The Fifty Shades-trilogy by E. L. James has become a cultural phenomenon, and is widely debated as such. The main issue of the debate is often concerning the story’s relation to women’s position in society. Common standpoints are that it is either contributing to women’s sexual liberation or that it perpetuates violence against women. The story is also considered to be of poor literary quality. In my thesis, I seek for approaches to understand the story beyond polarisation. I am performing a reparative reading of the first novel of the trilogy, Fifty Shades of Grey, through Michel Foucault’s notions of knowledge, power and pleasure. The purpose is to examine how these work in relation to each other, and how they relate to the presentation of sexuality and subjectivity in the novel. Furthermore, I engage in dialogue with previous research on Fifty Shades in the feminist field. In my analysis, I illustrate how knowledge, power and pleasure are synergetic and under constant negotiation. They are woven together and move between characters, laying the foundation for the subjects and their sexualities. I demonstrate how the power relations operate in multiple directions between Christian, Ana and Ana’s friend Kate, which is something that Ana shows awareness of. Further, I find that a conflict between mind and body occurs. Ana assumes the position of the knowing subject, through which she approaches corporality, and thereby gains new independence. Finally, I reflect on corporality’s intrusion of language in relation to the (de)valuation of the literary quality of the novel. As a question to bring to future studies, I ask whether the reading of Fifty Shades of Grey might be understood as consumption of body rather than consumption of literature, sexism or heteronormativity. / Fifty Shades-trilogin av E. L. James har blivit ett populärkulturellt fenomen som omdebatterats kraftigt. Temat för diskussionerna gäller ofta berättelsens förhållande till kvinnors sociala position i samhället. Vanliga åsikter är att den antingen bidrar till kvinnors sexuella frigörelse eller att den normaliserar våld mot kvinnor. Berättelsen anses även vara litterärt undermålig. I denna uppsats söker jag efter sätt att förstå berättelsen utanför polariseringen.  Jag genomför en reparativ läsning av trilogins första del, Fifty Shades of Grey, genom Michel Foucaults begrepp vetande, makt och njutning. Syftet är att undersöka hur begreppen fungerar i relation till varandra samt hur de förhåller sig till framställningen av sexualitet och subjektivitet i romanen. Jag går även i dialog med tidigare forskning om Fifty Shades i det feministiska fältet.  I min analys belyser jag hur vetande, makt och njutning samverkar med varandra och är under ständig förhandling. De rör sig mellan karaktärerna och vävs ihop till ett nät som lägger grunden för subjekten och sexualiteterna. Jag visar hur maktrelationerna är verksamma åt flera håll mellan Christian, Ana och Anas vän Kate, vilket Ana genom berättelsen också är medveten om. Jag finner även att det uppstår en konflikt mellan sinne och kropp. Ana intar rollen som ett det vetande subjektet. Genom denna roll närmar hon sig kroppsligheten, i vilken hon finner ny självständighet. Avslutningsvis reflekterar jag över kroppslighetens inträngande i språket, i relation till (ned)värderandet av romanens litterära kvalitét. Inför framtida studier ställer jag frågan om läsandet av Fifty Shades of Grey skulle kunna förstås som konsumtion av kropp snarare än som konsumtion av litteratur, sexism eller heteronorm.

Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål.

Throughout time, cities have been built in different ways and city structures can look different in different places in the world. The urban planning ideal has changed and small narrow alleys in the city have today been replaced by large roads adapted for cars. Streets can function as everything from transport routes to social meeting spaces depending on the design and experience. But the street, and the street space, which is the space that forms the surface between buildings, can today often be forgotten and experienced as tedious for many. In the work towards a more sustainable society, there is a lot that can be done in urban planning, and one of these is to design more attractive, safe and lively street spaces in order to meet the challenges that a growing city brings. Södertälje is a growing municipality in Stockholm County which will face these challenges while expanding. This study therefore aims to investigate Nygatan and Järnagatan in Södertälje's city centre based on their physical design, use and experiences of citizens and officials. This is to produce a basis for the design of a policy for sustainable improvement measures in the work to create a safe, lively and attractive street environment in Södertälje. To achieve the purpose of the study, a literature study was carried out together with the creation of a theoretical framework based on the various theories of Jan Gehl, Jane Jacobs and Warm in the Winter. In the theoretical framework, a model is developed with the five categories of urban form, mobility, environment, social and enjoyment, which were the basis for the various parts of the report. A spatial analysis was performed to obtain a physical description of Nygatan and Järnagatan. In addition, a document study was carried out to investigate which goals and strategies Södertälje municipality has. Furthermore, nine actors in Södertälje municipality were interviewed and a survey was carried out to investigate how the citizens experience and use the two streets in the city centre, whereas 188 citizens participated. The results from the spatial analysis showed that Nygatan had significantly more criteria that were considered poor than Järnagatan had. The interviews indicate that the officials and actors believe that Södertälje has good potential and that the two street spaces can be developed even more, especially Nygatan. The survey showed that citizens consider Nygatan to be a dull street with too much traffic and too little social activities, restaurants/shops and greenery. Järnagatan was experienced in a more positive way, but even there the range of restaurants/shops was poor and more greenery and social activities were desired. Even though a street can fulfil the theoretical criteria that exist, the street space may lack important aspects that can be vital and act as the last piece of the puzzle to make a street safe, lively and attractive. The conclusion is that it is the whole of the street space that makes it successful and that the interaction between different factors matters. A street should both look good, function well and feel good. Finally, different solutions and methods should be tried because no street space is the same. Södertälje is well on its way to exploring the various solutions to create better street space through the projects and events they initiate. / Genom alla tider har städer byggts på olika sätt och stadens strukturer kan se annorlunda ut på olika platser i världen. Stadsplaneidealet har förändrats och små trånga gränder i staden har idag ersatts av stora vägar anpassade för bilar. Gator kan fungera som allt från transportsträckor till sociala mötesrum beroende på utformning och upplevelse. Men gatan, och gaturummet, som är det rum som utgör ytan mellan byggnader, kan idag ofta glömmas bort och upplevas som trista för många. I arbetet mot ett mer hållbart samhälle finns det en hel del som kan göras inom stadsplaneringen, och ett av dessa är att utforma mer attraktiva, trygga och levande gaturum för att kunna möta de utmaningar som en växande stad för med sig. Södertälje är en växande kommun i Stockholms län som i och med expansionen kommer stå inför dessa utmaningar.  Denna studie syftar därför till att undersöka Nygatan och Järnagatan i Södertäljes stadskärna utifrån deras fysiska utformning, användning samt upplevelser av medborgare och tjänstepersoner. Detta för att ta fram ett underlag till utformningen av en policy för hållbara förbättringsåtgärder i arbetet med att skapa en trygg, levande och attraktiv gatumiljö i Södertälje. För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie i samband med skapandet av ett teoretiskt ramverk baserat på Jan Gehls, Jane Jacobs och Warm in the Winters olika teorier. I det teoretiska ramverket utvecklades en modell med de fem kategorierna stadsform, mobilitet, miljö, socialt och njutning som låg till grund för studiens olika delar. En rumslig analys utfördes för att få en fysisk beskrivning av Nygatan och Järnagatan. Dessutom genomfördes en dokumentstudie för att undersöka vilka mål och strategier Södertälje kommun har. Vidare intervjuades nio aktörer i Södertälje kommun och en enkätundersökning utfördes för att undersöka hur medborgarna upplever och använder de två gatorna i stadskärnan, där 188 medborgare deltog.  Resultatet från den rumsliga analysen visade att Nygatan hade betydligt fler undermåliga kriterier än vad Järnagatan hade. Intervjuerna tyder på att tjänstepersonerna och aktörerna anser att Södertälje har god potential och att de två gaturummen kan utvecklas ännu mer, i synnerhet Nygatan. Enkäten visade att medborgarna anser att Nygatan är en trist gata med för mycket trafik och för lite sociala aktiviteter, restauranger/butiker och grönska. Järnagatan upplevdes på ett positivare sätt men även där var utbudet av restauranger/butiker dåligt och mer grönska samt sociala aktiviteter önskades.  Trots att en gata och dess gaturum kan uppfylla de teoretiska kriterier som finns så kan gaturummet sakna viktiga aspekter som kan vara avgörande och den sista pusselbiten till att göra en gata trygg, levande och attraktiv. Slutsatsen dras om att det är helheten i gaturummet som gör det lyckat och att samspelet mellan olika faktorer spelar roll. En gata bör både se bra ut, fungera bra och kännas bra. Slutligen bör olika lösningar och metoder prövas eftersom inget gaturum är det andra likt. Södertälje är på god väg i att utforska de olika lösningarna för att skapa bättre gaturum genom de projekt och evenemang som de kontinuerligt arbetar med.