Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en egen profession och det finns ett högt förtroende i samhället för den legitimerade sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskans yrkesroll framställs som komplex och mångdimensionell. Transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska beskrivs som en central händelse där första tiden inom professionen har stor betydelse för sjuksköterskans utveckling.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska. Metod: Designen var allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet illustrerar upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska. Första tiden speglade känslor av kaos, överväldigande och ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde rädsla att göra fel, säga fel och verka okunnig. Handledning och stöd ansågs som viktiga incitament i transitionen liksom att bli accepterade av kollegor och erkänd för sin kunskap. Professionell yrkesstolthet och självförtroende utvecklades med tid och erfarenhet.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån omvårdnadsforskaren Patricia Benners teori att gå från novis till expert samt tidigare forskning. Diskussionen belyser hur nyutexaminerade sjuksköterskor ur ett internationellt perspektiv, upplevde ett glapp mellan utbildning och yrkesroll, osäkerhet i förhållande till patientsäkerhet och omvårdnad samt att introduktion och handledning under den första tiden var av stor betydelse. / Background: The profession of nursing has its own dicipline and there is a high level of trust in society for the qualified nurse's skills. The vocational role is presented as complex and multidimensional. The transition from student to newly graduated nurse is described as a central event where the first period in the profession is of great importance for the nurse's development. Aim: The aim was to highlight the experience of beeing a newly graduated nurse.  Method: The design was a general literature review. The literature search was conducted in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Eleven scientific articles were identified, quality-reviewed and analyzed. Results: The result illustrated the experience of being a newly graduated nurse. The first period reflected feelings of chaos, overwhelming and responsibility. The newly graduated nurse experienced fear in making mistakes, saying the wrong thing or to appear unskilled. Tutoring and support were considered as an important incentive in the transition, as well as being accepted by colleagues and recognized for their knowledge. Professional pride and self-confidence were developed with time and experience. Discussion: The result is discussed based on Patricia Benner's theory, from novice to expert and previous research. The discussion illustrates how newly graduated nurses from an international perspective, experienced a gap between education and vocational role. Furthermore, insecurity in relation to patient safety and caring, and finally how the introduction and preceptorship initially was of great importance for the nurses.

I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

Bakgrund: Årligen examineras ca 4400 nya sjuksköterskor trots det fortsätter behovet av dem att öka. Faktorer som en snabb vårdutveckling har förändrat villkoren för omvårdnaden vilket har satt högre krav på sjuksköterskornas kunskap. Det har visat sig att studenter i termin sex saknat kunskaper inför deras examen. Syfte: Var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design vilken baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Artiklarnas resultat gav fem teman vilka var; att vara förberedd inför sin nya yrkesroll, handledning/introduktion, relationer i yrkesrollen, arbetsmiljö samt att växa in i sin yrkesroll. Resultatet visade att övergången från skola till arbetsliv upplevdes svårt. De var oförberedda på allt ansvar och hade stort behov av stöd den första tiden. Bra relationer med kollegor gav trygghet och gynnade utvecklingen medan dåliga relationer upplevdes skrämmande. Arbetsbelastning och stress gav till en början osäkerhet, vilket de med tiden lärde sig att hantera. Slutsats: Resultatet visade att övergången från skolan till yrkeslivet var svårt. Faktorer som för lite stöd, hög arbetsbelastning samt dåliga relationer med kollegor var negativt för deras utveckling. Bra stöd och handledning, samt positiva relationer med kollegor gav dem bättre upplevelser vilket gynnade deras framtidsutveckling. Om upplevelserna i denna litteraturstudie uppmärksammas kan det både generera i mer och bättre forskning inom området men den kan även vara till nytta för chefer och övrig erfaren personal så att förbättringar på plats kan göras där det finns brister. / Background: Despite the fact that approximately 4,400 new nurses are examined annually, the need for them continues to increase. Factors that a rapid development of care has changed the conditions for nursing have placed higher demands on the nurses' knowledge. It has been shown that students in semester six have lacked knowledge prior to their academic degree. Aim: The aim of the present study was to describe newly graduated nurses’ experiences during their first time in practice. Method: A literature study of descriptive design which was based on 13 scientific articles. Main result: The results of the articles gave five themes which were; to be prepared for their new professional role, supervision / introduction, relationships in the professional role, work environment and to grow into their professional role. The results showed that the transition from school to working life was experienced as difficult. They were unprepared for all responsibility and had a great need for support at first. Good relationships with colleagues provided security and favored development, while bad relationships were perceived as frightening. Workload and stress initially gave insecurity, which they eventually learned to deal with. Conclusion: The results showed that the transition from school to working life was difficult. Factors such as too little support, high workload and poor relationships with colleagues were negative for their development. Good support and guidance, positive relationships with colleagues gave them better experiences, which benefited their future development. If the experiences in this literature study are noticed, it can both generate more and better research in the field, but it can also be useful for managers and other experienced staff so that improvements can be made on site where there are shortcomings.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession med komplexitet där den professionella sjuksköterskan bör inneha kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt, för att kunna leda och ansvara för en god patientsäker omvårdnad. Det examineras ungefär 5000 sjuksköterskor varje år i Sverige. Sjuksköterskestudenter som närmar sig examen upplever blandade känslor. Både en glädje över att snart vara färdiga sjuksköterskor, en oro över att inte besitta kompetens nog för rollen samt en osäkerhet inför att arbeta självständigt och att ansvara för beslut i patientrelaterade omvårdnadsfrågor. Efter två år i yrket väljer 30 % av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att lämna yrket. Syfte: Syftet var att få en fördjupad förståelse av nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år inom professionellt kliniskt arbete. Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som baseras på elva artiklar bestående av två med mixad metod, en av kvalitativ design samt sju med kvantitativ studiedesign med Benners (1984) teori från Novis till Expert som stöd som vid resultatdiskussion. Resultat: Den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenheter sammanfattas under fyra huvudteman: Rollförväntningar, Arbetskultur och Miljö, Utvecklande av kompetens samt Fokusskifte. Undertema till Rollförväntningar är Osäkerhet och Kaos. Undertema till Arbetskultur och Miljö är Introduktion och Handledning. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade förväntningar på rollen som sjuksköterska som ledde till en skrämmande erfarenhet i den kliniska verksamheten. Positiva erfarenheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förenade med att ha en bra handledare och en stödjande arbetsmiljö. Efter att utövat professionen i nästan ett år upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en tillfredsställelse med utvecklingen av yrkeskompetensen. Under de första sex till tolv månaderna koncentrerade de nyexaminerade sjuksköterskorna sina krafter på lära känna den nya arbetsmiljön och erhålla acceptans från arbetskollegor. Vart efter trygghet i rollen växte, skiftade sjuksköterskan fokus från sina egna behov till patientens. Diskussion: Resultatet diskuterades med stöd av Benners teori. Resultatet visade på att flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfattade sig redo att självständigt agera, hantera och organisera omvårdnaden och upplevde ett behov av mer empirisk erfarenhet för att hantera sin roll som sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd vilket även Benner beskriver i sin teori. Att uppleva stöd från arbetskollegor och andra sjuksköterskor med mer gedigen erfarenhet var ytterst viktiga faktorer för den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och kompetensutveckling, men flertalet av studierna visade på att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de saknade stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan koncentrerar sig på den egna utvecklingen samt att följa utstakade riktlinjer, vilket kan orsaka att patienten hamnar i bakgrunden för den nyutexaminerade. Det är först när den nyutexaminerade sjuksköterskan skaffat sig tillräckligt med erfarenheter och självförtroende hen skiftar fokus från sina egna behov till patientens. / Background: The nursing profession is a profession with complexity where the professional nurses must have knowledge and understanding, skills and abilities, judgment and approach, to be able to lead and be responsible for good and safe patient care. Approximately 5000 nurses graduate every year in Sweden. Nursing students approaching graduation experienced mixed feelings. Both a delight to soon be finished nursing while concern was expressed about not possessing the skills enough for the role, as well as an uncertainty to work independently and be responsible for decisions in patient-related health issues. After two years in the profession approximately 30 % of the newly graduated nurses choose to leave the profession. Aim: The aim was to gain a deeper understanding of how the newly graduated nurses experience their first year in the professional clinical work. Method: The method used is a literature review based on eleven articles consisting of two with mixed method, one of qualitative design and seven with quantitative study design with Benner's (1984) theory from Novis to Expert as support for discussion of the results. Results: Four major themes emerged: Role Expectations, Work Culture and Environment, Development of expertise and Focus shift. Subthemes to Role Expectations is Uncertainty and Chaos. Subthemes to Work Culture are Environment's Introduction and Mentoring. The newly graduated nurses had expectations about the nursing role that led to a terrifying experience in clinical practice. Positive experiences of the graduate nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. After practicing the profession for nearly a year, the newly graduated nurses experienced satisfaction with the development of the professional skill. During the first six to twelve months the newly graduated nurses concentrated their energy on getting to know the environment and receive acceptance from colleagues. When security grew in the nursing role, the nurse shifted the focus from their own needs to the patient's needs. Positive experiences of the newly graduated nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. Discussion: The results were discussed with Benners theory. The results showed that the majority of the newly graduated nurses did not perceive themselves ready to act independently, manage and organize care, and felt a need for more empirical experience to handle the nursing role. The newly graduated nurses stated a need for support from an experienced nurse, in which Benners agrees and describes in her theory. Experience support of colleagues and other nurses with more experience was extremely important factors for the newly graduates health and development of competence, but most of the studies showed that newly graduated nurses felt that they lacked support. As the competence increased the newly graduated nurse experienced that their previous focus on getting acceptance from colleagues was replaced by a focus on the patient and their care. According to Benners theory the newly graduated nurses concentrate on their own development and guidelines, which can cause the newly graduated nurse to lack focus on the patient.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.

Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar. I studien intervjuas åtta första linjens chefer. Ett fåtal chefer har en nedtecknad tydlig strategi för lärande. Chefens roll har förändrats då lärandefrågor tar allt mer av deras tid. Utbudet av utbildning är störst för sjuksköterskor. Undersköterskor/skötare får sin utbildning mest genom internutbildning. Cheferna tvingas till ständiga prioriteringar eftersom resurserna är begränsade. Lärande i vårdarbetet är intressant eftersom det är en multiprofessionell organisation. Det finns möjlighet att lära av varandra. Ett önskemål är att lära genom tvärprofessionella team där läkarna är viktiga, men det fungerar inte. Patientfokus är starkt och det gör att personalen väljer bort utbildning när tiden inte räcker till.

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag. Prototypen använder sig av augmented reality för att visualisera instruktioner. Det är tänkt att prototypen bland annat ska hjälpa noviser att närma sig expertanvändare. Ett kompetitivt användbarhetstest har gjorts där prototypen jämförts med nuvarande system på Volvo GTO. Resultatet av studien visar att prototypen i dagsläget inte kan anses vara användbar. Flera rekommendationer har dock presenterats som ett bidrag till vidareutveckling av prototypen. / Young Operator 2020

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett utbrett problem både nationellt och globalt. Sjuksköterskans särskilda kompetens inkluderar omvårdnad baserad på humanism samt vetenskaplig kunskap. Forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studenter till yrkesverksamma är av stor betydelse. Det är en viktig fråga med tanke på den rådande sjuksköterskebristen och kan främja en positiv start i yrket och en sund arbetsmiljö. Detta har positiva effekter på patientsäkerheten och tillgången på sjuksköterskor. Syfte: Vårt syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i kliniskt arbete. Metod: Metoden var en litteraturöversikt, där publicerade vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades. Översikten byggde på kvalitativa studier. Databaser som användes för insamling av artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultaten indikerade att den initiala perioden i klinisk praxis för nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattades som kaotisk och utmanande. Ett tydligt glapp mellan teori och praktik framträdde. Stöd och hjälp från kollegor och organisationen spelade en avgörande roll. Med tiden, när teoretisk kunskap smälte samman med praktisk erfarenhet, utvecklades sjuksköterskornas självförtroende och de kunde identifiera sig som professionella sjuksköterskor. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en påtaglig klyfta mellan sin teoretiska utbildning och den praktiska erfarenheten, vilket kan leda till stress och överväldigande känslor. Genom att erbjuda effektiv handledning och skapa goda arbetsvillkor kan både den fysiska och psykiska hälsan för de nyutexaminerade sjuksköterskorna främjas. Dessutom leder detta till ökad patientsäkerhet eftersom brister inom vården ofta hänför sig till faktorer som stress, ogynnsamma arbetsförhållanden och kunskapsbrist. / Background: The shortage of nurses is a widespread issue both nationally and globally. The nurse's specific competence encompasses humanistic-based patient care and scientific knowledge. Studying new nurse graduates’ transition is vital, addressing the nurse shortage, and fostering a positive start and a healthy work environment. This, in turn, has positive effects on patient safety and the availability of nurses. Aim: Our objective was to illuminate the experiences of newly graduated nurses during their initial period of clinical practice. Method: The chosen method was a literature review, where we identified, assessed the quality, and analyzed published scientific articles. The review was based on qualitative studies. Databases used for article collection were CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that the initial period of clinical practice for newly graduated nurses was perceived as chaotic and challenging. A gap between theory and practice became apparent. Support from colleagues and the organization played a crucial role. Over time, as theoretical knowledge merged with practical experience, the nurses' confidence developed, and they identified themselves as professional nurses. Conclusions: Recently graduated nurses often experience a significant gap between their theoretical education and practical experience, which can lead to stress. By providing effective guidance and establishing favorable working conditions, the well-being of new nurses can be promoted. Furthermore, this contributes to enhanced patient safety since deficiencies in healthcare are often attributed to factors such as stress, unfavorable working conditions, and a lack of knowledge.