neoklassiska variablerna som driver stater till förändring i foreign policy.

No description available.

No description available.

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack. There are several official motives identifies through different types of statements from different members of the elite group, the main motives being the threat that the Bush administration felt the former Iraqi president Saddam Hussein was responsible for and of course weapons of mass destruction, as you will notice while you read this essay there are more but in some way smaller motives that doesn't take as much place as the threat and WMD aspects.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Titel: Corporate Social Irresponsibility och Finansiell Prestation - En kvantitativ studie om relationen mellan Corporate Social Irresponsibility och finansiell prestation   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Malin Månsberg   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018 – maj   Syfte: Många forskare har undersökt hur företags sociala ansvarstagande (CSR) påverkar den finansiella prestationen (FP). Denna studie riktar istället fokus på den negativa motsvarigheten, Corporate Social Irresponsibility (CSI), som länge varit i skuggan av de positiva effekter som CSR påstås ha på företagens lönsamhet. Studiens syfte är att undersöka om socialt oansvariga handlingar påverkar företags finansiella prestation, ur både intressentteorin och den neoklassiska teorins perspektiv. Frågeställningar som tas upp är: Är det viktigt att undvika kontroverser? Får CSI ekonomiska konsekvenser? I så fall, vilka?   Metod: Som följd av en positivistisk tradition har en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod baserat på sekundärdata och en tvärsnittsdesign använts för att undersöka sambandet mellan CSI och FP. Hypotesen prövas genom multivariatanalys och förväntas kunna besvara frågan om det existerar ett samband och om så, vilken riktning sambandet har.   Resultat & slutsats: Resultatet bekräftar att CSI leder till en högre finansiell prestation. Således gynnas företag som är inblandade i kontroverser på ett ekonomiskt plan. Resultatet indikerar att den neoklassiska teorin är mer användbar för att förklara relationen än vad intressentteorin är. Av det kan slutsatsen dras att omgivningen inte är benägen att ”straffa” företag som beter sig illa, eftersom resultatet indikerar att CSI leder till en högre finansiell prestation.   Examensarbetets bidrag: Resultatet utmanar den rådande trenden att undersöka CSI utifrån intressentteorin. Den positiva korrelationen bekräftar även att CSI är ett eget fenomen vars effekter inte är analoga med CSR, vilket vidgar den tidigare forskningen om socialt ansvar.   Förslag till fortsatt forskning: Studien begränsning finns främst i att CSI ofta hålls dolt. Effekten av CSI som inte uppmärksammas i media kan därför ha en annan relation till FP.   Nyckelord: Corporate Social Irresponsibility (CSI), Financial Performance (FP), Intressentteorin, Neoklassisk teori

This study examines the debates that were held in the LIBE committee between 2018 - 2020 in relation to Polands judicial reforms. EU claims that the reforms are incompliant with the treaty of the european union but Poland have so far not backed down. The situation have exposed problems in how the EU should act when a member state won’t act according to the treaty. And also exposed problems with the practical implementation of article 7. The study utilizes an inductive argumentation analysis and seeks to weigh the evidence, sustainability and relevence of the arguments made by the participants in those debates. The results from this initial analysis will then be analysed from two theoretical standpoints. On Arguments put forward from the EU:s standpoint the theory of normative power will be used. The theory has its focus on EU as a normative power who spreads their values by other means than force or threat of military force. Rather through trade and legally binding agreements that often include human rights commitments. The arguments from Polands standpoint will be analysed using the theory of neoclassical realism. Which goes beyond traditional realism by seeking to explain irrational behavior that don’t correlate with simple utility maximizing theories. The analysis shows that both standpoints of the debate corralates to a large degree with the theories used to analyse them. In doing so it pinpoints a growing problem inside the EU when the big bang expansion of 2004 together with the growing presence of populist opinion makes for a more diversified union compared to the earlier more homogenous one deeply roted in liberal values.

Syftet med den här studien är att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. I uppsatsen tillämpas en regressionsanalys baserad på sekundärdata. Den beroende variabeln är real BNP per capita tillväxt vilken används för att mäta ekonomisk tillväxt. Den oberoende variabeln i fokus är testresultat från internationella prov och används som mått för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen är initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet. I studien ingår data för 49 länder och omfattar åren från 2000 till och med 2010. I regressionsmodellen som inkluderar samtliga kontrollvariabler visar testresultatvariabeln en signifikant positiv relation till ekonomisk tillväxt. Det här betyder alltså att utbildningens kvalitet har en påverkan på ekonomisk tillväxt. Utifrån detta går det att härleda ett antal teoretiska förklarningar till hur utbildningens kvalitet har kunnat påverka ekonomisk tillväxt. I och med innovationer i informationsteknik samt den generella teknologiutvecklingen som präglat 2000-talet, dras slutsatsen att utbildningens kvalitet troligtvis har påverkat utvecklandet av färdigheter relaterade till innovationsförmåga och anpassningsbarhet till ny teknologi hos individer. Det här i följd har påverkat den ekonomiska tillväxten i ett land. / The purpose of this study is to investigate whether the quality of education has a significant impact on economic growth. This paper applied a regression analysis based on secondary data. The dependent variable is real GDP per capita growth, which is used to measure economic growth. The independent variable in focus is test results from international tests and is used as a measure of educational quality. Control variables in the paper are initial GDP per capita, average years of schooling, fertility, investments and the degree of trade openness. The study includes data for 49 countries and covers the years from 2000 to 2010. The regression model that includes all control variables shows that the test result variable has a significant positive relationship to economic growth. This means that the quality of education has an impact on economic growth. Based on this it is possible to derive a number of theoretical explanations of how the quality of education has been able to influence economic growth. With innovations in information technology, as well as the general technology trend that characterized the 2000s, it’s concluded that the quality of education is likely to have influenced the development of skills related to innovation and adaptability to new technologies in individuals. Consequently, this affects the economic growth of a country.

This study uses a neoclassical framework aiming to explain why different changes in foreign policy towards Cuba has occurred under the Trump-era. The main research question of the study is therefore: To what extent can neo-classical realism explain US policy changes towards Cuba during Trump's 2017-2021 term? The study identified three major changes that occured during the set time period that has been analysed through a neoclassical realist perspective. The material consists of a wide range from government documentation, reports, remarks, newspaper articles, academic work, tweets and more, to get a complete picture as possible. Three intervening variables grounded in neoclassical theory has been set up to analyse and find the material. The analysis concluded that domestic politics can have broad effect on foreign policy, which the neoclassical realism theory can identify.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project? The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis. Articles from four of the largest daily newspapers in Sweden have been selected based upon the release date of Stockholm City’s official newsletters regarding the reconstruction project. The quantitative content analysis showed that words within the field and discourses of traffic were most common. That quantitative result shows interesting similarities with the result of the critical discourse analysis, most visible in the case of subject and discourse representation. Variations in use of language, subject representation and discourse recontextualization, between those who are campaigning for the new sluice and those who are against it were noticeable. In some cases it was more evident than in others.