• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 339
  • 212
  • 188
  • 37
  • 28
  • 15
  • 10
  • 10
  • 10
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 953
  • 638
  • 234
  • 230
  • 192
  • 136
  • 98
  • 97
  • 91
  • 79
  • 77
  • 76
  • 72
  • 69
  • 69
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
341

Sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med Anorexia Nervosa : En litteraturstudie / Nurses experience of providing care for patients with Anorexia Nervosa : A literature review

Askergren, Isabel, Westman, Therese January 2024 (has links)
Bakgrund: Anorexia nervosa är en av de allvarligaste psykiatriska diagnoserna en person kan drabbas av med en hög mortalitet. Det är ett sjukdomstillstånd som på ett omfattande vis påverkar den drabbade individens fysiska och psykosociala funktioner. Omvårdnaden för patienter med anorexia nervosa är komplex och kräver ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med anorexianervosa. Metod: För denna studie användes en allmän litteraturöversikt som design med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundman (2003). Resultat: I studien framkom två huvudkategorier och sex subkategorier. De två huvudkategorierna bestod av; En komplex vårdrelation och Utmaningar i mötet med patienter med anorexia nervosa. De sex subkategorierna var följande; Vikten av förtroende och svårigheter i att bygga en relation, En mångfacetterad roll, Brist på utbildning och kunskap, En krävande omvårdnad, Emotionellt utmanande möten och Motstridiga känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det är utmanade och komplext att ge omvårdnad åt patienter med anorexia nervosa. Patientgruppen beskrivs som mer krävande än andra patienter på psykiatriska avdelningar och att det finns ett kunskapsbehov för att förbättra vårdkvalitén. Vårdrelationen sjuksköterska och patient emellan är essentiell för tillfrisknandet i sjukdomen, samtidigt som den kräver tid och tålamod att utveckla. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning utifrån sjuksköterskors perspektiv eftersom de arbetar närmast patienterna och besitter värdefull kunskap. / Background: Anorexia nervosa is one of the most severe psychiatric diagnoses with high mortality rates. It is a condition that extensively affects the physical and psychosocial functions of the affected individual. Nursing care for patients with anorexia nervosa is complex and requires a holistic and person-centered approach. Aim: To describe nurses’ experience of providing care to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review design was used for this study with a qualitative content analysis following Granheim and Lundmans (2003) approach. Results: The study revealed two main categories and six subcategories. The two main categories consisted of; A complex care relationship and Challenges in encountering patients with anorexia nervosa. The six sub-categories were as follows; The importance of trust and difficulties in building a relationship, A multifaceted role, Lack of education and knowledge, Demanding nursing care, Emotionally challenging encounters and Conflicting emotions. Conclusion: Nurses find it challenging and complex to provide nursing care to patients with anorexia nervosa. The patient group is described as more challenging than other psychiatric patient groups and that there is a need for knowledge to improve the quality of care. The relationship between nurse and patient is essential in the recovery of the disease, while it requires time and patience to develop. Further research: Further research from the perspective of nurses as they work closest to patients and have valuable knowledge.
342

Ungdomars upplevelser och erfarenheter av att behandlas för anorexia nervosa inom slutenvården : En litteraturöversikt

Lovén, Tintin, Lundkvist, Linnea January 2024 (has links)
Introduktion: Ätstörningar utgör ett stort globalt hälsoproblem, speciellt hos den yngrebefolkningen. Allt fler ungdomar får diagnosen anorexia nervosa som anses vara dendödligaste psykiatriska sjukdomen. Trots olika behandlingsalternativ är återfallsrisken högoch ungefär 50% blir helt friska från sjukdomen. Att sjuksköterskor får en fördjupadkunskap om hur ungdomar upp till 19 års ålder upplever att behandlas för anorexia nervosainom slutenvården är betydelsefullt för att optimera vården samt minska återfallen. Syfte: Syftet är att utforska ungdomars upp till 19 års upplevelser och erfarenheter av attbehandlas för anorexia nervosa inom slutenvården. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med deskriptiv design och en kvalitativ metod. Tioartiklar granskades och analyserades efter sökningar på databaserna CINAHL och PubMed.Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Model of Nursing” användes somteoretisk referensram. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat framkom tre huvudteman: erfarenheter avomvårdnaden, auktoritär behandling och reaktioner under och efter inläggning. Följandesubkategorier tillkom: relationen med hälso- och sjukvårdspersonal, upplevda brister ivården, information, regler, tvång, straff, trygghet och triggande och känsla av isolering.Ungdomarna upplevde ett flertal positiva och negativa aspekter med att behandlas föranorexia nervosa inom slutenvården. En viktig aspekt var relationen med personalen,medan det rådde delade meningar om den autoritära behandlingen samt att behandlas medandra personer med anorexia nervosa. Slutsats: Ett större fokus på personcentrering vid omvårdnaden av ungdomar med anorexianervosa hade kunnat underlätta vistelsen på avdelningen. Att se individen bakomsjukdomen kan bidra till en ökad följsamhet i behandlingen. Genom att hjälpa ungdomarnafinna hopp kan det bidra till en mer positiv upplevelse av inläggningen. / Introduction: Eating disorders are a major global health problem, especially among theyounger population. More young people are being diagnosed with anorexia nervosa, whichis considered the deadliest psychiatric illness. Despite various treatment options, the risk ofrelapse is high and approximately 50% make a full recovery from the disease. Nursesgaining in-depth knowledge of how young people up to the age of 19 experience beingtreated for with anorexia nervosa in inpatient care is significant for optimizing care andreducing relapses. Aim: The aim of the study was to examine how adolescents up to 19-years of ageexperiences with inpatient care for anorexia nervosa.Method: For this study a literature review with a descriptive design and qualitative methodwere chosen as method. Ten articles were chosen for analysis after searches on thedatabases CINAHL and PubMed. Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Modelof Nursing” was used as theoretical framework. Results: After reviewing the results of the articles three main themes were found;experiences of nursing, authoritarian treatment, and reactions during and after admission.The following subcategories were also found; relationship with the healthcare workers,experienced deficiencies in care, information, rules, coercion, punishment, security andtriggering and feelings of isolation. The adolescents experienced multiple positive andnegative aspects with inpatient treatment for anorexia nervosa. One important aspect wasthe relationship with the healthcare workers while there were differing opinions about theauthoritarian aspects of the treatment and being treated with other people with anorexianervosa. Conclusions: A greater focus on person-centered care when caring for adolescents withanorexia nervosa could make the stay on the unit easier. To see the individual behind thedisease can increase compliance with the treatment plan. Helping adolescents find hope cancontribute to a more positive reaction to inpatient treatment.
343

Aktivitetsbaserade insatser i ätstörningsvård och deras effekter på patienterna : En systematisk litteraturstudie / Occupational based interventions in the treatment of eating disorders and their effects on the patients : A systematic review

Frilén, Rebecca, Nilsson, Ronja January 2023 (has links)
Ätstörningar är en sjukdom som drabbar många och resulterar i stort lidande samt en påverkan i vardagen. Behandlingen som ges är bara delvis effektiv då många aldrig blir friska, en stor risk för återfall och även dödsfall finns. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt arbetsterapeutiska och icke-arbetsterapeutiska interventioner baserade på aktivitet hade på patienter med ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes för att besvara syftet och åtta artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade på en bredd av interventioner där majoriteten kretsade kring att träna på aktiviteter kopplat till att äta och laga mat. Aktivitetsbaserade interventioner kan ha god effekt på person med ätstörningar och arbetsterapeutiska interventioner kan bland annat bidra med ökad motivation. Resultatet och tidigare forskning tyder på att en kombination av olika professioner och interventioner kan vara fördelaktig i ätstörningsvården.  Mer forskning behövs i ämnet och då framför allt kontrollerade studier med specifika arbetsterapeutiska interventioner.
344

Att vårda patienter med anorexia nervosa : En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv / Caring for patients with anorexia nervosa : A literature study from a nurse perspective

Lemon, Irmelin, Lännerholm, Jennifer January 2024 (has links)
Bakgrund: Anorexia nervosa är ett psykiatriskt tillstånd som påverkar det fysiska och psykiska välmåendet. Tillståndet är svårbehandlat på grund av låg sjukdomsinsikt hos patienter, och den allvarligaste komplikationen av sjukdomen innebär döden. Anorexia nervosa påverkar inte bara patienten som drabbas, men också patientens närstående och anhöriga. Sjukdomen kräver att sjuksköterskor besitter kunskap om hälsa som helhet och att de har ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Metod: Arbetet var en litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks niostegsmodell. Tio artiklar analyserades enligt Elo och Kyngäs analysmetod. Resultat: Sex underkategorier framställdes som sedan sammanfattades i två kategorier: Etisk stress och skapande av vårdrelationer. Vidare utvecklades en huvudkategori: Utmaningar med personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplever utmaningar i den personcentrerade omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Dessa utmaningar relaterar till sjuksköterskors etiska stress och utmaningar i skapandet av vårdrelationer. Fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av deras ansvar för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa samt vilka hälsofrämjande metoder som bör prioriteras i vården av dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a psychiatric condition that affects the physical and mental well- being. The condition is tough to treat because of a low insight of the disease among patients, and the most serious complication is death. Anorexia nervosa does not only affect the patient, but family and friends of the patient too. The disease requires that nurses possess knowledge of health as a whole and that they have a person-centered approach. Aim: To investigate nurses’ experiences in caring for patients with anorexia nervosa.Method: The work was a literature study designed according to Polit and Beck's nine-step model. Ten articles were analyzed according to Elo and Kyngäs’ analysis method. Result: Six subcategories were developed that were summarized into two categories: Ethical stress and establishing care relationships. Furthermore, a main category was developed: Challenges with person- centered nursing. Conclusion: The literature study showed that nurses experience challenges in the person-centered care of patients with anorexia nervosa. These challenges relate to nurses' ethical stress and challenges in establishing caring relationships. Further research: Further research is required regarding nurses' experiences of their responsibility in caring for patients with anorexia nervosa and which health promoting methods should be prioritized in the care of these patients.
345

Early onset Anorexia Nervosa

Rose, Cynthia Beulah 06 1900 (has links)
Text in English / Two consecutive referrals of early onset (symptom onset at 11 years) anorexia nervosa (restricting sub-type) to an inpatient eating disorders unit in a psychiatric hospital, will be described. Within both cases, there was a history of sequential mother-daughter dieting prior to the daughter's onset of anorexic symptoms. This pattern will be viewed from the perspective of systemic theory, with reference to the cybernetic processes implicated in the onset and maintenance of symptoms. Structural systemic interpretations, in terms of exchangeable senses of self within the mother-daughter pairs, will also be considered. A brief comment will be made about the symmetry which underlies the choreography of anorexia nervosa when viewed from the perspective of communication theory. The implications for intervention will be addressed. In conclusion, the nature of the intergenerational transmission of disordered eating behaviours, will be considered with reference to the nature-nurture debate. / Clinical Psychology / M.A. (Clinical Psychology)
346

Síndrome do túnel do carpo: aspectos clínico-epidemiológicos e de condução nervosa em 668 casos. / Carpal tunnel syndrome: clinical, epidemiological and nerve conduction studies in 668 cases.

Kouyoumdjian, João Aris 31 July 1998 (has links)
Made available in DSpace on 2016-01-26T12:51:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 joaoariskouyoumdjian_dissert.pdf: 613490 bytes, checksum: d3e0f432c81a706e636cdcbf67d2676d (MD5) Previous issue date: 1998-07-31 / Carpal tunnel syndrome: clinical, epidemiological and nerve conduction studies in 668 cases Between January/89 and June/96, 1,059 carpal tunnel syndrome hands (CTS) from 668 patients were studied. None had been previously operated and all had bilateral conduction studies; peripheral neuropathy was excluded. The patients were selected with sensory median/radial difference (MRD) ³ 1.0 ms that strongly supports electrodiagnosis of CTS (standard deviation > 6) after simultaneous stimulation on wrist and recording on thumb. The age ranged from 17 to 83 years (mean 47.5) and 91.3% were female; the complaints were bilateral in 72% and nocturnal/awakening in 85.3%; pain, numbness and paraesthesia occurred in 64.4%; pain as the only symptom was rare but proximal extension was frequent (39.4%); all fingers were symptomatic in 42.5%, followed by middle, middle-ring, thumbindex- middle and then index-middle-ring ones; there was no correlation with traumatic past history on wrist. The duration CTS symptoms ranged from 1 to > 120 months without precise correlation with the severity of conduction abnormalities on median nerve. MRD ³ 1.0 ms correlates in 95% with median distal motor latency > 4.25 ms (80 mm distance) and with median distal sensory latency to index finger ³ 3.01 ms, middle finger ³ 3.14 ms and ring finger ³ 3.26 ms, all of them 140 mm distance, antidromic and onset-measured. The results have brought new values for the limit of normality in our EMG laboratory since MRD ³ 1.0 ms is very sensitive for CTS diagnosis. / Foram estudados 668 pacientes (1,059 mãos) com síndrome do túnel do carpo (stc) entre janeiro de 1989 e junho de 1996, o critério de seleção e inclusão dos pacientes baseou-se na diferença de latência sensitiva 1,0 ms entre os potenciais de ação sensitivos (pas) dos nervos mediano e radial após estimulação simultânea no punho e resgistro no i dedo (dmr), representando diferença maior que 6 desvios-padrão. Todos os casos tiveram estudo eletrofisiológico bilateral, sendo excluídos casos com cirurgia prévia ou evidência de neuropatia periférica. Nota de Resumo A idade variou de 17 a 83 anos com a média de 47,5 anos; 91,3% eram do sexo feminino; 72% referiam sintomatologia bilateral e 85,3% referiam sintomatologia bilateral e 85,3% no período noturno/matinal; dor, dormência e formigamento foram conjuntamente referidos por 64,4%, sendo que dor como sintoma isolado foi raro; além da mão, houve extensão do quadro álgico para outros territórios em 39,4%; 0s sintomas ocorreram em todos dos dedos em 42,5% seguindo do III, III-IV, I-II-III e II-III-IV dedos; não houve correlação precisa com antecedentes treumáticas no punho. A duração da sintomalogia foi ampla, variando de 1 a 120 meses; não houve correlação entre tempo de sintomatologia e gravidade da compressão do nervo mediano no campo. Valor de dmr 1,0 ms correlacionou-se em 95% dos casos com latência distal motora do nervo mediano 4,25 ms (80mm) e com latência distal sensitiva punho - ii dedo 3,14 ms (vs 44,6 m/s) e punho - iv dedo 3,26 ms (vc 42,9 m/s), todos com 140 mm de distância e latância medida no início do pas. Nota de Resumo Os resultados estabelecem novos critérios anormais para o diagnóstico eletrofisiológico de stc em uma população brasileira para a condução motora (latência distal motora do nervo mediano) e sensitiva (latência distal sensitiva do nervo mediano após dmr 1,0 ms (diagnóstico seguro de stc em praticamente 100% dos casos suspeitos).
347

Early onset Anorexia Nervosa

Rose, Cynthia Beulah 06 1900 (has links)
Text in English / Two consecutive referrals of early onset (symptom onset at 11 years) anorexia nervosa (restricting sub-type) to an inpatient eating disorders unit in a psychiatric hospital, will be described. Within both cases, there was a history of sequential mother-daughter dieting prior to the daughter's onset of anorexic symptoms. This pattern will be viewed from the perspective of systemic theory, with reference to the cybernetic processes implicated in the onset and maintenance of symptoms. Structural systemic interpretations, in terms of exchangeable senses of self within the mother-daughter pairs, will also be considered. A brief comment will be made about the symmetry which underlies the choreography of anorexia nervosa when viewed from the perspective of communication theory. The implications for intervention will be addressed. In conclusion, the nature of the intergenerational transmission of disordered eating behaviours, will be considered with reference to the nature-nurture debate. / Clinical Psychology / M.A. (Clinical Psychology)
348

En sund själ i en sund kropp : Hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tillfrisknat från ätstörning

Silfversten, Elin, Berglund, Hannah January 2018 (has links)
Bakgrund: Man kan se att en stor andel unga kvinnor lider av ätstörning samtidigt som det ä rbrist på kunskap om vilka hälsopromotiva åtgärder som är viktiga vid tillfrisknande. Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tagit sig ur en ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes för att nå deltagarna. 17 kvinnor i åldrarna 19-59 år medverkade i studien. Öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven analyserades enligt kvalitativinnehållsanalys med latent ansats där författarna tog ut meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman. Analysen resulterade i tre huvudteman: Jag och min starka kropp, En främjande och glädjefylld miljö där jag kan vara mig själv och “Det löser sig nog -”stärkande insatser. Sex subteman skapades: Inom mig, Lyssna på kroppens olika behov, Balans mellan krav och stöd från betydelsefulla människor i min närhet, Faktorer i minomgivning, Konsten att sköta kosten och Professionell personal och preventiva verktyg som resurs. Resultat: Det som framkommer i resultatet är att flera olika faktorer främjade hälsa hos de unga kvinnorna och bidrog till att de tillfrisknande från ätstörning. Dessa faktorer var; att acceptera den man är och ge sig själv kärlek. Att få stöd och uppmuntran från nära. Aktiviteter och positiva sammanhang. Matstöd och preventiva åtgärder på klinik samt vägledning av utbildad personal. Slutsats: Riskåldern för att drabbas av ätstörning är 13-30 år och därför är det viktigt att jobba med hälsofrämjande insatser redan i ung ålder. I den här studien framkom det att flera olika faktorer är viktiga för tillfrisknande från ätstörning men även för att stärka hälsa hos kvinnor som är friska. / Backgound: A large population of young women suffers from eating disorders and at the same time there is a lack of knowledge about which health promotive tools are important in the fight to get well. The aim of the study was to investigate which health promoting factors that contributed to the womens recovery. Methods: Qualitative method with snowball sampling and convenience sampling was used to find the participants. 17 women in the age of 19-59 years participated in the study. Data was collected by open letters and then analyzedwith latent qualitative content analysis where the authors arranged meaning units, codes, categories, sub-themes and themes. The analysis resulted in three main themes: Me and my strong body, An encouraging and joyful environment where I can be myself and "It will all be alright" - strong efforts. Six sub-themes were created: Within me, Listening to the different needs of the body, Balance between demands and support from important people in my environment, Factors in my environment, The art of manage the diet and Professional staff and preventive tools as a resource. Results: What is evident in the results is that several factors promote health for the young women and contributed to the recovery from eating disorders. To accept who you are and give yourself love. To get support and encouragement from near. Activities and positive contexts. Food support and preventive methods at the clinic and guidance of healthcare professionals. Conclution: Most common age to suffer from eating disorder is 13-30 years old. Therefore, it is important to work with health promotive efforts at a young age. In this study, it emerged that several factors are important for recovery from eating disorders, but also for strengthening the health of women who are healthy.
349

Anorexia Nervosa och självbild efter individual respektive familjeterapi

Bergqvist, Elisabeth January 2015 (has links)
I Sverige används både individuell – och familjeterapeutisk behandling för unga nyinsjuknade anorexia nervosa patienter. Familjeterapeutisk behandling rekommenderas. Det finns dock kritik mot familjeterapeutisk behandling som säger att man inte tillräckligt påverkar patienternas kognitiva/affektiva svårigheter. Å andra sidan kan familjesamspelet vara en viktig faktor för förändring av kognitiva/affektiva variabler, då våra självbilder och affekter formas i relation till andra. Negativ självbild och stark självkontroll vid anorexia kan kvarstå efter behandling och kan öka risken för återfall. Studiens syfte är dels att beskriva självbilden på gruppnivå innan och efter behandling av unga anorexia nervosa patienter som behandlats på Stockholm Centrum för Ätstörningar. Vidare är syftet att se om självbilden förändras olika mycket, efter familjebaserad respektive individual terapi. Studien är en registerstudie och använder sig av data från kvalitetssäkringsbasen Stepwise. Totalt ingår 44 patienter. I studien mäts självbild med hjälp av Structural Analys of Social Behavior som är ett självskattningsformulär där självbilden beskrivs i åtta kluster. Anorexia Nervosa patienter har en negativ självbild som kännetecknas av självkontroll, självkritik och självhat. Trots detta upplever de att de tar hand om sig själva i högre utsträckning än normalgruppen. Vid ett årsuppföljning har självbilden normaliserats oavsett individual eller familjebehandling, vilket talar för att psykoterapi är verksamt för unga anorexia nervosa patienter.
350

Dialektisk beteendeterapi, färdighetsträning som tillägg till familjeterapi : Ett nytt sätt att arbeta med ungdomar med anorexia nervosa

Lundqvist, Lena, Svedjekrans, Ann-Cecilia January 2015 (has links)
Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som ofta har en psykiatrisk samsjuklighet. Maudsleys familjeterapi är en evidensbaserad metod som har empiriskt stöd att vara effektiv och bör erbjudas alla ungdomar och familjer med anorexia nervosa. Det har dock konstaterats att de inte alltid räcker med Maudsley-modellen, utan i dessa fall rekommenderas tilläggsbehandling för att fler ska bli friska. Den behandling som erbjuds patienter med anorexia nervosa för ungdomar under 18 år delas in i tre faser enligt Maudsley-modellen och studien undersöker Dialektisk beteendeterapi (DBT), färdighetsträning som en tilläggsbehandling till familjeterapin under slutfasen i behandlingen. Via en enkät undersöktes ungdomarnas upplevda nöjdhet och nytta med behandlingen samt deras upplevelse av gruppledarnas insats. Utvärderingen som baseras på 25 ungdomars svar vid sista grupptillfället och visar att ungdomarna upplevt sig nöjda med den tilläggsbehandling de fått samt gruppledarnas insats. Ett moment om självkänsla/självförtroende, som även innehöll områden som perfektion, var särskilt uppskattat av flertalet som också tyckte att det avsnittet borde få större plats. Slutsatsen är att DBT färdighetsträning kan vara en värdefull tilläggsbehandling vid svår och långdragen anorexia nervosa för ungdomar.

Page generated in 0.047 seconds