Bakgrund: Akutmottagningen är en arbetsplats som ställer höga krav på sjuksköterskan som arbetar där då vården som bedrivs är mångfacetterad och snabbt skiftande i intensitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga att sortera intrycken för att hantera situationerna som uppkommer på en akutmottagning. Som nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning är detta en stor utmaning vilket ställer höga krav på det introduktionsprogram som erbjuds. Syfte: Syftet var att belysa och beskriva nyanställda sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av introduktionsprogrammet samt hur detta förberedde dem inför arbetsuppgifterna på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes med 11 informanter som var allmänsjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på manifest och latent nivå. Resultat: Resultatet presenterades i temat att vara oförberedd på det oförutsedda i vilket det ingick fyra kategorier som beskrev informanternas upplevelse av introduktionen. Dessa var; yttre påverkansfaktorer, inre upplevelser, hantering av situationen samt förslag till förbättringar. Slutsatser: De nyanställda sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde introduktionen för kort i förhållande till informationsmängden och den informationen som gavs upplevdes bristfällig. Studiens resultat bör kunna ses som ett bidrag vid en förändring av introduktionsprogrammet på akutmottagningen. Vidare forskning behövs inom området för att möjliggöra en bra introduktion för sjuksköterskor samt i slutänden kunna leda till ett bra omhändertagande av patienter.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete. / Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.