Sammanfattning All undervisning skall sträva efter att vara individanpassad. Nivågruppering kan vara ett sätt att nå de mål som finns uppsatta av Skolverket. Det är viktigt att forska kring hur eleverna upplever denna nivågruppering. Syftet med denna studie var att undersöka om differentiering inom Idrott och Hälsa är lämpligt som verktyg i undervisningen samt att granska vad eleverna anser om nivågruppering som metod. Tidigare forskning visar på både negativa och positiva effekter av denna metod. En risk är att elever i den mindre avancerade gruppen upplever att de är sämre och får en lägre status på skolan. En positiv aspekt av nivågruppering är att eleverna kan få en undervisning som de själva känner att de behärskar och i och med detta motiveras till rörelse och motion. Studien har genomförts på en skola i Mellansverige där eleverna kan välja att gå i grupp 1, som är den mer avancerade gruppen, eller att gå i grupp 2, som är den mindre avancerade gruppen. Undersökningen har genomförts genom två gruppintervjuer med elever från år nio. Val av metod motiveras med att författarna ville få fram ett resultat som skildrade ett fåtal elevers tankar kring differentiering. Med en gruppintervju kunde vi få svar på frågor som inte varit möjligt vid t.ex. en enkätundersökning. Till att börja med intervjuades fyra elever från grupp 1. Sedan intervjuades fem elever från grupp 2. Båda intervjuerna spelades in på en minidisc för att återge ett så korrekt resultat som möjligt. Resultatet visade att samtliga elever som deltog i undersökningen var positiva till nivågrupperingen. Tydligast märktes detta hos de kvinnliga elever som gick i grupp 2. De kände innan grupperingen en olustkänsla inför idrottslektionerna. De kände sig utanför och underlägsna de andra som tog ämnet på större allvar. De går nu till skillnad från tidigare på lektionerna med en positiv inställning till ämnet. Det som i undersökningen framkommer som negativt är att det, enligt eleverna, bedrivs en undervisning för grupp 2 som enligt författarna är under all kritik. Det framkommer genom intervjuerna med eleverna att det i den mindre avancerade gruppen ofta förekommer lektioner där läraren ger eleverna helt fria händer att göra vad det vill. Skolan har en individualiserad undervisning som i sig är positivt, men de tycks sakna den disciplin som krävs för att detta ska leda till en ökad förståelse för ämnets vikt. Det leder ofta till oseriösa lektioner där elever driver runt och gör lite som de vill.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna. Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete. Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också. Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på. Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk. Matriserna är inte i första hand tänkta som bedömningsmatriser utan som stöd vid planeringen av undervisningen i svenska som andraspråk. Samstämmighet bland enkätsvaren indikerar att arbetslaget är överens om detta är en början på ett framtida utvecklingsområde. Ett elevinflytande ser arbetslaget som en naturlig del i dessa matriser. Utformningen av detta elevinflytande är även detta ett framtida utvecklingsarbete. Arbetslaget arbetar under innevarande läsår utifrån matriserna som utvärderas vid läsårets slut. Förhoppningen är att detta dokument får leva vidare och att tid ges för detta utvecklingsarbete.

Denna uppsats undersöker vilka kunskapsinnehållsliga effekter nivågruppering i förhållande till blandad helklassundervisning har på elever i grundskoleålder. Detta görs genom att fyra olika artiklar gällande studier om nivågruppering granskas. I undersökningen svaras på hurdana effekter nivågruppering verkar ha på lärandet av matematiskt kunskapsinnehåll samt hur effektiva de olika undervisningsgrupperna (nivåbaserad eller nivåblandad) ter sig gentemot varandra gällande uppnåendet av matematiska prestationer. Även andra effekter som lyfts i studierna presenteras. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie, där planerade sökningar efter tidigare forskning gjorts för insamlandet av empirin. Det empiriska materialet presenteras i tabeller och analyseras utförligare i löpande text. Resultaten av studien pekar inte tydligt på att endera nivågruppering eller blandad helklassundervisning skulle vara effektivare i förhållande till varandra. Den allmänna effekten av nivågruppering ter sig neutral enligt studien. Resultaten motiverar fortsatt forskning inom ämnet.

Nivågruppering är en beprövad metod inom skola och sport som handlar om hur man delar upp en träningsgrupp utifrån färdighets- och kunskapsnivå. Kan olika förutsättningar påverka hur en ungdomstränare i fotboll använder sig av nivågruppering. Den här studien har genom kvalitativa intervjuer med ungdomstränare i fotboll analyserat hur nivågruppering som metod skiljer sig åt, beroende om tränaren är aktiv i en elitmiljö eller i en breddförening. Det studeras även vilka för- respektive nackdelar tränarna upplever med nivågruppering, hur dom motiverar till detta samt hur tränarna jobbar med nivågruppering i praktiken. Resultatet visar att nivågruppering som metod skiljer sig avsevärt beroende på om tränaren jobbar i en breddförening, jämfört hos de tränarna inom elitverksamheten. I studien framkom- mer att tränare i elitmiljön har ett större fokus på de individer som spås ha högst potential att bli en elitspelare, vilket påverkar deras sätt att utforma nivågruppering. I breddföreningarna har tränarna större fokus på de spelare som enligt dem behöver mest uppmuntran vilket speglar deras sätt att utforma nivågruppering. Olika sätt att jobba med nivågruppering framkommer där tränarna beskriver hur deras vardag ser ut. Det en tränare tar upp som problematiskt med nivågruppering kan ses som en fördel hos en annan tränare. Nivågruppering är mångbottnad vilket framgår i denna studie. Nyckelord: Nivågruppering, Elitmiljö, Breddverksamhet, Relative age effect, Tidig specialisering, utveckling, Selektering.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 4 kommunicerar med hjälp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmärksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna använder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivågrupperas med hjälp av matematikläraren för att kunna göra en jämförelse mellan gruppernas begreppsanvändning. Utifrån detta är studiens syfte även att undersöka om nivågruppering bidrar till skilda strategier och sätt att kommunicera inom matematik. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehållande både observationer och intervjuer. Vi använde oss av videoinspelning för att dokumentera data. Med tanke på studiens ringa omfattning gick det inte att dra några generella slutsatser av resultaten. Men däremot frambringade den resultat som talar både för och emot nivågruppering av mindre grupper.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolväsende i form av elitskolor eller nivågrupperingar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju personer från fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna är politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) ochlärare (i form av en lärare och en lärarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar på frågeställningen. De vägs också emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget säger om differentiering. / The aim of this study is to examine the pros and cons of a differentiated school system. The study is based on interviews with two politicians, one businesswoman, two mathematicians and two teachers. The interviews are analysed to focus on the different arguments for or against differentiation that appear in the interviews. These arguments are weighed and examined more closely in the conclusion of the study.

Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor. / <p>matematik</p>

Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.