This qualitative study is based on the reality that disordered eating such as anorexia nervosa, bulimia nervosa, and compulsive overeating resulting in obesity represent a major and growing problem in community health. Treatment models using cognitive behavioral therapy suggest that those diagnosed with an eating disorder tend to judge themselves in terms of their body shape, weight, and eating habits. However, the recovery rate for those treated for an eating disorder that only addresses those three issues identified above is less than 60%. A number of quantitative studies have provided evidence that other maladaptive schema may contribute to bulimic and anorexic behaviors. Fewer studies have addressed this issue in relationship to compulsive overeating resulting in obesity. This collective case study further explored and identified other maladaptive schema associated with anorexia nervosa, bulimia nervosa and compulsive overeating resulting in obesity that interfere in the long term recovery. This case study will allow the participants to express thoughts and emotions surrounding their disordered eating in their own voices. This collective case study provides evidence that persons diagnosed with disordered eating have carried early life events into adulthood and that these events have created maladaptive schema which may be interfering in their recovery process.

Body, weight and shape related obsessions and ruminations are characteristic traits of individuals with eating disorders (ED) that are found to predate the onset of the disorder. Individuals with chronic ED display altered neural activation in response to food stimuli, and are reported to have volumetric differences compared to healthy individuals, which is likely an effect of prolonged starvation. ED individuals are also seen to dispose an attentional bias to food stimuli, even when perceived sub-consciously, which are reported to interfere with cognitive tasks, including working memory (WM). However, whether the differences in neural activation and structure are present in adolescents with a recent ED diagnosis is not known. In paper I we describe how images of high- and low-calorie foods resulted in greater responses in the prefrontal circuitry in ED adolescents compared to healthy controls (HC). Obsessive-compulsive symptoms in ED individuals were associated with prefrontal circuitry and cerebellar activation, whereas faster reaction times to the WM were associated with greater superior frontal gyrus activity. The findings indicate that ED cognitions may be linked to WM abilities, both of which are associated with frontal cortex functioning. WM performance is examined further in paper II, where we found that the presence of subliminal food images were seen to disrupt WM performance in terms of slower reaction times and less correct responses in ED but not HC. The WM interference was associated with increased activity in the parietal and superior temporal cortex. WM interference caused by subliminal food stimuli may reflect a pre-attentive bias to food in adolescents with ED, which could be a risk factor for further development of an ED. The structural differences in brain volume between adolescents with ED and HC were examined in paper III. ED symptoms were found to be associated with volume differences in insular cortex and superior temporal gyrus, whereas obsessive-compulsive symptoms were associated with reduced volumes in the putamen and cerebellum. These volumetric differences in regions implicated in restraint, obsessions and WM are likely to precede structural variations caused by starvation as seen in chronic ED’s. Connectivity from these regions, in addition to other regions believed to be implicated in ED, was studied in paper IV. Fronto-parietal regions as well as the insula showed increased connectivity in ED, whereas connectivity from the mesolimbic reward regions did not differ from HC. Regions with increased connectivity in ED are involved with self-awareness, body image and ED related ruminations, connections that could influence how one’s body is perceived. In conclusion, the studies included in this thesis describes changes in functional activity, connectivity and brain volume in regions involved with ED cognitions, eating behaviour, and body image in adolescents recently diagnosed with an ED.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående. Resultatet av studien visade att majoriteten av kvinnorna var nöjda med den vård och behandling som gavs. Förtroendet för personalen var stort, och upplevelsen att någon lyssnar och förstår var viktig. Det fanns inget signifikant samband mellan antalet månader vårdtagarna fått behandling och deras uppskattade välmående. Däremot framkom signifikanta skillnader i välmående före behandlingens start och efter att behandling hade påbörjats, oberoende av antal månader behandlingen hade pågått.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska. Diskussion: Att leva med AN innebär ett stort lidande som tar sig uttryck i olika former. Trots sjukdom kan ett välbefinnande i vissa situationer upplevas vilket är betydande för hälsoprocessen. Konklusion: När sjuksköterskan ges kunskap om hur livet kan påverkas av AN kan patientens livsvärld bättre förstås. Därigenom kan vården och dess bemötande anpassas till patienten med AN. När upplevelsen av ett gott bemötande uppstår kan hälsoprocessen främjas. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a mental illness with eating disorder and emaciation as a result of a refuse to eat and loss of appetite. Mental health among young women is deteriorating and in recent decades, the existence of AN has increased. Aim: To describe the experience of living with AN, based on young women's perspective. Method: A qualitative study where six autobiographies have been analyzed and compiled. Results: Four themes are presented (1) not being able to identify with his diagnosis, (2) to find respite in activity and good relations, (3) to experience a chaos of existential feelings and (4) to feel the fear of it healthy. Discussion: Living with AN means a great suffering which manifests itself in various forms. Despite illness, a well-being can in some situations be experienced which is significant for the health process. Conclusion: When nurse is given knowledge of how life can be affected by AN a patient's life-world can better be understood. This allows the care and treatment to be adapted to the patient with AN. When experience of a good treatment occurs, the health process promotes.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Ortorexia nervosa- Hälsa som blir ohälsa Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Kurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Bergendahl, Jessica; Östman, Evelina Handledare: Ekberg, Joakim Sidor: 23 Månad och år: 06/2014 Nyckelord: Ortorexia Nervosa, Hälsa, Psykisk ohälsa, Medias påverkan Bakgrund: En ny hälsosam livsstil börjar ofta med en god intention, men ibland kan den hälsosamma livsstilen gå för långt. Ortorexia nervosa var från början tänkt som ett sätt att benämna en grupp patienter med liknande problematik, tills det framkom att detta var något som behövde undersökas närmre. En person med ortorexi är besatt av en hälsosam diet som istället kan bli farlig. Mål: Att beskriva vad ortorexi innebär, vilken sjukdomsstatus den har samt om det finns klara direktiv kring behandling. Metod: Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar samt genomfört intervjuer med personer som har behörig kompetens kring ortorexi. En kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Ortorexia nervosa är ingen diagnos. Det är svårt att fastställa exakt vad de utlösande faktorerna är, dock är det troligt att det handlar om ett kontrollbehov. Med hjälp av en extremt hälsosam diet skapas en känsla av att ha kontroll. Media verkar ha stor inverkan. Slutsats: Slutsaten blev att mer forskning krävs inom området för att kunna fastställa vad ortorexia nervosa egentligen är. Ortorexia nervosa anses vara när en person försöker leva för hälsosamt och genom att strikt kontrollera kosten uppstår istället ohälsa. / ABSTRACT Title: Orthorexia Nervosa- Healthy turning unhealthy Department: School of Life Sciences, University of Skövde Course: University Diploma Project in Public Health Science,15 ECTS Author: Bergendahl, Jessica; Östman, Evelina Supervisor: Ekberg, Joakim Pages: 23 Month and year: 06/2014 Keywords: Orthorexia Nervosa, Health, Mental illness, Media influences Background: A healthier way of life often starts out with good intentions, but sometimes people take their healthy lifestyle too far. Orthorexia nervosa was meant to be a description for a group of people with similar problems, until it was clear that there might be more behind it. A person with orthorexia is obsessed with healthy dieting and takes it to the extreme. Aim: To investigate what orthorexia is and if there are clear guidelines about treatment. Method: We have studied literature, scientific articles, and completed interviews with people qualified in the fields of orthorexia. A qualitative study based on a content analysis was performed. Results: Orthorexia nervosa has no status of diagnosis. It is difficult to determine exactly what triggers orthorexia, however, it is likely that it is a need of control. Using an extremely healthy diet creates the feeling of being in control. Media seems to influence this. Conclusion: The conclusion was that more research is needed in order to decide what orthorexia nervosa actually stands for. Orthorexia nervosa is considered when a person tries to live as healthy as possible but by strictly controlling their diet illness occurs.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende. / Anorexia is a global issue but occurs mainly in the Western world. Anorexia nervosa is a complex disease caused by biological, psychological, and sociocultural factors which often interacts with each other. The purpose of this phenomenological study is to gain a greater understanding of how recovered women created meaning in their illness and if there are mutual factors in their life-stories. We have especially focused on family patterns and the communication within the family. We have based our study on symbolic interactionism as our theoretical perspective. The study is of a qualitative nature and we used semi structured interviews which later were interpreted from a hermeneutic phenomenological approach. In our result we could see that creating meaning was central throughout the disease and was expressed in different ways by our respondents. Ten themes appeared and the most vital findings were that anorexia was an active action and that it is an expression for self-hatred and low self-esteem. We could also see that lack of expression regarding emotions within the families and not being emotionally recognized by their parents were crucial factors. The most important result was the respondents own perception of anorexia as a symbolizing action and the content of the disease is about so much more than weight and looks.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas. Att ständigt leva med ångest och lidande gör att dem drabbade ständigt mår dåligt. Familjen är en viktig del av tillfriskningsfasen, med hjälp av en god omvårdnad ökar chansen till överlevnad. Konklusion: Genom att sjuksköterskan bekräftar patienten, ökar förtroendet mellan dem och patienten känner sig mer betydelsefull. På så sätt får sjuksköterskan kännedom om patientens låga självkänsla och självförtroende och kan bemöta patienten med öppenhet och respekt. / Background: Anorexia Nervosa (AN) is a seriously mental disease that mainly affects young women. The result of extreme starvation and increased need of exercise these women get seriously disorders in almost every organ system. Aim: To illustrate young women’s experience of living with Anorexia Nervosa. Method: The study is based on a qualitative study with a narrative approach. Five autobiographies have been complied through the narrative analysis of Dahlborg- Lyckhage (2012). Results: The result is based on three categories (1) Not finding yourself in your illness, (2) Feeling powerless when anxiety controls, (3) Taking a break from the anorexia and dare to be yourself. Discussion: The teenage years are a time when the identity is formed and the step from childhood towards adulthood becomes bigger, which can be one of the reasons why Anorexia Nervosa can evolve. Continuous living with anxiety and suffering makes these patients feel bad all the time. The family is an important part of the convalescence phase and with the help of good nursing, the chance of survival increases. Conclusion: Through the nurse acknowledging the patient, the trust between them increases and the patient can feel more important. By acquiring information about the patient’s low self- esteem and self confidence, the nurse is able to meet the patient with frankness and respect.