Reception of newly arrived students - an interview study on inclusionThe increased number of newly arrived pupils put the Swedish school under pressure. Previous research shows various organizational models and highlights the difficulty with inclusion. The purpose of my study is to investigate how the inclusion of newly arrived pupils that take place, based on their different organizational models and in witch way inclusion take place. The empirical material consists with interviews. The study results show that there are advantages to the preparation of class and how inclusion can be remedied. The study is viewed from the teachers' perspective. Furthermore, the result shows that the teachers' attitude, competence and, above all, the relationship with the students is crucial for creating an inclusive education. It is up to the schools themselves to decide which organizational model should be applied. For further research, a research interest that focus on examining newly arrived pupils' perspectives, about the preparation classes has been developed.

Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna. / Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.

Inledning: Antalet nyanlända flyktingar ökade kraftigt i Sverige efter den stora flyktingströmmen 2015. Arbetsförmedlingen är den myndighet, som sedan etableringsreformen togs i kraft 2010, är ansvariga för att tillsammans med den nyanlända flyktingen, myndigheter, företag och organisationer skapa en etableringsplan. Uppdraget syftar till att hjälpa nyanlända flyktingar till att så snabbt som möjligt lära sig svenska språket och hitta ett arbete för att klara sin försörjning. Antalet sysselsatta nyanlända flyktingarna i etableringsuppdraget var år 2016 endast 5 %. Tidigare forskning och den politiska debatten visar på vikten av sysselsättning för att minska utvecklingen av ett segregerat svenskt samhälle. Syfte: Studien undersöker dels arbetsgivares upplevelser och inställning till integration av nyanlända flyktingar genom arbete, dels arbetsgivares erfarenheter och möjligheter till rekrytering av nyanlända flyktingar. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv forskningsansats. Forskningsprocessen är av hermeneutiskt slag där helheten och kontexten utgörs av lagar och insatser i det svenska samhället, tillsammans med intervjuer med Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv. De undersökta delarna utgörs i studien av 16 intervjuer med arbetsgivare från privata företag. Slutsats: Det teoretiska bidrag studien gör är att arbetsgivare upplever att insatser och möjligheter till rekryteringsbeslut som leder till integration av nyanlända flyktingar är starkt beroende av arbetsgivarens personliga intresse. Detta efter att studiens visat att den ekonomiska nytta rekrytering av nyanlända flyktingar ger för företag inte avgör rekryteringsbeslutet. Enligt studien är det den sociala nyttan som avgör om en arbetsgivare vid ett rekryteringsbeslut aktivt väljer att integrera en nyanländ flykting genom arbete. Det leder till att studiens praktiska bidrag är att Arbetsförmedlingens fokus på ekonomisk nytta bör kompletteras med resurser till att framhäva den sociala nytta integration av nyanlända flyktingar genom arbete leder till. / Introduction: The number of newly arrived refugees increased rapidly in Sweden after the major arrival of refugees in 2015. Arbetsförmedlingen, the Swedish public employment office, is since 2010 the responsible authority to create an introduction plan together with the newly arrived refugee, authorities, companies and organizations. The establishment mission aim to help newly arrived refugees to learn the Swedish language, and to find a job as quickly as possible to be able to meet economic needs. The number of employed newly arrived refugees in the introduction plan was 5 % in the year of 2016. Earlier research and the political debate show the importance of employment in order to reduce segregation in the Swedish society. Purpose: The study partly examines employers' attitude and experiences of integration of newly arrived refugees through work, and partly examines employers' experiences and opportunities for recruitment of newly arrived refugees. Method: The study is made with a qualitative research method with abductive approach. The research process is a hermeneutical process, in which the context consisted of laws and actions from the Swedish society, together with interviews with Arbetsförmedlingen and Svenskt Näringsliv. The investigated parts in the study are created by 16 interviews with employers in private companies. Conclusion: The theoretical contribution of the study is that employers experience that efforts and opportunities for recruitment decisions that leads to integration of newly arrived refugees are strongly dependent on the employer's personal interest. This means the economic utility that newly arrived refugees gives to the company is not what determines the recruitment decision. According to the study, social utility is what determine that an employer in a recruitment decision actively chooses to integrate newly arrived refugees through work. This means that the practical contribution of the study is that Arbetsförmedlingen ́s focus on economic utility should be supplemented with resources to emphasize the social utility of integration of newly arrived refugees in Sweden through work for.

No description available.

Denna studie undersöker förståelsen för behovet av vård av psykisk ohälsa bland nyanlända flyktingar och asylsökande i Sverige under 1990–2021. Studien tillämpar ett krisnarrativ perspektiv för att kontextualisera varför och hur förändringar i lagstiftningen sker och förståelsen av den. Vidare undersöker studien hur detta beskrivs och förstås i lagtexter, propositioner, offentliga utredningar och rapporter från 1990–2021 med en analytisk ram av krisnarrativ. Denna krisberättelse är konstruerad genom vittnesmål från socialsekreterare, migrationstjänstemän, journalister och professorer kopplade till migration. Detta kommer att förstås utifrån de teoretiska perspektiven om vem som har rätt till rättigheter (Arendt, 2017) och vem som är sörjbar (grievable) (Butler, 2016), samt ett holistiskt perspektiv på hälsa med hjälp av begreppen health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment och KASAM- känsla av sammanhang.  Genom följande frågeställningar: (1) Hur beskrevs behovet av vård och rättigheter för flyktingar och asylsökande i officiella dokument? (2) Hur har förskjutningen av rättigheter till hälsa och synen på behovet av vård bland flyktingar och asylsökande sett ut? och (3) Vilken inverkan kan rätten att ha rättigheter och att vara sörjbar ha över hälsofrågor hos flyktingar och asylsökande? En kvalitativ tematisk dokumentanalys antogs med en explorativ design baserad på ett induktivt förhållningssätt till det empiriska materialet. En hermeneutisk tolkning har tillämpats som innebar att skapa en djupare tolkning än den intellektuellt begripliga kunskapen. Resultatet visar att lagtexterna, propositionerna, offentliga utredningarna och rapporterna, har skiftat mot en mer decentraliserad struktur och med ett mer holistiskt perspektiv på hälsa. Tillsammans med vittnesseminarierna vittnar detta om att det paradoxalt nog har lett till en mer individualiserad syn på flyktingar, att de i större utsträckning tar ansvar för sin egen hälsa där en osäkerhet till följd av tillfälliga uppehållstillstånd är kopplad till en otrygg och prekär tillvaro. / This study investigates the understanding of the need for care for mental illness among newly arrived refugees and asylum seekers in Sweden during 1990-2021. The study applies a crisis narrative perspective to contextualise why and how changes in legislation occur and the understanding of it. Furthermore, the article investigates how this is described and understood in legal texts, propositions, public investigations, and reports from 1990–2021 with an analytical frame of a crisis narrative. This crisis narrative is constructed through testimonies by social secretaries, migration officers, journalists, and professors linked to migration. This will be understood from the theoretical perspectives of who has the right to have rights (Arendt, 2017) and who is grievable (Butler, 2016), as well as a holistic perspective on health using the concepts of health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment and SOC- sense of coherence. This study asks: (1) How was the description of the need for care and rights for refugees and asylum seekers described in official documents? (2) How has the displacement shift in rights to health and the view of the need for care among refugees and asylum seekers looked like? and (3) What impact can the right to have rights and to be grievable have on the health issues of refugees and asylum seekers? A qualitative thematic document analysis was adopted with an exploratory design based on an inductive approach to the empirical material. A hermeneutic interpretation has been applied which means creating a deeper interpretation than the intellectually comprehensible knowledge. The result shows that the legal texts, propositions, public investigations, and reports have shifted towards a more decentralised structure with a more holistic perspective on health. Together with the witness seminars, this testifies that, paradoxically, it has led to a more individualised view of refugees, that they take responsibility for their health to a greater extent, where uncertainty because of temporary residence permits is linked to an insecure and precarious existence.