In this paper. I analyze how political, economic, and administrative issues were major factors in the BC Liberal government's creation of a complex hybrid operating structure for BC Ferries. The model evolved as the result of a number of circumstances, including the former NDP government's "fast ferry" debacle and the Liberal government's decision to conduct a Core Services Review of all government services, including those provided by Crown corporations. BC Ferries' new structure has similarities to other administrative models that have been introduced as a result of New Public Management initiatives and other factors in a number of Westminster jurisdictions. The resulting operating entities are having significant impacts on the nature and scope of public accountabilities and on reporting structures. / Arts, Faculty of / Political Science, Department of / Graduate

Since the 1990s, scholars have paid special attention to public management’s role in theory and research under the assumption that effective management is one of the primary means for achieving superior performance. To some extent, this was influenced by popular business writings of the 1980s as well as the reinventing literature of the 1990s. A number of case studies but limited quantitative research papers have been published showing that management matters in the performance of public organizations. My study examined whether or not management capacity increased organizational performance using quantitative techniques. The specific research problem analyzed was whether significant differences existed between high and average performing public housing agencies on select criteria identified in the Government Performance Project (GPP) management capacity model, and whether this model could predict outcome performance measures in a statistically significant manner, while controlling for exogenous influences. My model included two of four GPP management subsystems (human resources and information technology), integration and alignment of subsystems, and an overall managing for results framework. It also included environmental and client control variables that were hypothesized to affect performance independent of management action. Descriptive results of survey responses showed high performing agencies with better scores on most high performance dimensions of individual criteria, suggesting support for the model; however, quantitative analysis found limited statistically significant differences between high and average performers and limited predictive power of the model. My analysis led to the following major conclusions: past performance was the strongest predictor of present performance; high unionization hurt performance; and budget related criterion mattered more for high performance than other model factors. As to the specific research question, management capacity may be necessary but it is not sufficient to increase performance. The research suggested managers may benefit by implementing best practices identified through the GPP model. The usefulness of the model could be improved by adding direct service delivery to the model, which may also improve its predictive power. Finally, there are abundant tested concepts and tools designed to improve system performance that are available for practitioners designed to improve management subsystem support of direct service delivery.

Syftet med studien var att utforska genom vilka handlingar OECD sprider New Public Management och vilket inflytande det får på den nationella politiken. Dessutom har studien undersökt varifrån OECD får sin legitimitet och hur det tar sig uttryck. Till sist granskades även PISA-testet och huruvida det kan anses legitimt som en grund till reform eller inte. För att undersöka studieområdet gjordes en litteraturstudie där analysmaterialet jämfördes mot en idealtyp utifrån en idé- och ideologianalytisk metod. Slutsatserna studien kommer fram till är att NPM sprids genom handlingar såsom reformförslag, analyser och press utifrån PISA-ranking. Inflytandet OECD har leder till ett skolsystem med New Public Management som styrmodell. Studien fann också att OECD:s legitimitet härstammar från status snarare än demokrati vilket utgör organisationens största legitmitetsbrist. PISA-testet kan enligt studien inte ses som en legitim grund för reform då det saknar validitet, rättvisa och även till viss del reliabilitet. / <p></p><p></p>

This study aims to examine if and how New Public Management have affected trust between citizen and the schooling system in Sweden, and how we can understand New Public Managements effects upon trust. The study uses statistical data from national surveys (SOM-institute) to analyze how trust towards the schooling system has evolved over the years 1986-2000. From the theoretical frameworks of Niklas Luhmann and Bo Rothstein, New Public Management is analyzed as to how it might affect trust. The study shows that New Public Management possibly have had an effect on trust between citizens and the schooling system. Also the study concludes that the reforms contain risk factors that poses a real threat towards the trusting relationship between citizen and state. Although factors have been discerned they fail to explain to a satisfying degree how they might affect the schooling system and more extensive research is required as to how we can understand New Public Managements effects upon trust.

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.

Over the past several decades, local governments have provided public services through a dynamic process including direct public delivery and market contracts. These public service delivery modes have been influenced by the dominant paradigms in contemporary public administration such as New Public Management (NPM) and Public Value Management (PVM). This study aims to examine factors influential in choosing public service delivery modes in local governments. Influential factors are divided into three main categories. The first category is public values as perceived by public managers. The second category is related to organizational environments. The third category is associated with characteristics of public services. This study focuses on public service delivery in County and City governments in Virginia. In order to test hypotheses, I use two sets of data: a survey and the U.S. Census. First, the survey measures public values, organizational environments, and public service characteristics. The survey population consists of 95 Counties and 39 Independent Cities in Virginia. The total number of County Administrators and City Managers who responded to the survey was 70. Second, the U.S. Census provides demographic information. In analyzing data to address research questions, I use descriptive analysis and a binary logistical regression model. Findings indicate that the more County Administrators and City Managers perceive the importance of efficiency and customer orientation values from New Public Management in determining public service delivery modes, the more local governments choose contracting out. In contrast, the more County Administrators and City Managers perceive the importance of fairness, political accountability, and employee safety values from Public Value Management in determining public service delivery modes, the more local governments choose delivery by public. / Ph. D.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband med införandet av new public management och ålderismen i den svenska äldreomsorgen samt om biståndshandläggarnas handlingsutrymme blivit påverkat av detta. Den metod som vi valde för denna studie var en allmän litteraturöversikt där fem vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. De teoretiska ramar vi valt att förhålla oss till är domänteorin, ålderism och handlingsutrymme. Det resultat som framkom av studien var att biståndshandläggarnas handlingsutrymme har blivit påverkat av new public management och att skillnader i policys och riktlinjer mellan kommuner kan variera. Det framkom även i resultatet att ålderism har ökat i takt med att new public management infördes. De äldre ses som en kostnad för samhället då fokus ligger på kostnadseffektivitet snarare än att medborgare har rätt till en god livskvalitet. Den slutsats vi kom fram till var att det krävs mer forskning runt New Public Management och vad det har orsakat för konsekvenser inom området. / The aim for this study was to investigate whether there was any connection with the introduction of new public management and ageism in Swedish care for the elderly, and how discretion for care managers was affected by this. The method we chose was a general literature review where five scientific articles were reviewed and analyzed. The theoretical frameworks we chose to relate to are the domain theory, ageism and discretion. The result that emerged from our study was that the care manager's discretion is largely affected by new public management and that the difference in guidelines and policies between municipalities can vary greatly. It also emerged in the results that ageism has increased as new public management was introduced, where the elderly are seen as a cost to society where we must ensure that it is as cost-effective as possible rather than citizens who have the right to a good quality of life. The conclusion we reached was that research regarding New Public Management and the consequences it has created needs to be further explored in future research.

Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.