Bakgrund: Covid-19 bröt ut som en pandemi i början av år 2020. Detta har gjort att hälso och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen, akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och infektionsavdelningar med inriktning mot vård av covid-patienter tvingats arbeta under hög arbetsbelastning, vilket har belysts av olika medier. Trots att röntgen är en stor del i vårdkedjan av covid-patienter har röntgensjuksköterskans roll inte blivit lika uppmärksammad. Syfte: Att belysa röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården med att utföra datortomografiundersökningar av patienter som är misstänkta eller bekräftat sjuka i covid-19. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem röntgensjuksköterskor från två röntgenkliniker i Sverige. Resultat: Covid-19 har medfört en förändrad arbetssituation för röntgensjuksköterskor där en ny patientgrupp kräver nya rutiner. Dessa rutiner kräver mer planering och en större tidsåtgång. Röntgensjuksköterskans roll i covid-vården upplevs vara osynlig för andra avdelningar. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av stress, osäkerhet och tidsåtgång som covid-rutiner medfört påverkar det dagliga arbetet men har förändrats genom pandemins fortgång i och med att dessa rutiner blivit en vardag. Röntgensjuksköterskan har i uppgift att tillgodose patienten god omvårdnad i samband med undersökning vilket har varit och är en utmaning pga. skyddsutrustningen som upplevs hämmande. / Background: Covid-19 was classified as a pandemic in the beginning of 2020. This forced health care professionals within elderly care, emergency departments, intensive care units, and infection wards with focus on care of patients with covid-19 to work under high pressure, which has been highlighted by various media. Despite playing an important role within covid-healthcare, radiographers have not been acknowledged to the same extent. Aim: To highlight radiographers’ experiences of their role in the covid-healthcare when performing computed tomography examinations of patients who are suspected or confirmed to have covid-19. Material and method: This study has a qualitative design and is based on semi-structured interviews with five radiographers from two radiology departments in Sweden. Results: Covid-19 has led to a change in the work situation for radiographers where a new patient group requires new routines, including more planning and time. The radiographers’ role in covid-healthcare is perceived to be unseen by other departments. Conclusion: The participants' experiences of stress, uncertainty and time spent due to covid-routines affect their work, but have changed during the pandemic as these routines have become part of their daily work. Radiographers are providing patients with good care in connection to the examination, which has been and still is a challenge due to protective equipment feeling obstructive.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi, MR, är en bilddiagnostisk undersökningsmetod som har ökat markant de senaste åren. Metoden kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme under längre tid, något som många kan uppleva oro och ångest inför. Detta leder till avbrutna och fördröjda undersökningar vilket kan resultera i mer stress för röntgensjuksköterskor samt ökad kostnad för samhället.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur oro och ångest kopplad till magnetkameraundersökningar skiljer sig emellan två sjukhus, samt vad de bakomliggande orsakerna är. Därtill ska patientupplevelsen av röntgensjuksköterskornas bemötande undersökas. Metod: Studien var av empirisk kvantitativ design. Totalt 100 egenkonstruerade enkäter fördelades mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Patienter som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades om att anonymt deltaga i studien efter genomförd MR-undersökning. Resultat: Den största faktorn till oro visade sig vara svaret på undersökningen. Andra vanliga faktorer till oro var att behöva ligga stilla samt det trånga utrymmet i MR-kameran. Patienternas upplevelse av information och bemötande från röntgensjuksköterskan visade att den absoluta majoriteten blev lugnare eller upplevde ingen skillnad i oro innan samt under undersökningen. Generellt var patienterna mycket nöjda med bemötandet vilket framgick i den kvalitativa analysen. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan de båda sjukhusen i den jämförande analysen (p>0,05). Slutsats: Svarsresultaten vid respektive sjukhus var väldigt liknande och ingen signifikant skillnad uppmättes i den jämförande analysen. Genomgående var att deltagarna blev lugnare av informationen och bemötandet som gavs. Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse för patienters eventuella oro vid MR-undersökningar. / Background: Magnetic Resonance Imaging (MRI) is a medical imaging technique of which the usage has increased a lot during the last decades. The technique requires the patient to lay completely still in the narrow space during a long time, which causes anxiety for some patients. This results in canceled and postponed examinations and causes stress for the radiographers together with economic consequences for the society. Purpose: The purpose of this study is to evaluate the most common reasons for anxiety when undergoing an MRI-scan and to compare differences between two hospitals. The study will also evaluate the patients experiences of the communication and information given by the radiographers before and during an MRI-scan.  Method: An empirical quantitative method was chosen. The authors designed a questionnaire that was distributed to the patients after their MRI-scan at Uppsala University Hospital or Enköping Hospital. Results: The main reason for anxiety was the fear of what the scan might reveal. Other reasons were the narrow space in the MRI and the requirement to be completely still during the scan. Most of the patients felt calmer by the given communication and information, or declared it had no influence on their anxiety levels. The comparison between the two hospitals resulted in no significant difference (p>0,05).  Conclusion: The results from each hospital were very similar to each other and no significant difference was discovered. Overall, the patients became calmer by the communication and information given before and during the examination.

Bakgrund: Inom röntgenverksamhet används kontrastmedel som ett hjälpmedel för att påvisa skillnader mellan vävnader i kroppen. Gadoliniumbaserade kontrastmedel används till större delen vid MR undersökningar. Biverkningar anses ovanliga, men de förekommer och kan innebära allvarliga konsekvenser. Röntgensjuksköterskor behöver kunskap om dessa biverkningar för att kunna ge en patientsäker vård.  Syfte: Studien har således som syfte att undersöka biverkningar som kan uppstå vid administrering av gadoliniumkontrastmedel vid MRT undersökningar. Metod: En litteraturstudie med artikelsökningar i tre databaser PubMed, CinAhl samt Scopus. Tolv kvantitativa artiklar användes och bearbetades till att bilda kategorier och underkategorier genom innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna bildades kategorin Cirkulationssystem och luftvägar med underkategorier hjärtpåverkan och andningsproblem, kategorin Mag- tarmkanalen och bukorgan med underkategorier GI-systemet samt njurar, urinvägar och lever, kategorin Ändrade sinnesförnimmelser med underkategorier ögat, förnimmelser från smak och lukt, hudpåverkan och temperaturförnimmelser samt kategorin Påverkan av kommunicerbarhet och obehag med underkategorier medvetandepåverkan och obehagsupplevelse. Konklusion: De allvarligaste biverkningarna involverade hjärtpåverkan, andningsproblem, njurproblem samt medvetandepåverkan. De vanligaste biverkningarna förknippades med GI-systemet, Hudreaktioner och Obehagsupplevelser. Eftersom biverkningar var otroligt sällsynta vid administrering av Gadoliniumkontrastmedel finns det risk att vårdpersonal inte känner till biverkningarna och därmed inte är uppmärksamma.

Introduktion: Datortomografi är en effektiv och snabb undersökningsmetod och skapar en detaljrik bild. Antal datortomografi undersökningar ökar varje år och relativt högstråldoser som kan bli skadligt är oroväckande. Det finns metoder som kan sänka och/eller förebygga joniserande strålning. Artificiell intelligens kan uppfylla uppgifter som kräver mänsklig intelligens. I dagsläget pågår forskningar gällande stråldosreduktion med hjälp av artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att reducera stråldosen med hjälp av AI vid DT-undersökningar. Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Efter en litteratursökning i Pubmed, Cinahl och Web of science valdes 13 artiklar. Artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet baserades på analys av 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av artiklarna framkom två kategorier: Patientförberedelser (innan undersökningen) och Bildbehandling (efter undersökningen). Bildbehandling består av två under kategorier: Fantom- och patientstudier. Enligt resultaten visade automatisk patientplacering (AP) mer noggrann patient placering än manuell patientplacering (MP) och AP reducerade stråldosen redan innan undersökningen genom rätt val av vertikal placering och scanlängd. Djupinlärning bildrekonstruktion algoritmen (DLIR) reducerade stråldosen cirka 72% och gav jämförbart bildkvalitet till standarddosbilder. Slutsatser: Stråldosen kunde reduceras både genom att använda AI vid patientplacering och med hjälp av olika rekonstruktionstekniker efter att bilderna har tagits. I dagsläget finns det begränsat antal studier utförda inom området och det behövs vidare studier.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(薬学) / 甲第18218号 / 薬博第808号 / 新制||薬||238(附属図書館) / 31076 / 京都大学大学院薬学研究科医療薬科学専攻 / (主査)教授 佐治 英郎, 教授 橋田 充, 教授 髙倉 喜信 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Pharmaceutical Sciences / Kyoto University / DFAM

Felplacering av gonadskydd på barn:En litteraturstudie om förekomst och konsekvenser Abstrakt: Bakgrund: Röntgenstrålning är en betydelsefull uppfinning inom medicinsk diagnostik,men kan ge biologiska skador vid exponering. Gonadskydd är väsentlig för unga patienterför att skydda strålkänsliga könsorgan som utsätts för röntgenstrålning. Sedan mångadecennier tillbaka har användandet av gonadskydd diskuterats på grund av frekventförekommande felanvändning vilket leder till ökad stråldos för patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten och konsekvenser avfelplacerade gonadskydd vid röntgenundersökning bland barn. Metod: En litteraturstudie av nio kvantitativa studier. Dessa artiklar söktes via PubMed,Cinahl samt Scopus och kvalitetsgranskades. Analysen gjordes i enlighet med Fribergsanalysmetod. Resultat: Resultatet visar att tillämpning av gonadskydd utesluts i hög omfattning.Förekomsten av felplacering överstiger antalet korrekt applicerade gonadskydd ochkonsekvensen blir att patienterna utsätts för ökad stråldosen i ung ålder. Konklusion: Felplacerade gonadskydd förekommer frekvent och medför konsekvensersom kan bli skadliga för patienten. Genom att införa tydligare riktlinjer och utökakompetensen hos röntgensjuksköterskor kan optimal användning av gonadskydd uppnås.Dock är det fortfarande brist på studier som undersöker användandet av gonadskydd, merforskning skulle behövas för att få bättre förståelse kring fenomenet. Nyckelord: Barn, felplacering, Gonadskydd, Strålskydd / Misplacement of gonadal shields in children: A literature review on occurrence and consequences   Abstract:  Background: X-ray imaging is an essential invention in medical diagnostics but can cause biological damage upon exposure. Gonadal shields are necessary for patients in fertile age to protect the radiosensitive reproductive organs from X-ray radiations. The use of gonadal shields has been debated for decades due to frequent misuse, which leads to multiple consequence. Aim: The aim of this literature review was to investigate the occurrence and consequences of misplaced gonad shields in X-ray examinations among children. Method: A literature review of nine quantitative studies was conducted. These articles were searched for via PubMed, Cinahl and Scopus and were quality assessed. The analysis was conducted using Friberg analysis methos.   Results: The results show that the application of gonad shields is excluded on many occasions. The misplacing of gonadal shields occurs more frequently than correctly applied gonad shields which leads to increased radiation doses from young age as consequence. Conclusion: Misplaced gonadal shielding is a frequent occurrence that can have harmful consequences for patients. Updating the guidlines and enchanting radiographers’ competence can optimize the use of gonad shields. However, there is still a lack of studies on the subject and further research is needed for a better understanding of the phenomenon. Keywords: Children, Gonadal shielding, Misplacement, Radiation protection

Bakgrund: Strålningen från radioaktiva ämnen utnyttjas för både diagnostik och terapi av olika typer av sjukdomar. För att kunna genomföra en nuklearmedicinsk undersökning krävs ett radiofarmaka och nästan all administrering sker genom en perifer venkateter (PVK). En del PVK är utrustade med slang och dessa skall helst undvikas. Forskning har visat att en del av aktiviteten kan fastna i PVK vid administrering av radiofarmaka. Syftet med denna studie är att undersöka om aktivitetsupptaget av de mest använda radioaktiva farmaka skiljer sig mellan BD Nexiva™ och i BD Venflon™ Pro Safety. Även den optimala volymen NaCl för genomspolning av PVK efter injektion av radiofarmaka kommer att studeras. Metod: En beräknad mängd aktivitet drogs upp. Aktiviteten i plastsprutan mättes före samt efter injektion via PVK. Därefter mättes PVK efter injektion av radiofarmaka utan genomspolning av NaCl samt efter genomspolning med 3 ml, 5 ml, 10 ml, 20 ml samt 30 ml NaCl. Resultat: Det erhållna resultatet för de två olika PVK visade att efter sköljning av NaCl minskade residual aktiviteten för samtliga radiofarmaka. Det radiofarmaka som hade mest residual aktivitet i båda PVK var 99mTc-Myoview. Konklusion: Det finns ingen skillnad mellan Nexiva™ och Venflon™. Dock måste det tas hänsyn till att BD Nexiva™ har en plastslang som inte är strålskyddad. Den mest gynnsamma mängden för genomspolning i PVK bestämdes till 10 ml. / Background: The radiation from radioactive substances is used for diagnostic and therapy of various diseases. It requires a radiopharmaceutical to perform a nuclear medicine examination. Most of the radiopharmaceuticals are administrated through a peripheral venous catheter (PVC). There is a few PVC that is equipped with a plastic tube, which should be avoided. Research has shown that the activity from the radiopharmaceuticals can adsorb in the PVC during the administration. The aim of this study is to examine if the activity uptake of the most commonly used radiopharmaceuticals are different between BD Nexiva ™ and BD Venflon™ Pro Safety. The optimal volume of sodium chloride for flushing in the PVC after an injection of the radiopharmaceutical will also be studied. Method: The amount of activity that was used for this study was estimated. The activity in the plastic syringe was measured before and after the injection through the PVC. Then the PVC was measured after injection of radiopharmaceutical, both with and without the flushing of sodium chloride. First with 3 ml and then 5 ml, 10 ml, 20 ml and 30 ml of sodium chloride. Results: The obtained result for the two different PVC, BD Nexiva ™ and BD Venflon, showed that after rinsing with sodium chloride the residual activity of all radiopharmaceuticals decreased. The radiopharmaceuticals that held the most residual activity in both PVC were 99mTc-Myoview. Conclusion: This study showed that there is no difference between Nexiva™ and Venflon™. However it must be taken into consideration that BD Nexiva™ has a plastic tube that is not shielded from radiation. The optimal volume of sodium chloride for flushing was determined to 10 ml.

Bakgrund: Antalet bilddiagnostiska undersökningar ökar. Behov finns att implementera riktlinjer för remisser till röntgenavdelningen. 20% av alla DT undersökningar bedöms inte vara berättigade. Under 2017 inleddes översättning till lokala förhållanden och implementering av iGuide på försök i en av Sveriges regioner. Syfte: Syftet är att studera röntgensjuksköterskors- och radiologers erfarenheter från berättigande av undersökningar på röntgenavdelningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design. En induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade radiologer och röntgensjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i följande subkategorier:  Innebörden av berättigande, Ansvarsfördelning vid berättigande, Oberättigade remisser och åtgärder, Remittent och patient inverkar på berättigandet, Organisationen inverkar på berättigandet, Tillgänglighet av olika modaliteter inverkar på berättigandet, IGuide är grundat i problemen med berättigande, samt Resultatet från iGuide-projektet. Subkategorierna bildar tre kategorier: Berättigande av undersökningar, Förekomst av oberättigade undersökningar, samt iGuide som ett sätt att uppnå ökat berättigande. Slutsats: Röntgenutnyttjandet ökar och därmed problemen med berättigande. Radiologerna upplever att brist på tid påverkar berättigandet negativt, också att remittenten ofta har svårt att neka patienter. Röntgensjuksköterskor upplever att kommunikationen avdelningar emellan är viktig för berättigande. Det ökade utbudet av modaliteter beskrivs påverka. IGuide ökar andelen berättigade undersökningar, och minskar antalet begärda bilddiagnostiska undersökningar, men systemet behöver få en ökad användarvänlighet. / Background:  The number of image diagnostic examinations is increasing. There is a need to implement guidelines for referrals to the X-ray department. 20% of all DT examinations are deemed not to be justified. In 2017, implementation and translation into local conditions of iGuide in trial was initiated in one of Sweden's regions. The aim: The aim is to study the experiences of radiographers and radiologists from the justification of examinations in the X-ray department. Method:  An empirical study with qualitative design. The inductive approach was applied. Semi-structured interviews were applied with licensed radiographers and radiologist. The interview material was analyzed with a manifesto content analysis.  Results:  The analysis resulted in the following subcategories: The meaning of justification, The shared responsibility in justification, Unjustified referrals and actions, Remittent and patient impact on justification, The organization impact on justification, The accessibility of various modalities affect justification, IGuide is based on the problems of justification, and The results of the iGuide-project. The subcategories form three categories: Justification of examinations, Existence of unjustified examinations, and IGuide as a means of achieving increased justification. Conclusion:  X-ray utilization is increasing and thus the problems with justification. The radiologists experience that the lack of time affects justification negatively, also that the remittance often has difficulty in denying patients. Radiographers experience that communication between departments is important for justification. The increased range of modalities is described as affecting. IGuide increases the proportion of justified examinations, and reduces the number of requested imaging examinations, but the system needs to be given a greater user-friendliness.

Abstrakt Inledning: I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år möjlighet till att genomgå en hälsokontroll (screening) av sina bröst. Syftet med mammografiscreening är att hitta patologi så tidigt som möjligt för att kunna tillgodose en gynnsam behandling och för att förhindra dödlig utgång. Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i den bilddiagnostiska utredningen. En av röntgensjuksköterskans uppgifter är att framställa röntgenbilder med optimal bildkvalitet samtidigt som patientsäkerheten måste beaktas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar letades i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar sammanställdes och analyserades sedn i tre kategorier. Resultat: Analysen av artiklarna visade på att det finns flera faktorer som kan inverka på den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Analysen presenterade tre kategorier såsom patientrelaterade aspekter, tekniska parametrar och röntgensjuksköterskans betydelse. Slutsats: Röntgensjuksköterskans kunskaper och kännedom om vilka faktorer som kan inverka på bildkvaliteten är viktig för att minimera brister i bildkvaliteten. För att kvalitetsförbättra mammografiundersökningarna samt bibehålla kunskap krävs kontinuerlig träning och utbildning.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.