Acute care nurse practitioners (ACNPs) are a new addition to the Canadian health care system, having been introduced in the Canadian health care system in the late 1980s. While some authors have suggested that nurse practitioners offer “something special” to patient care, no evidence to date has substantiated this claim. The findings of this grounded theory study offer a theory (Acute Care Health Professional-Patient Relationship (ACHPPR) Theory) to describe how three types of health care professionals establish relationships with patients in acute care settings (Figure 7). This qualitative study explored relationships that ACNPs, physicians and staff nurses establish with patients in a large urban multi-site university-affiliated hospital. Six quartets (patient, ACNP, physician, staff nurse) were recruited and interviews, using a semi-structured guide were audio-taped and subsequently transcribed verbatim. Each type of relationship was found to have a unique focus; ACNPs focus on making connections with patients, physicians focus on managing patients’ diseases and staff nurses focus on meeting patients’ needs. In order to establish relationships with patients, readiness conditions must be met. Health professionals use strategies to influence the achievement of readiness conditions as well as to move forward with relationship development. Each type of relationship varies in the range of potential intensity that can be achieved, which is influenced by various dimensions. Relational intensity ranges from the uncommon clinical relationship, which focuses on the patient’s disease, through the more typical professional relationship characterized by a comfortable rapport and then finally to the most relationally intense, but rare, personal relationship. If a relationship reaches professional or personal levels of relational intensity, relational products become evident. When comparing these three health professional-patient relationships, similarities and differences have been identified. Analysis of patient interviews yielded themes that substantiate the ACHPPR theory. The ACHPPR theory offers a beginning understanding of the complementary nature of three types of health professional-patient relationships in the acute care setting and has the potential to influence practice, education, theory development and future research related to ACNP-patient relationships.

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna. Nitton av 56 sjuksköterskor och 15 av 37 undersköterskor hade genomgått någon form av sårutbildning. Undersköterskorna skattar sina kunskaper om sårbehandling högre än sjuksköterskorna och känner sig mer sällan osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår, jämfört med sjuksköterskorna. Det är också undersköterskorna som oftast utför såromläggningar på avdelningarna. Studien visar att det finns brister i kunskaperna om sårbehandling, hos både sjuksköterskor och undersköterskor och att mer utbildning behövs. / To have a wound is a burden and affect people's everyday lives, whether the wound is acute after an accident or after surgery or difficult healing of the ulcers, diabetic foot ulcers, pressure ulcers or a malignant wound. The purpose of this study was to investigate nurses' and nursing assistant’s knowledge of wound healing in surgical wards. The method was done by using a questionnaire survey among registered Nurses (RNs) (n = 56) and nursing assistants (NAs) (n = 38). The results show that the RNs felt more insecure in their choice of treatment of severe ulcer healing compared with the NAs. Knowledge of wound healing shows that the estimated knowledge does not correspond to the answers to knowledge questions. Of the RNs answered 51 of 56 and of the NAs answered 32 of 37 that they needed more education in wound care/treatment. NAs estimated their knowledge of wound care higher than the RNs and felt less insecure in their choice of treatment of wound healing, compared with the RNs. There are also the NAs who usually perform a change of dressing on the wards. The study shows that there are gaps in knowledge in wound care/treatment, with both RNs and NAs and that more education is needed.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården. Dessa benämndes mötet, förväntningar, stöd och riskfaktorer. Genom ett empatiskt bemötande där faktorer som kontinuitet, valfrihet, tillräckligt med tid, regelbundna möten och hembesök ges utrymme och med kännedom om de riskfaktorer som framkommit, bör arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården underlättas. Litteraturstudien visar att arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården kräver stor kompetens och kunskap då det i dagens barnhälsovård läggs stor vikt på att arbeta med familjen som en helhet. För att belysa vårdrelationens betydelse för barnhälsovården behövs vidare forskning om vårdrelationens påverkan och betydelse  föräldrarnas val av barnhälsovårdsenhet enligt dagens vårdvalssystem.

Aim: The aim of this qualitative interview study was to describe the nurse's professional role and the role as a patient during different time periods. Data were collected through semi-structured interviews, where respondents had a link to the nursing profession, either as a student, now working nurse or retired nurse. Method: The data were analyzed using a content analysis. Result: The older nurses believe that nurses today has a high status and is seen as a well-read and well informed person. Most respondents believe that collaboration between nurses and doctors has improved since past. Most of the older nurses point out that new graduate nurses today have a good theoretical knowledge, but that the practical knowledge is not as good. Nurse’s work today is more independent, but has more administrative tasks. That health care professionals have a common dress is seen as something positive, however it may be difficult for patients to tell the difference between professional groups. The patient is more informed today, particularly with help from the Internet. There is today also a greater patient influence, especially in the pediatrics and psychiatric care. Conclusion: By gaining a comprehensive view of the impact changes has on the nurse profession today, the work on further developments can be made. / Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva sjuksköterskans yrkesroll samt patientrollens förändring under olika tidsperioder. Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, där respondenterna hade en koppling till sjuksköterskeyrket, antigen som student, nu arbetande sjuksköterska eller pensionerad sjuksköterska. Datan analyserades med innehållsanalys. Resultat: De äldre respondenterna anser att sjuksköterskan har en hög status idag och ses som en påläst och välinformerad person. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare anser de flesta har förbättrats genom tiden. Flertalet äldre sjuksköterskor påpekar att nyexaminerade sjuksköterskor idag har en god teoretisk kunskap, men att den praktiska kunskapen inte är lika bra. Idag arbetar sjuksköterskan mer självständigt fast med mer administrativa uppgifter. Att hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper har en gemensam klädsel ses som någonting positivt, dock kan det vara svårt för patienterna att se skillnad på yrkesgrupperna. Patienten får idag mer information och är även mer välinformerad, framför allt genom internet. Idag finns även ett större patientinflytande, särskilt inom barnsjukvården och psykiatrisk vård. Slutsats: Genom att få en övergripande syn på vad förändringarna har medfört kan arbetet med vidareutveckling inför framtiden ske.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman. / Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.

The study aimed to investigate the acute medical chain consisting of SOS operator, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician with regard to the assessment and prioritization of the victim. The design of this journal study is retrospective with descriptive approach. Data were collected from all ambulance missions carried out in Uppsala county 2009-01-01 between the hours 00:00 to 12:00. Sample period was chosen because the prerequisite for high frequency on the ambulance mission was supposed to be good. In order to be able to systematize the compilation of data a protocol were prepared and used. Applicable data were collected from three databases SOS Alarms, ambulance operations, and the University Hospital in Uppsala. The study was divided into three stages and record documents usefulness was assessed individually based on inclusion criteria's. During the measurement period the SOS operator assessed need of an ambulance at 62 occasions in Uppsala County. Of these 62 ambulance missions there were 18 that could be followed during the whole acute medical chain. The results showed that the participants of the acute medical chain most of the time did the same assessment of the victim main problem/symptom and thus the criterion. Without considering the priority it appeared that the criteria were the same in 83% of all 18 included ambulance missions. SOS operator assessed ambulance mission as a priority one in 39% (7/18), and the ambulance nurse judged that priority one on the way to the hospital was justified in 17% (3/18). Of the 18 victims who were transported by ambulance to the emergency department at the University Hospital in Uppsala 72% (13/18) went home the same day. / Studiens syfte var att undersöka den akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare med avseende på bedömning och prioritering av drabbad. Designen på denna journalstudie är retrospektiv med deskriptiv ansats. Data insamlades från samtliga ambulansuppdrag som genomfördes i Uppsala län 2009-01-01 mellan klockan 00:00 - 12:00. Urvalsperioden valdes därför att förutsättningen för hög frekvens på ambulansuppdrag förmodades vara goda. För att systematisera sammanställningen av data utarbetades och användes ett protokoll. Tillämpbara uppgifter inhämtades från tre databaser SOS Alarms, ambulansverksamhetens och Akademiska sjukhusets. Studien delades upp i tre steg och journalhandlingarnas användbarhet bedömdes var för sig utifrån inklusionskriterier. Under mätperioden bedömde SOS operatören behov av ambulans vid 62 tillfällen i Uppsala län. Av dessa 62 ambulansuppdrag gick 18 att följa under hela vårdkedjan. Resultatet visade att aktörerna i akutmedicinska vårdkedjan för det mesta gjorde samma bedömning av den drabbades huvudproblem/symtom och därmed kriteriet. Utan hänsyn taget till prioritet så visade det sig att kriterierna övrrensstämde vid 83% av alla 18 inkluderade ambulansuppdrag. SOS operatören bedömde ambulansuppdraget som prioritet ett i 39% (7/18) och ambulanssjuksköterskan bedömde att prioritet ett på väg till sjukhus var motiverat i 17% (3/18). Av de18 drabbade som transporterats med ambulans till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset fick 72% (13/18) åka hem samma dag.

<p>Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman.</p> / <p>Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.</p>

Report (Ed. D.)--Teachers College. / Issued also on microfilm. Includes bibliographical references.

The number of adult gerontology acute care nurse practitioners is increasing, as well as the number of patients requiring care in the northern Nevada region. The specialty training of adult gerontology nurse practitioners (AGACNPs) enables them to provide care for the increasing number of patients in the acute setting. Unfortunately, there are perceived barriers that inhibit the implementation of AGACNP into practice within this region. There is a need to understand the barriers to use of AGACNPs and provide feedback to organizational leaders throughout the region. Purpose and Objective: While many studies show the benefits of adding AGACNPs or nurse practitioners in general to an organization, there is a need for further literature on the evidence of the barriers to AGACNP use. This study attempts to identify those barriers, specifically looking into the northern Nevada region. Methods: A survey was sent out to 19 hospital and critical care group administrators in the northern Nevada region. There was an attempt made for phone interviews, if the survey was not completed during the allotted timeframe. The survey consisted of both quantitative and qualitative questions that were used to identify potential barriers influencing AGACNP role use. Results: Out of the 19 surveys sent out, six surveys were returned. A total of six surveys from six different organizations were completed for this study. Five of the six respondents do not currently have any AGACNPs within their organizations and the one that did use AGACNPs had less than 10. Four out of six respondents reported confusion on scope of practice as a current barrier to use within their organization. Conclusions: This survey helps AGACNPs understand the barriers to use within the northern Nevada region when looking for an acute care job. For the organizations in the northern Nevada region, there is a need for organizational education regarding the scope of practice of AGACNPs and how to utilize them within their organization, as well as create an effective collaborative practice model for their acute care organization.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag  av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte  fått utbildning för att handleda men önskade detta. / Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.