The aim of this study was to increase the knowledge about if and how the National Value System’s goal of a life with dignity for the elderly pervades the work in home care organisations. The study was based on a qualitative research method and was conducted through interviews with professional care givers in home care organisations, there were five individual interviews and one pair interview. The background for this study was the National Value System for the eldercare that was introduced in 2011. The theory of New Public Management and the concept of Rationality of Caring were used to analyse the result. New Public Management introduces a strategy of competition tendering by signing deals with the company that give the best offer, in order to increase the quality and efficiency of organisations. An important part of New Public Management is that the leaders in organisations have control of what is happening in the organisation in order to further increase the quality and efficiency. The Rationality of Caring is about having the care recipients’ needs and wishes as a primary force of action. The study shows that professional care givers work in a way that promotes a life with dignity for the elderly and that they act with a rationality of caring, but the rationality that rules the organisations in which they work precludes their way of working. The Politicians definition of rationality, which is about the efficiency and quality that can be measured, is the one that is prioritized. It also shows that the organisation priorities small time-consumption and standardized services in order to increase the efficiency. It is found that the professional caregivers perceive that the demand for documentation and other administrative tasks has increased and as a result of this the elderly does not receive the time they have been granted.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault‟s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management. When it comes to distribution of the official funds there has been no actual change after the reform, according to our empirical data. There may have been a change in terms of language and work methods. Our data also shows that there is a cumulative view on the concept of culture as an instrument for other parts of the society or other political areas. The culture does not stand independently; it is given the right to exist through the cause of something else.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen. Läkare som har ett ledningsansvar hamnar i en korsning med ökade krav avseende politik, ekonomi och styrning jämfört med tidigare. Denna studie fokuserade på verksamhetschefer som är läkare, vilket ledde till studiens forskningsfråga: Hur förhåller sig verksamhetschefer till sitt arbete inom offentlig sjukvård?   Syftet med studien är att öka förståelsen av hur läkare i en ledande position upplever och relaterar till sin egen arbetssituation inom den svenska sjukvården.   Det är en hermeneutisk studie som har en abduktiv forskningsansats. Semi-strukturerade intervjuer har gjorts via telefon med totalt åtta intervjupersoner. Intervjupersonerna har två gemensamma faktorer – de är läkare och verksamhetschefer.   Ökade krav på styrning, mätning och admininstration har gjort att verksamhetscheferna upplever att sjukvården blivit mer produktionsbaserad. Fokus på ekonomi har ibland tenderat till att bygga över medicinska prioriteringar. Verksamhetschefens ansvar borde minska och fler stödfunktioner borde implementeras för att underlätta det administrativa arbetet. Alla verksamhetschefer har valt att fortsätta med kliniskt arbete vid sidan av sina övriga uppgifter. Flera personer delegerade även en del administrativa arbetsuppgifter. Möten och personalrelaterade frågor uppfattades vara tidskrävande arbetsuppgifter. Medicinsk kompetens i form av att vara läkare ansågs vara nödvändig för att förstå verksamheten, något som politiker och centrala ledningsfunktioner saknar. Mer makt och inflytande borde förslagsvis flyttas över från politiker till den operativa nivån.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja. / The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

<p>Bakgrund</p><p>Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella</p><p>modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av</p><p>tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.</p><p>Genomförande</p><p>Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin.</p> / <p>Background</p><p>Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish</p><p>healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production</p><p>philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden.</p><p>Aim</p><p>The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare.</p><p>Completion</p><p>Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare.</p><p>Findings</p><p>The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.</p>

Kulturlivet har liksom alla delar av samhället kommit att i allt högre grad legitimeras i ekonomiska termer. Denna utveckling kan beskrivas i termer av en ekonomisering av samhället. Då managementtekniker från New Public Management har dominerat den offentliga förvaltningen sedan 1980-talet har ett samhälle där alla aktiviteter utsätts för konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll växt fram. Kulturarbete har i samband med denna samhällsutveckling alltmer börjat organiseras som projekt. I denna studie används idéhistorikern och filosofen Michel Foucaults begreppsvärld för att visa på hur denna ekonomisering och projektifiering kan förstås som en diskurs som formar kulturarbetaren såväl som kulturpolitiken. Med utgångspunkt i att diskurser formar verkligheten undersöks hur projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet, och hur kulturarbetaren subjektiveras – formar sig – inför denna verklighet. Dessa frågor utforskas genom en analys av kulturpolitiska styrdokument och genom intervjuer med kulturarbetare. Projektifieringens innebörd utforskas genom Foucaults teorier om biopolitik och styrmentalitet som relateras till nyliberalism, New Public Management och ekonomisering. Johanna Oksala och Wendy Browns teorier om nyliberalism, Roland Almqvists och Jan-Erik Lanes beskrivning av New Public Management, samt Johann Packendorffs analys av projektifieringens konsekvenser för individen utgör några av utgångspunkterna för denna diskussion. Studien visar på att projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet och tre centrala begrepp som formar den har identifierats: flexibilitet, förnyelse och frihet. Analysen visar på att dessa begrepps diskursiva innebörder kan relateras till entreprenörskap, anpassningsbarhet, konkurrens, kreativitet och valfrihet. Vidare visar analysen på att kulturarbetaren subjektiveras av diskursen som ett nyliberalt subjekt: fri att göra val men som därigenom hålls ansvarig för sitt välbefinnande på livets alla områden. Slutligen diskuteras de konsekvenser som en projektifiering av kulturen kan få: ett försvagat offentligt samtal och ett mindre demokratiskt kulturliv. / Like all other parts of society the cultural sector has come to increasingly be legitimized in economic terms. This development can be described in terms of an economization of society. As the management techniques of New Public Management have come to dominate public sector administration since the 1980’s a new type of society has developed where all activities are exposed to competition, contract management and control. In light of this developement, the cultural sector has increasingly begun to organize cultural work in the form of projects. This paper uses the work of philosopher Michel Foucault to illustrate how this economization and projectification can be understood as a discourse which shapes the cultural worker as well as cultural policy. Based on the idea that discourses shape reality this paper examines how the discourse of projectification has been established in the cultural sector, as well as how the cultural worker is constituted as a subject within the discourse. These issues are explored through an analysis of cultural policy documents and through interviews with cultural workers. The implications of the discourse of projectification are studied through Foucault's theory of biopolitics and governmentality in the light of neoliberalism, New Public Management and economization. Johanna Oksala and Wendy Brown's theories of neoliberalism, Roland Almqvist and Jan-Erik Lane's analysis of New Public Management, and Johann Packendorffs analysis of the consequences this projectification has for the individual are starting points for this discussion. The paper shows that the discourse of projectification has been established in the cultural field and three central concepts that form the discourse have been identified: flexibility, innovation and freedom. The analysis shows that discursive meanings of these concepts can be related to concepts of entrepreneurship, adaptability, competition, creativity and freedom of choice. Furthermore the analysis in this paper shows that the cultural worker is subjectivated by the discourse as a neoliberal subject: a subject with an unquestionable ability to make free choices, which means that the individual is responsible for their own wellbeing in all areas of life. Finally, the paper discuss the possible consequences of this projectification of culture: a weakened public dialogue and a less democratic cultural life.

Bakgrund Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården. Genomförande Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts. Resultat Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin. / Background Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden. Aim The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare. Completion Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare. Findings The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning. I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken. I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.

Magistro darbe yra išanalizuotos naujosios viešosios vadybos kilmės prielaidos bei sampratos raida, įvertinti naujosios viešosios vadybos elementai, atlikta naujosios viešosios vadybos Lietuvoje raidos ir perspektyvos analizė. Baigiamajame darbe, pasitelkiant ekspertinį tyrimą išsamiai analizuojama ir vertinama naujosios viešosios vadybos principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje būklė, išryškinant problemas bei numatant diegimo galimybes. Patvirtinama autorės suformuluota mokslinio tyrimo hipotezė, kad Mažeikių rajono savivaldybė racionaliau įgyvendins Konstitucijos nuostatą, jog visos valdžios įstaigos turi tarnauti žmonėms tenkinant bendruomenės viešuosius poreikius bei interesus, identifikuodama ir diegdama naujosios viešosios vadybos principus savo veikloje. Pagrindinės NVV principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje problemos: biurokratinis valdymas, formalus požiūris į savivaldybės veiklos administravimą, neefektyvi administracijos organizacinė struktūra, iniciatyvių specialistų trūkumas, neskatinamas bendruomenės narių įsitraukimas į sprendimų priėmimo procesą; sudėtingas daugelio procedūrų reglamentavimas, funkcijų dubliavimas, nepakankamai lanksti orientacija į geresnį bei spartesnį bendruomenės poreikių tenkinimą tiekiant viešąsias paslaugas. / This master’s final paper is formulate the new public management and the origin of the concept of presumption of development, to evaluate the new public management elements that made the new public management developments in Lithuania and perspective analysis. Thesis through a detailed analysis of an expert study and assessment of the new public management principles in Mažeikiai district municipality status, highlighting problems and providing opportunities for the deployment. Confirm that the author formulated the research hypothesis that Mažeikiu district municipality will implement more rational constitutional provision that all public institutions must serve the people to meet community needs and interests of the public, identifying and introducing the new public management principles in their activities. Basic principles of NPM installation problems: bureaucratic management, a formal approach to the management of municipal activities, inefficient organizational structure, lack of proactive professionals, discourage involvement in decision-making process of community, regulation of many complex procedures, duplication of functions, inflexible orientation to a better and stronger community needs the supply of public service.