This thesis set out to study the concept of non-human animals in En piga bland pigor (1914)and Kåtornas folk (1916) by the journalist and author Ester Blenda Nordström (1891-1948).By contextualizing contemporary views and ideas of non-human animals by the turn of the20th century, the conceptions are analyzed through different societal perspectives. How is themeeting between Nordström, as an emancipated upper-class woman, and the marginalisedgroups of people depicted in the books affecting her view of the non-human animals? Thisquestion originates from the understanding that the presence of non-human animals inhistorical material testifies not only of hierarchical relations and cultural notions but above allit shows something about humans. That is why this thesis uses contemporary ideas of animalwelfare, gender and hygiene to understand the intersectional connection between theconceptions of humans and animals. The study shows an ambivalence in the way of viewinghumans and animals, where expressed feelings of compassion are used both as a way ofindicating that the rights of exposed groups in society should be defended and at the sametime as a way of reinforcing boundaries. Boundaries between different groups of people,classes, humans and animals.

Made available in DSpace on 2015-05-14T12:14:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 649165 bytes, checksum: 4b61e26e50f256db343ba95b4cf95a8b (MD5) Previous issue date: 2010-08-20 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / In this disssertation we are concerned with Nordström s scalar gravity theory, one of the first attempts to formulate a relativistic theory of gravitation. We start be describing the theory in its original formulation given by Nordström. We then proceed to show how Nordström s approach is equivalent to a metric theory of gravity which regards gravity as a manifestation of spacetime curvature, a result first obtained by Einstein and Fokker in 1914. We exlore this formal equivalence between the two approaches to derive Nordström s predictions of some observed phenomena, such as Mercury s perihelium and the time delay of the light. finally we consider a third approach which makes use of Weyl geometry through its concept of gauge transformations. We then show that one can regard both Nordström s and Einstein-Fokker s framework as equivalent to a theory formulated to a theory formulated in minkowski spacetime in which the gravitational field is encoded in a non-trivial affine connection. / Nesse dissertação descrevemos a teoria da gravitação escalar de Norsdtröm em diferentes formalismos. Iniciamos tratando esta teoria em sua formulação original, que ficou conhecida por manter a estrutura geométrica da relatividade especial. A seguir revisamos a formulação métrica da teoria de Nordström, devido à Einstein e Fokker, que descreve a gravitação como manifestação da curvatura do espaço-tempo. Nessa formulação, descrevemos as predições da teoria de Nordström para alguns efeitos gravitacionais observados, tais como o movimento do periélio de Mercúrio e o atraso gravitacional da luz. Finalmente introduzimos a geometria de Weyl juntamente com o conceito das transformações de calibre para fazer a transição da formulação métrica em Einstein-Fokker (referencial de Riemann) para o espaço-tempo de Minkowski (referencial de Weyl), onde o campo gravitacional fica codificado pela conexão afim de Weyl. Mostramos também que a estrutura geodésica nessas três formulações é idêntica.

Den här uppsatsen utgår ifrån reportage ur reportageböckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ok, amen: Om kärlek och fientlighet i chassidernas New York av Nina Solomin. Syftet är att, i jämförande form, ta reda på hur de gått till väga för att skildra en ny miljö i de utvalda reportagen ur respektive bok. Massmedieretorisk, lingvistisk och narratologisk analys blandas för att sätta ihop ett frågeschema med frågor som behandlar olika dimensioner av texterna. Det som undersöks är framför allt berättarteknik, berättarperspektiv, reporterroll och dolda värderingar, men också, utifrån narratologisk teori, hur olika typer av berättare påverkar texterna. Slutsatserna är att både Nordström och Solomin använder ett rikt bildspråk som förstärker stämningar och känslor och att de båda har tydliga aktörsroller i texterna. De dolda värderingar som visar sig i texterna hos båda reportrarna riktar framför allt kritik mot könsrollerna i de nya miljöerna. Det som skiljer dem åt är att Nordström i större utsträckning använder sig av värderande ord, överdrifter och adjektiv medan Solomin är mer för kontraster, och att Nordströms berättare är mer synlig och värderande än Solomins, vars texter oftare låter läsaren tolka det som händer själv.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

No description available.

Submitted by Emanuel Varela Cardoso (emanuel.varela@ufcg.edu.br) on 2018-10-18T18:35:27Z No. of bitstreams: 1 LUIZ CORDEIRO DE LIMA NETO – DISSERTAÇÃO (PPGFísica) 2013.pdf: 963611 bytes, checksum: 83952da12a3c82dcd16e85616b111271 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-18T18:35:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LUIZ CORDEIRO DE LIMA NETO – DISSERTAÇÃO (PPGFísica) 2013.pdf: 963611 bytes, checksum: 83952da12a3c82dcd16e85616b111271 (MD5) Previous issue date: 2013-03-26 / Capes / Este trabalho apresenta elementos complementares da formação no nível de mestrado em Física. Discutimos, principalmente, aspectos de Relatividade Geral e Teoria Quân- tica de Campos. Deforma detalhada, explanamos a obtenção das soluções de Reissner- Nordström para as equações de Einstein que mostram a dependência dos buracos negros carregados da sua massa e da sua carga. Analisamos, também, os casos onde a massa difere numericamente da carga conhecidos como casos não-extremos, e os casos onde estas grandezas são equivalentes conhecidos como extremos. Discutimos, também, as leis da mecânica dos buracos negros e a inevitável comparação com as leis usuais da Termodinâmica e, conforme foi demonstrado por Hawking, que essas semelhanças são um fenômeno físico explicado pela a mecânica quântica. Ao rever estes estudos, Unruh percebeu que um observador acelerado em um espaço plano mede radiação térmica. Os estudos apresentados nesta dissertação constituem o embasamento necessário para o trabalho em inúmeras áreas de desenvolvimento da Física na atualidade, visto que os buracos negros carregados (em dimensões extras) possuem uma ligação com a teoria das cordas, uma das teorias mais promissoras para a construção da teoria quântica da gravitação. / This work presents complementary elements of training at the master’s degree level in Physics. We discussed, mainly, aspects of General Relativity and Quantum Field Theory. In details we expounded the obtaining of Reissner-Nordström’s solutions for Einstein’s equations that show the dependence of charged black holes on their massand charge. We also the cases in which the mass differs numerically from charge, known as non- extreme cases, and cases where the sequantities are equivalent, known as extreme. We also discuss the laws of mechanics of black holes and thein evitable comparison with the usual law softhermo dynamics and still, as demonstrated by Hawking, that the se similarities are physical phenomena explained by Quantum Mechanics. By reviewing thes estudies, Unruh realized that an accelerated observerina flat space me asures thermal radiation. The studies presented in this dissertation formed the necessary principles for research in several are as of development of physics now a days, where as the charged black holes (in extradimensions) are connected with the String Theory, one of the most promising theories for construction of the Quantum Theory of Gravitation.

Instagram är ett socialt medium med ett stort antal användare, inklusive flera professionella och kända fotografer. Det har dock många begränsningar och egenheter som gör att det skiljer sig en del från en del mer konventionella kanaler. Målet med undersökningen är att svara på frågan: Hur skiljer sig fotografierna som två professionella fotografer publicerar på Instagram kontra på sina egna hemsidor?   Den här undersökningen fokuserar på fotograferna Ira Block och Mattias Klum och analyserar fotografier som de publicerat på Instagram samt fotografier som publicerats på deras egna hemsidor. Analyserna görs ur semiotisk synpunkt samt med Gert Z Nordströms metoder för bildanalys, både på makro- och mikronivå. Totalt har 120 bilder analyserats på makronivå och fyra bilder på mikronivå.   Analyserna visar att båda fotografer har gjort skillnader i vilka bilder de väljer att publicera på Instagram och på sina hemsidor – i många fall föredras bilder som är lättare att ta till sig på Instagram. Fotograferna har dock använt sig av olika metoder för detta, bland annat genom att ta fler närbilder eller undvika att ha för många individer i sina bilder. / Instagram is a social medium with a large number of users, including several professional and famous photographers. However, the medium has several limitations, which makes it stand out from other more conventional channels. The goal of this study is to answer the question: How do the photographs that two professional photographers publish on Instagram versus on their websites differ?   This essay focuses on the photographers Ira Block and Mattias Klum and analyses photographs that they have published on Instagram and photographs published on their websites. The analyses are performed from a semiotic point of view and with Gert Z Nordströms methods of image analysis, both on a macro and micro level. A total of 120 photographs have been analysed on a macro level and four photographs on a micro level.   The analyses show that both photographers have made differences in what images they choose to publish on Instagram and on their websites – in many cases images that are easier to comprehend are preferred on Instagram. Nevertheless, the photographers have used different methods to accomplish this, for instance by publishing close-ups or making sure that there aren’t too many individuals present in their photographs.

In classical general relativity, the values of elds on spacetime are uniquely determined by their values at an initial time within the domain of dependence of this initial data surface. However, it may occur that the spacetime under consideration extends beyond this domain of dependence, and elds, therefore, are not entirely determined by their initial data. This occurs, for example, in the well-known (maximally) extended Reissner–Nordström or Reissner–Nordström–deSitter (RNdS) spacetimes. The boundary of the region determined by the initial data is called the ‘Cauchy horizon.’ It is located inside the black hole in these spacetimes. The strong cosmic censorship conjecture asserts that the Cauchy horizon does not, in fact, exist in practice because the slightest perturbation (of the metric itself or the matter elds) will become singular there in a sufciently catastrophic way that solutions cannot be extended beyond the Cauchy horizon. Thus, if strong cosmic censorship holds, the Cauchy horizon will be converted into a ‘nal singularity,’ and determinism will hold. Recently, however, it has been found that, classically this is not the case in RNdS spacetimes in a certain range of mass, charge, and cosmological constant. In this paper, we consider a quantum scalar eld in RNdS spacetime and show that quantum theory comes to the rescue of strong cosmic censorship. We nd that for any state that is nonsingular (i.e., Hadamard) within the domain of dependence, the expected stress-tensor blows up with afne parameter, V, along a radial null geodesic transverse to the Cauchy horizon as TVV ∼ C/V 2 with C independent of the state and C 6= 0 generically in RNdS spacetimes. This divergence is stronger than in the classical theory and should be sufcient to convert the Cauchy horizon into a singularity through which the spacetime cannot be extended as a (weak) solution of the semiclassical Einstein equation. This behavior is expected to be quite general, although it is possible to have C = 0 in certain special cases, such as the BTZ black hole

The dissertation takes as a point of departure that 1945 is usually mentioned as a start for a new type of Swedish children’s literature. In the majority of handbooks in and reviews of the history of Swedish children’s literature this is repeated as a fact. A reason for this is that three famous authors of children’s literature in Swedish all had their breakthrough this year: Lennart Hellsing, Tove Jansson and Astrid Lindgren. They are regarded as the most important examples of the new type of children’s literature. Especially Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump [Pippi Longstocking] has been seen as a symbol for the free child and for the revolt against the adult world and the stiff rules of etiquette. At the same time as 1945 has been assigned as the birth date for a new children’s literature the general view of the preceding period, between the two world wars, has been that it was stagnant and uninteresting. In this study, the hypothesis was that the new did not emerge from an empty space. After extensive reading of children’s literature from the time between the wars it was discovered that there were new tendencies in this literature similar to those ascribed to the literature from the period after 1945. A more detailed analysis was performed comparing Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump with works by the Swedish author Ester Blenda Nordström and the Danish author Karin Michaëlis’. The results show that the children’s literature produced between the wars was much more complex than previously stated and has several characteristics similar to the literature produced after 1945. As a consequence it seems necessary to modify the notion of 1945 as the definite starting point for the modern Swedish children’s book. A comparative analysis of the three authors is used as verification in the thesis. The analysis use among others the theories of Bachtin about the “popular laugh culture” and shows that the main characters in the books by Nordström and Michaëlis to the same extent as Pippi Långstrump illustrates the norm-breaking and independent child. The similarities between the work of Astrid Lindgren and Nordström and Michaëlis are obvious in terms of content as well as in expressions and type of language. The main focus in this dissertation is a textual analysis against a background of social context analysis. The conclusions state that there clearly were predecessors to the work of Astrid Lindgren. To simply state that 1945 was the year when the modern children’s book was born thus no longer seems relevant. / <p>Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av</p><p>humanistiska fakultetsnämnden kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 maj 2011, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg</p>