I dagens samhälle pågår en "hälsohets" för många kvinnor. Att leva upp till samhällets normer och vad som anses vara det normala idealet kan i vissa fall skapa enormt mycket stress och strävan efter det perfekta utseendet blir för stor. Denna strävan bidrar till att tillfrisknandeprocessen från Anorexia Nervosa (AN) blir mer komplex hos kvinnor. Syftet med studien var att undersöka tillfrisknande hos kvinnor med AN. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund. Resultat påvisar att stöd är en betydelsefull omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ge i denna process. För kvinnornas del är det av största vikt att beslutet om tillfrisknande är självvalt och inte för att tillfredsställa någon annan. Det finns ett samband mellan kropp och själ, vilket är en utmaning för sjuksköterskan i omvårdnaden kring kvinnor med AN och att viktuppgång inte är korrelerat till ett fullt tillfrisknande belyses tydligt. För sjuksköterskan krävs fördjupade kunskaper om kvinnornas upplevelser kring tillfrisknandet för att få en helhet om sjukdomen. Det krävs ytterligare forskning om kvinnornas upplevelser efter avslutad behandling och efter tillfrisknande från sjukdomen. Även ytterligare komplimenterande forskning behövs kring kvinnornas syn på huruvida ett tillfrisknande är möjligt. / In today’s society many women have to endure health hazard. To live up to society's norms and what is seen as the ideal appearance can put a lot of pressure as well as force the women to strive for this ideal. This constant endeavor can make the recovery from Anorexia Nervosa more complex. The purpose of the literature study was to examine women's recovery from AN. The study is performed as a general literature study with scientific articles as a base. Results have proven that support is the most important caretaking method the nurse can provide throughout this process. For the women’s part, it’s of highest importance that the decision of recovery is self-decided. That consideration is taken to both body and soul is a challenge in the caretaking for women with AN and the fact that gaining weight is not related with full recovery is distinctly highlighted. It’s required for the nurse to possess in depth knowledge of women’s experiences surrounding the recovery to gain an entirety. Additional research of the experiences after finished treatment and after recovery from the disease is required. Even further complementary research surrounding women’s view on a recovery may be required.

Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.

Bakgrund: Anorexia nervosa är den ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen är komplext och orsakas av sociokulturella, biologiska och psykologiska faktorer. Sjukdomsbilden innebär en överdriven viktnedgång som grundas i en förvrängd självbild. Anorexia nervosa orsakar skada både fysiskt och psykiskt och kan slutligen leda till ett livshotande tillstånd om förändring uteblir. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av kvinnors erfarenheter och bidra till en bredare och säkrare kvalitet på vården. Syftet: Att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes två huvudteman: sjukdomens reglering av vardagen och att föra en inre kamp följt av sex underteman: att tappa kontrollen, att styras av kontrollbehovet, omgivningens påverkan, ensam och missförstådd, att inte vilja leva samt förändrad självbild. Konklusion: Unga kvinnor med anorexia nervosa har ett planerings- och kontrollbehov som tar stor del av vardagen och leder till isolering. Ensamhet och ångest är tydliga upplevelser av sjukdomen och kvinnorna kräver förståelse och närvaro av omgivningen för att kunna tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is the eating disorder that mainly affects young women. The disease is complex and caused by sociocultural, biological and psychological factors. The disease involves an excessive weight loss based on a distorted self-image. Anorexia nervosa causes damage both physically and mentally and can eventually lead to a lifethreatening condition without changes. Through this study, nurses can take part in the women's experiences and contribute to a broader and safer quality of care. Aim: To illustrate young women’s experiences of living with anorexia nervosa. Method: An empirical qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: The analysis presented two main themes: the regulation of the disease of everyday life and waging an inner struggle followed by six sub-themes: to lose control, controlled by the need for control, the influence of the environment, lonely and misunderstood, not wanting to live and changed self-image. Conclusion: Young women with anorexia nervosa have a need for planning and control that takes up a large part of everyday life and leads to isolation. Loneliness and anxiety are clear experiences of the disease and the women require an understanding and presence of the environment in order to recover.

Bakgrund: Bulimia nervosa kännetecknas av perioder med hetsätning kombinerat med kräkning, användning av laxerande medel eller överdriven träning. Många patienter väljer att inte söka hjälp på grund av skam och skuld samt en rädsla för förändring. Psykologiska behandlingar som används är oftast kognitiv beteendeterapi på olika sätt. Sjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att möta patienterna med lyhördhet och empati. Syfte: Syftet var att belysa patienter med bulimia nervosas upplevelser av psykologiska behandlingar. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar samlades in och bearbetades. Resultat: De insamlade artiklarna resulterade i tre kategorier; tillit, motivation och lärande. Tillit till den som höll i de psykologiska behandlingarna var viktigt för att kunna öppna upp sig om sin sjukdom. De upplevde både förbättrad motivation till förändring men några uppgav även en försämrad motivation till förändring. Patienterna med bulimia nervosa upplevde ett lärande då de fick redskap för att hantera sin sjukdom genom de psykologiska behandlingarna. Konklusion: För patienter med bulimia nervosa var det viktigt att känna tillit till personalen för att bli motiverade till behandlingen och kunna lära sig hantera sin sjukdom för att lyckas gå vidare i sitt tillfrisknande. Det är viktigt att sjuksköterskan finns där för patienten. / Background: Bulimia nervosa is characterized by periods of binge eating combined with vomiting, using of laxatives or obsessive exercise. Patients choose not to get help because of shame and guilt and also a fear of change. Psychological treatments used for bulimia nervosa is primarily cognitive behavior therapy in different ways. As a nurse it is important to meet patients with sensitivity and empathy. Objective: The purpose was to illustrate patients with bulimia nervosas experiences of psychological treatments. Method: This study is an general literature study where ten scientific articles was collected and processed. Results: The collected articles resulted in three categories; trust, motivation and learning. Trust to those who held in those psychological treatments was important in order to open up about their illness. Patients experienced both improved motivation to make a change and some patients experienced worsen motivation to make a change. The psychological treatments gave patients the tools they needed to handle their illness. Conclusion: For the patients with bulimia nervosa it was important to feel trust to get motivated to the treatment and to be able to handle their illness and to move on with the recovery. It´s important for the nurse to be there for the patient.

Bakgrund: I Sverige har cirka 190 000 personer lidit någon gång av en ätstörning. Anorexia Nervosa (AN) är en av de vanligaste ätstörningarna som orsakar självsvält, där tvångsmässiga beteenden och tankar av födointag och träning uppkommer. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa. Metod: Litteraturstudien utgår från 11 vetenskapliga artiklar i resultatet med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Innehållet har analyserats och granskats utifrån en innehållsanalys och därav bildat tre teman: stödjande kommunikation, stödjande relation och brist på stöd. Resultat: Stödjande omvårdnadsåtgärder som en effektiv vårdkommunikation stärkte förtroendet och skapade säkerhet hos personerna, samt ökade motivation och engagemang till att vilja bli frisk. Relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen fick en positiv upplevelse i att visa empati och förståelse för personerna. Bristen på stöd väckte känslomässiga reaktioner såsom otrygghet, osäkerhet och en känsla av att inte bli sedd. Men även bristen på okunskap till det manliga könet vid AN. Konklusion: Resultatet belyser hälso-och sjukvårdspersonalens stödjande omvårdnadsåtgärder som en bidragande del i återhämtningen och behandlingen. Där personer beskriver upplevelsen av fysiologiska och psykologiska känslor under sjukdomsprocessens steg. / Background: In Sweden, there are about 190.000 persons who had an eating disordersometimes in their life. Anorexia Nervosa (AN) is one of the most common eating disorders that causes self-starvation, where compulsive behaviors and thoughts of food intake and exercise occur. Aim: The aim was to investigate experiences of supportive nursing measures in people with Anorexia Nervosa. Method: The literature study is based on 11 scientific articles in results with qualitative and quantitative approaches. The content has been analyzed and examined on the basis of a content analysis and has thus formed three themes: supportive communication, supportive relationship and lack of support. Results: Supportive nursing measures such as effective care communication strengthened trust and created security among people, as well as increased motivation and commitment to wanting to get well. The relationship with the health care staff had a positive experience in showing empathy and understanding for the persons. The lack of support provoked emotional reactions such as insecurity and a feeling of not being seen. But also the lack of ignorance of the male sex at AN. Conclusion: The results highlight the health care staff's supportive nursing measures as a contributing part of recovery and treatment. Where people describe the experience of physiological and psychological emotions during the stages of the disease process.

Bakgrund: Ätstörningar är ett allvarligt folkhälsoproblem som ger psykiatriska och kroppsliga konsekvenser samt en försämrad livskvalitet. Det utlösande i förloppet att utveckla en ätstörning anses vara en sammankoppling av biologiska, sociala eller psykologiska faktorer. Samsjukligheten mellan ätstörningar och depression, samt relaterade syndrom som ångest, tvångssyndrom och självskadebeteenden är vanligt förekommande. Sjuksköterskan kan möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter, då ätstörningsproblemen ses öka i dagens samhälle. För att kunna ge den bästa vården till personer med anorexia nervosa så krävs kunskap hos sjuksköterskan kring sjukdomen och omvårdnaden.  Syfte Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka erfarenheter av omvårdnad hos personer med anorexia nervosa ur ett patientperspektiv. Metod En icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod. En sammanställning av befintlig relevant forskning har gjorts för att undersöka personer med anorexia nervosa erfarenheter av omvårdnad. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär valdes ut för en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra huvudkategorier med underkategorier identifierades, Upplevelsen av vårdmötet med vårdrelationen, holistiskt synsätt och vårdpersonalens förståelse och kunskap. Att vägleda och ha struktur i omvårdnaden och betydelsen av hälsosamma vanor med främja goda matvanor och vikten av socialt stöd samt upplevelsen av vårdmiljöns betydelse.  Slutsats Vårdrelationen mellan personerna med anorexia nervosa och sjuksköterskan ansågs vara av stor vikt för en positiv återhämtning. Det framkom att personerna önskade att sjuksköterskorna utförde sin yrkesroll omsorgsfullt, med ett vänligt beteende, visade respekt, värdighet och medkänsla. Sjuksköterskan ansvarar för regler och struktur i behandlingen, som visade sig både ha för- och nackdelar. Bristande kunskap hos vårdpersonal visade sig vara ett av flera identifierade problematiska områden. För att komma åt de identifierade problemområdena så krävs vidare forskning. / Background Eating disorders are a serious public health issue that give psychiatric and bodily consequences and a worsened quality of life. Developing an eating disorder is considered to be an interconnection of biological, social and psychological factors. The comorbidity of eating disorders and depression, along with related syndromes as anxiety, obsessivecompulsive disorder and self-harming behaviors, are common. Nurses can meet these patient groups in different care contexts today. In order to provide the best care to people with anorexia nervosa, nurses need knowledge of the disease and nursing care. Aim The aim of this literature review was to investigate experiences of nursing care in individuals suffering from anorexia nervosa from a patient perspective. Method Non-systematic literature review method was used. A compilation of existing relevant research has been done to explore the experiences people with anorexia nervosas have of nursing care. The data collection took place through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO, where 15 articles of qualitative and quantitative nature were selected for an integrated data analysis. Results Four main categories with subcategories were identified. The experience of the care encounter, care relations, holistic approach and care staff understanding and knowledge. To guide and have structure and the importance of healthy habits, promoting good eating habits and the weight of social support and experience of care environment Conclusions The relationship between persons with anorexia nervosa and nurses was seen to be of great assistance towards a recovery. It was shown that the people wanted nurses to perform their professional role carefully, with a friendly demeanor, respect, dignity and compassion. Nurses were responsible for rules and structure in the treatment, and were shown to have both advantages and disadvantages. Lack of knowledge among healthcare professionals proved to be one problem area, and in order to identify them further research is required.

Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en av den vanligaste ätstörningen och drabbar främst yngre kvinnor. Sjukdomen leder till en förvrängd kroppsuppfattning och karaktäriseras främst av viljestyrd överdriven bantning. Långvarig och grav AN kan skada kroppens organ vilket kan vara livshotande. AN är den psykiatriska sjukdomen med högst dödslighetsgrad. Det är svårt att behandla patienter med AN då det finns ett motstånd från dessa patienter på grund av att de förnekar sina beteenden. Det kan även bero på stigman kring ätstörningar som finns i samhället, vilket leder till att patienter undviker eller uteblir från behandling. Syfte: Att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ analys av narrativer tillämpades på sex bloggar från Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor i åldrarna 16–26 år. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Att skambelägga sig själv, Självhat och Begynnande sjukdomsinsikt med sju underkategorier. Konklusion: Studien kan leda till en ökad förståelse och kunskap kring patienters upplevelser av att leva med AN, vilket kan bidra till att sjuksköterskan kan utföra en mer personcentrerad vård. / Background: Anorexia Nervosa is one of the most common eating disorders and mainly affects younger women. The disease leads to a distorted body image and is characterized mainly by will-driven excessive dieting. Prolonged and severe AN can damage the body's organs which can be life-threatening. AN is a psychiatric disease with a high risk of death. It is difficult to treat patients with AN because there is resistance from these patients though they are in complete deny of their behaviour. It may also be due to the stigma surrounding eating disorders that exist in the community, which leads to patients avoiding treatments for their disease. Purpose: To describe young women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: A qualitative analysis of narratives was applied to six blogs from Google. The blogs were written by women aged 16-26 years. Results: Three categories emerged from the analysis; To shame oneself, Selfhatred and Incipient desease insight with seven subcategories. Conclusion: The study can lead to an increased understanding and knowledge of patients' experiences of living with AN, which can help the nurse to provide a good person-centered care.

Theoretischer Hintergrund: Die Entstehung und Aufrechterhaltung von Körperbildstörungen, einem Kernsymptom von Anorexia nervosa (AN) und Bulimia nervosa (BN), scheint Studien zufolge mit einer defizitorientierten Aufmerksamkeitsausrichtung bei der Be-trachtung des eigenen Körpers assoziiert zu sein. Die Befundlage hinsichtlich des körperbezogenen Aufmerksamkeitsbias ist jedoch diskrepant und basiert größtenteils auf Studien an erwachsenen Stichproben. Bislang ist ungeklärt, wie jugendliche Patientinnen mit Essstörungen ihren eigenen sowie einen fremden Körper visuell verarbeiten. Dies ist aufgrund des Manifestationsgipfels von AN und BN in der Adoleszenz jedoch von hoher Relevanz. Im Rahmen der vorliegenden Dissertation wurde zunächst in einer Überblicksarbeit die aktuelle Befundlage zu körperbezogenen Aufmerksamkeitsprozessen bei Frauen und Männern dargelegt. In Studie 1 wurde das körperbezogene Blickbewegungsmuster zwischen weiblichen Jugendlichen mit verschiedenen Essstörungsdiagnosen sowie klinischen und nicht-klinischen Kontrollprobandinnen verglichen. In Studie 2 wurde eine zeitliche Sequenzierung des körperbezogenen Blickbewegungsmusters bei weiblichen Jugendlichen mit AN und gesunden Kontrollprobandinnen vorgenommen, um potentiell unterschiedliche Verarbeitungsmodi in frühen oder späten Phasen des visuellen Verarbeitungsprozesses zu identifizieren. Hierbei sollte untersucht werden, ob sich die in der klinisch-psychologischen Angstforschung etablierte Vigilanz-Vermeidungs-Theorie auf den Essstörungskontext übertragen lässt. In Studie 3 wurde das körperbezogene Blickbewegungsmuster weiblicher Jugendlicher mit dem ihrer Mütter korreliert, um die intrafamiliale Transmission körperbezogener Aufmerksamkeitsprozesse zu überprüfen. Methode: Mittels Eye-Tracking wurden die Blickbewegungen von N = 141 Mädchen zwischen 13 und 18 Jahren, darunter n = 30 mit AN vom restriktiven Typus, n = 26 mit AN vom Binge Eating/Purging-Typus, n = 22 mit BN, n = 20 klinische Kontrollprobandinnen mit Angststörungen sowie n = 43 gesunde Kontrollprobandinnen, bei der Betrachtung des eigenen sowie eines fremden Körpers erfasst und in Bezug zu subjektiven Attraktivitätseinschätzungen der eigenen und fremden Körperbereiche gesetzt (Studie 1). Bei n = 56 Jugendlichen mit AN und n = 43 gesunden Kontrollprobandinnen wurde der zeitliche Verlauf der Aufmerksamkeitsausrichtung bei Betrachtung des eigenen Körpers durch Sequenzierung des 6000-ms-Darbietungszeitraums in 1000-ms-Intervalle analysiert (Studie 2). Das Blickbewegungsmuster bei der Betrachtung des eigenen sowie eines fremden Körpers von n = 41 weiblichen Jugendlichen ohne psychische Störung und ihren Müttern wurde korreliert. Zudem wurde bei n = 36 Mutter-Tochter-Paaren der Zusammenhang zwischen dem Blickbewegungsmuster der Mutter bei der Betrachtung des Körpers ihrer Tochter und dem Blickbewegungsmuster der Tochter hinsichtlich ihres eigenen Körpers analysiert (Studie 3). Ergebnisse: Jugendliche mit und ohne Essstörungen blickten bevorzugt auf Körperbereiche des eigenen sowie des fremden Körpers, die sie als unattraktiv einschätzten, wobei dies bei Patientinnen mit AN vom restriktiven Typus signifikant stärker ausgeprägt war als bei den Kontrollprobandinnen (Studie 1). In der initialen Phase des visuellen Verarbeitungsprozesses zeigten Jugendliche mit AN eine signifikant stärkere Aufmerksamkeitsausrichtung hin zu unattraktiv bewerteten Bereichen des eigenen Körpers als gesunde Kontrollprobandinnen (Studie 2). Das Blickbewegungsmuster von Müttern und ihren Töchtern hinsichtlich des jeweils eigenen Körpers sowie hinsichtlich des Körpers der Tochter korrelierte signifikant (Studie 3). Diskussion: Jugendliche mit Essstörungen zeigten ein defizitorientiertes Aufmerksamkeitsmuster sowie eine initiale Hypervigilanz für unattraktiv bewertete Körperbereiche. Diese Ergebnisse legen die Implementierung spezifischer therapeutischer Interventionen im Kontext der Körperbildtherapie nahe, beispielsweise die gezielte Ausrichtung der Aufmerksamkeit auf positiv(er) bewertete Bereiche im Rahmen der Körperkonfrontation oder die Umlenkung des Aufmerksamkeitsfokus durch computergestützte Attentional-Bias-Modification-Trainings. Die signifikanten Zusammenhänge zwischen den Blickbewegungsmustern von Müttern und ihren Töchtern unterstreichen die Rolle des familiären Umfelds hinsichtlich der Entwicklung eines gestörten Körperbildes und bieten mögliche Ansatzpunkte für präventive und ggf. therapeutische Maßnahmen in der Kernfamilie.

Eine hohe Änderungsmotivation nach dem transtheoretischen Modell der Verhaltensänderung hat sich bei Essstörungen in vielen Studien als mit einem wünschenswerten Therapieausgang im Zusammenhang stehend gezeigt. Gleichzeitig weisen insbesondere Betroffene mit einer Anorexia oder Bulimia nervosa eine geringe Änderungsmotivation auf. Für den Essstörungsbereich entwickelte Interventionen zur Steigerung der Änderungsmotivation sind überwiegend im Motivational Interviewing verankert, worin u. a. der Arbeit mit Lebenszielen von Patienten eine wichtige Bedeutung zugeschrieben wird. Die Rolle solcher expliziter Ziele ist jedoch bisher für Anorexia und Bulimia nervosa nicht untersucht worden. Dennoch sind die Forschungsergebnisse zum Motivational Interviewing bei Essstörungen überwiegend vielversprechend und in den Studien, in denen lediglich vergleichbare Verbesserungen in Kontroll- sowie Interventionsgruppe zu verzeichnen waren, könnten potentielle Unterschiede möglicherweise aufgrund des Einsatzes inadäquater Messinstrumente unentdeckt geblieben sein. Zur gezielten Auswahl eines geeigneten Messinstruments wäre deshalb ein systematischer Überblick über Verfahren zur Erfassung der Änderungsmotivation bei Anorexia und Bulimia nervosa hilfreich, den die Literatur bisher jedoch nicht bietet. Studien bezüglich Interventionen zur Steigerung der Änderungsmotivation bei Essstörungen wurden außerdem bisher ausschließlich im „face-to-face“-Setting durchgeführt und evaluiert, obwohl das Internet aufgrund seiner Niederschwelligkeit besonders geeignet für einen ersten Zugang zu Hilfsangeboten für von Anorexia und Bulimia nervosa Betroffene zu sein scheint. Nachdem zunächst die Rolle expliziter Ziele bei Anorexia und Bulimia nervosa untersucht sowie ein systematischer Überblick über Messinstrumente zur Erfassung der Änderungsmotivation bei Essstörungen erstellt wurde, lag das primäre Ziel dieser Arbeit in der Evaluation eines Online-Programms zur Steigerung der Änderungsmotivation bei Frauen mit Symptomen einer Anorexia und Bulimia nervosa. Dieses am transtheoretischen Modell orientierte und sich der Prinzipien des Motivational Interviewing bedienende Programm wurde in einem randomisiert-kontrollierten Versuchsdesign mit Warte-Kontrollgruppe im Prä-Post-Vergleich evaluiert. Es stellte sich heraus, dass Frauen mit Anorexia und Bulimia nervosa im Wesentlichen die gleichen Ziele verfolgen wie gesunde Kontrollprobandinnen, wobei sie ihre Ziele untereinander förderlicher wahrnehmen als gesunde Frauen, ihnen die Realisierung der Ziele aber schlechter gelingt. Die im Motivational Interviewing vorgeschlagene Arbeit mit Zielen scheint somit im Bereich der Essstörungen sinnvoll und wurde auch in dem hier evaluierten Online-Programm berücksichtigt, wobei den Ergebnissen entsprechend dabei nicht auf essstörungsspezifische Zielinhalte eingegangen wurde. Für die systematische Überblicksarbeit ließen sich ausschließlich auf dem transtheoretischen Modell basierende Verfahren zusammentragen. Da sich eine symptomspezifische Erfassung der Änderungsmotivation einer globalen Messung gegenüber als überlegen herausstellte, wurde ein symptomspezifisches Maß in Form eines Fragebogens zur Erfassung der primären Outcome-Variablen für die Evaluation des Online-Programms gewählt. Im Prä-Post-Vergleich der web-basierten Intervention ließen sich ein signifikanter Anstieg der Änderungsmotivation in mehreren Symptombereichen sowie Verbesserungen in einigen weiteren klinischen Maßen in der Experimentalgruppe nachweisen, jedoch nicht in der Kontrollgruppe. Es wurde eine Dropout-Rate von 41% verzeichnet. Das Internet ist ein geeignetes Medium für den Einsatz von Interventionen zur Steigerung der Änderungsmotivation bei Frauen mit Symptomen einer Anorexia oder Bulimia nervosa. Bei Online-Programmen für Essstörungen stellt die Reduktion hoher Dropout-Raten eine Herausforderung für zukünftige Forschungsarbeiten dar. Bezüglich der Erfassung der Änderungsmotivation wären vom transtheoretischen Modell unabhängige Verfahren wünschenswert, die einen möglicherweise von der kategorialen Konzeption abweichenden Ansatz bieten. Bei der weiteren Erforschung von Lebenszielen bei Frauen mit Anorexia und Bulimia nervosa sollte zusätzlich der Einfluss impliziter Motive berücksichtigt werden.