This study aims to examine if and how New Public Management have affected trust between citizen and the schooling system in Sweden, and how we can understand New Public Managements effects upon trust. The study uses statistical data from national surveys (SOM-institute) to analyze how trust towards the schooling system has evolved over the years 1986-2000. From the theoretical frameworks of Niklas Luhmann and Bo Rothstein, New Public Management is analyzed as to how it might affect trust. The study shows that New Public Management possibly have had an effect on trust between citizens and the schooling system. Also the study concludes that the reforms contain risk factors that poses a real threat towards the trusting relationship between citizen and state. Although factors have been discerned they fail to explain to a satisfying degree how they might affect the schooling system and more extensive research is required as to how we can understand New Public Managements effects upon trust.

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.

Over the past several decades, local governments have provided public services through a dynamic process including direct public delivery and market contracts. These public service delivery modes have been influenced by the dominant paradigms in contemporary public administration such as New Public Management (NPM) and Public Value Management (PVM). This study aims to examine factors influential in choosing public service delivery modes in local governments. Influential factors are divided into three main categories. The first category is public values as perceived by public managers. The second category is related to organizational environments. The third category is associated with characteristics of public services. This study focuses on public service delivery in County and City governments in Virginia. In order to test hypotheses, I use two sets of data: a survey and the U.S. Census. First, the survey measures public values, organizational environments, and public service characteristics. The survey population consists of 95 Counties and 39 Independent Cities in Virginia. The total number of County Administrators and City Managers who responded to the survey was 70. Second, the U.S. Census provides demographic information. In analyzing data to address research questions, I use descriptive analysis and a binary logistical regression model. Findings indicate that the more County Administrators and City Managers perceive the importance of efficiency and customer orientation values from New Public Management in determining public service delivery modes, the more local governments choose contracting out. In contrast, the more County Administrators and City Managers perceive the importance of fairness, political accountability, and employee safety values from Public Value Management in determining public service delivery modes, the more local governments choose delivery by public. / Ph. D.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband med införandet av new public management och ålderismen i den svenska äldreomsorgen samt om biståndshandläggarnas handlingsutrymme blivit påverkat av detta. Den metod som vi valde för denna studie var en allmän litteraturöversikt där fem vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. De teoretiska ramar vi valt att förhålla oss till är domänteorin, ålderism och handlingsutrymme. Det resultat som framkom av studien var att biståndshandläggarnas handlingsutrymme har blivit påverkat av new public management och att skillnader i policys och riktlinjer mellan kommuner kan variera. Det framkom även i resultatet att ålderism har ökat i takt med att new public management infördes. De äldre ses som en kostnad för samhället då fokus ligger på kostnadseffektivitet snarare än att medborgare har rätt till en god livskvalitet. Den slutsats vi kom fram till var att det krävs mer forskning runt New Public Management och vad det har orsakat för konsekvenser inom området. / The aim for this study was to investigate whether there was any connection with the introduction of new public management and ageism in Swedish care for the elderly, and how discretion for care managers was affected by this. The method we chose was a general literature review where five scientific articles were reviewed and analyzed. The theoretical frameworks we chose to relate to are the domain theory, ageism and discretion. The result that emerged from our study was that the care manager's discretion is largely affected by new public management and that the difference in guidelines and policies between municipalities can vary greatly. It also emerged in the results that ageism has increased as new public management was introduced, where the elderly are seen as a cost to society where we must ensure that it is as cost-effective as possible rather than citizens who have the right to a good quality of life. The conclusion we reached was that research regarding New Public Management and the consequences it has created needs to be further explored in future research.

Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.

Yes / This article responds to a recent contribution to this journal. Procter and Radnor (2014) provide an account of teamworking in the UK Civil Service, specifically Her Majesty’s Revenue and Customs (HMRC), which focuses on the relationship between recently implemented lean work organisation and teams and teamworking. This intervention is prompted by criticism of the present authors’ published research into lean in the same locus (e.g. Carter et al, 2011a; 2011b; 2013a; 2013b). Procter and Radnor claim, without foundation we argue, that our work is ‘one-sided’ and that theirs delivers a ‘more nuanced’ analysis of lean in this government department - and it follows - of the lean phenomenon more generally. Our riposte critiques their article on several grounds. Firstly, it suffers from problems of logic and construction, conceptual confusion and definitional imprecision. Methodological difficulties and inconsistent evidence contribute additionally to analytical weakness. Included in our response are empirical findings on teamworking at HMRC, which challenge Procter and Radnor’s evidential basis and further reveal the shortcomings of their interpretation.

Yes / Public sector managers take much of the responsibility for selecting, commissioning, implementing and realising benefits from information technology (IT) projects. However, e-Government initiatives often suffer from complexity, vision failure, lack of goal clarity and insufficient commitment. These problems may stem from value traditions that are deeply ingrained in managers’ cultural environments but not always in harmony with each other. A first step towards working with value complexity is to understand it; we synthesise a model of value positions for e-Government derived from major traditions in the public administration literature. Four value positions relevant to e-Government together with their IT assumptions are identified; they reflect the ideals of professionalism, efficiency, service and engagement. A qualitative investigation of Danish local authority managers displays both value congruence and value divergence. The interpretive study results in a theoretical model that combines value positions and relationships, and the model’s implications for researchers and practitioners in focusing successful e-Government initiatives are outlined.

The purpose of this study was to investigate if preschool teachers work and experience the work situation in the same way in private preschools compared to municipal preschools in Stockholm County. A qualitative method was used to accomplish the study, where semistructured interviews were used to gather data, in the form of semi-structured interviews. The previous theories and previous research this study is based on has shown that the public sector has started to imitate the private sector, and the reforms that the school has undergone in recent decades are called New Public Management (NPM). The results of the study indicate that when it comes to administrative work and documentation, the difference between the way private and municipal preschools work is different. Municipal preschools works with documentation more thank private preschools does. The study also showed that preschool teachers at both private and municipal preschools work quite similarly when it comes to how resources are used. However, the municipal pre-schools worked more in a goal-oriented and result-oriented manner than the private preschools. The conclusion in the study pointed out that, despite some differences in how they work, all preschool teachers who were interviewed in this study experienced that their work situation was good in broad terms as it is today. No major changes were desired. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar och därmed upplever arbetssituationen på privata förskolor jämfört med kommunala förskolor i Stockholms län. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer. Teorier och tidigare forskning som denna studie bygger på har visat att den offentliga sektorn efterliknar näringslivet alltmer, och de reformer som skolan genomgått under de senaste decennierna går under benämningen New Public Management (NPM). Studiens slutsatser är att när det kommer till det administrativa arbetet och dokumentation skiljer det sig stort i hur privata och kommunala förskolor arbetar då kommunala förskolor jobbar mycket mer med dokumentation. Studien visade även att förskollärare på både privata och kommunala förskolor jobbar ganska likt när det kommer till hur resurser används. Däremot jobbade de kommunala förskolorna betydligt mer på ett mål- och resultatstyrt sätt än vad de privata förskolorna gör. Trots en del skillnader i hur de arbetar upplevde alla förskollärare som blev intervjuade i denna studie att arbetssituationen var bra i stora drag som det är idag. Inga större ändringar önskades.