Submitted by Maria Suzana Diniz (msuzanad@hotmail.com) on 2015-11-13T12:14:15Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 5352113 bytes, checksum: beee899be78e3d64a5abf9f66d4aaf3e (MD5) / Made available in DSpace on 2015-11-13T12:14:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 5352113 bytes, checksum: beee899be78e3d64a5abf9f66d4aaf3e (MD5) Previous issue date: 2015-04-09 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Introduction: The care toward the elderly has aroused the interest of professionals in the area of health, in particular, of the nurses, for studies involving the impact physical, psychological and emotional generated on the caregiver by care process. In spite of this, there are still significant gaps in research whose focus are nursing interventions aimed at improving the well-being of caregivers in our context. Objective: This study aims to analyze the applicability of the proposed interventions for Nursing Intervention Classification (NIC) for the nursing diagnosis of NANDA-I Tension on the role of caregiver evidenced in family caregivers of dependent elderly. Method: Methodological study, using methods of validation, structured in three consecutive stages and interdependent. In the first, participated in seven nurses Service Homecare of João Pessoa - Paraíba, for identification, according to the clinical experience, the applicability of 30 interventions and 300 activities proposed by NIC for the family caregiver with evidence of diagnosis in study. In the second step, 30 nurses specialists, selected by means of the criteria of Fehring, analyzed, according to the judgment of relevance, the activities of each intervention indicated by clinicians as more applicable to those caregivers. The third step was performed with 11 family caregivers with evidence of Tension on the role of caregiver to confirm the applicability of these interventions in clinical practice. This study was approved by the Research Ethics Committee of the Center for Health Sciences of the Federal University of Paraiba (CCS/UFPB), under the Certificate of Presentation for Ethical Appreciation (CAAE) 26450713.6.0000.5188 and the data were collected in the months of June 2014 to January 2015, observing the ethical aspects for research with human beings, recommended by Resolution 466/2012, of the National Health Council. Results and discussion: The assistencials nurses count 12 interventions that achieved a mean ≥ 0.80: Caregiver Support; Home Maintenance Assistance: Counseling; Support System Enhancement; Presence; Respite Care; Coping Enhancement; Health System Guidance; Energy Management; Guilt Work Facilitation; Family Involvement Promotion and Anticipatory Guidance. The activities indicated as the most applicable by nurses were those with a mean greater than or equal to 0.50, which totaled 226, these being analized by specialists who proposed, among other things, changes in some of the wording and the exclusion of 16 of them, remaining 210 activities. The clinical verification of the interventions were tested, by means of case studies, involving 11 family caregivers of dependent elderly, noting that the predominance of interventions Caregiver Support; Energy Management; Coping Enhancement; and Family Involvement Promotion, thus allowing the confirmation of its applicability. Final remarks: It is expected with this study is to contribute with new investigations, with the development of standardized language of nursing for the diagnosis, interventions/activities and, especially, collaborate with nurses and with the family caregiver in the process of taking care of dependent elderly. / O cuidado voltado para o idoso tem despertado o interesse dos profissionais da área da saúde, em especial, dos enfermeiros, por estudos que envolvam o impacto físico, psicológico e emocional gerados no cuidador pelo processo de cuidar. Apesar disso, ainda existem lacunas significativas de pesquisas cujo foco sejam intervenções de enfermagem que visem melhorar o bem-estar desse cuidador em nosso contexto. Objetivo: Analisar a aplicabilidade das intervenções propostas pela Classificação das Intervenções de Enfermagem (NIC) para o diagnóstico de enfermagem da NANDA-I Tensão do papel de cuidador evidenciado em cuidadores familiares de idosos dependentes. Método: Estudo metodológico, em que se utilizam métodos de validação, estruturado em três etapas consecutivas e interdependentes. Na primeira, participaram sete enfermeiras assistenciais do Serviço de Atenção Domiciliar (SAD) de João Pessoa-Paraíba, para identificação, de acordo com a experiência clínica, da aplicabilidade de trinta intervenções e trezentas atividades propostas pela NIC para o cuidador familiar com evidência do diagnóstico em estudo. Na segunda etapa, trinta enfermeiras especialistas, selecionadas por meio dos critérios de Fehring, analisaram, segundo o seu julgamento de pertinência, as atividades de cada intervenção indicada pelas enfermeiras assistenciais como mais aplicáveis aos referidos cuidadores. A terceira etapa foi realizada com onze cuidadoras familiares com evidência de Tensão do papel de cuidador para verificar a aplicabilidade dessas intervenções na prática clínica. Este estudo foi aprovado pelo Comitê de Ética em Pesquisa do Centro de Ciências da Saúde da Universidade Federal da Paraíba (CCS/UFPB), sob o Certificado de Apresentação para Apreciação Ética (CAAE) n. 26450713.6.0000.5188 e os dados foram coletados nos meses de junho de 2014 a janeiro de 2015, observando-se os aspectos éticos para pesquisa com seres humanos, preconizados pela Resolução 466/2012, do Conselho Nacional de Saúde. Resultados: As enfermeiras assistenciais elencaram doze intervenções que alcançaram média ≥ 0,80: Apoio ao cuidador; Assistência para manutenção do lar: Aconselhamento; Melhora do sistema de apoio; Presença; Cuidados durante o repouso do cuidador; Melhora do enfrentamento; Orientação quanto ao sistema de saúde; Controle de energia; Facilitação do processo de culpa; Promoção do envolvimento familiar e Orientação antecipada. As atividades indicadas como as mais aplicáveis pelas enfermeiras assistenciais foram aquelas com média  0,50, as quais somaram 226, sendo estas analisadas pelas especialistas que propuseram, entre outras, alterações em alguns de seus enunciados e a exclusão de 16 delas, permanecendo 210 atividades. A verificação das intervenções na prática clínica ocorreu por meio de estudos de caso, descritos individualmente, envolvendo onze cuidadoras familiares de idosos dependentes. Constatou-se o predomínio das intervenções: Apoio ao cuidador; Controle de energia; Melhora do enfrentamento e Promoção do envolvimento familiar, permitindo, assim, a confirmação de sua aplicabilidade. Conclusão: Espera-se com este estudo contribuir com novas investigações, com o desenvolvimento da linguagem padronizada de enfermagem para o diagnóstico, intervenções e atividades e, principalmente, colaborar com os enfermeiros e com o cuidador familiar no processo de cuidar do idoso dependente.

BAKGRUND: Placebo som begrepp har förändrats över tid – från medeltidens betydelse ”jag skall göra gott” till en overksam substans som används i randomiserade kontrollerade studier. Tidigare forskning visar att placeboeffekt kan skapas genom förväntans- och betingningsmekanismer, som via hjärnan startar processer i kroppen som kan lindra symptom som exempelvis smärta och illamående. Placeboeffekter har ansetts förekomma vid upp till 90 procent av sjuksköterskans åtgärder, men forskningen som belyser dess potential inom omvårdnad är bristfällig. SYFTE: Att undersöka hur placeboeffekten skulle kunna användas vid omvårdnadsåtgärder. METOD: En litteraturstudie med induktiv ansats. RESULTAT: Placebo kan skapas genom bemötande, behandlingsritualer och vårdmiljö. Vårdpersonal kan använda placeboeffekten för att stödja patientens behandling, för att individanpassa vården och stärka relationen mellan patient och personal. SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅVIDARE FORSKNING: Många omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att skapa placeboeffekter går att använda utan etiska konflikter, medan andra delar kräver merforskning och etiska riktlinjer innan de är genomförbara i klinisk praxis. Vidare forskning bör fokusera på klinisk miljö och knyta samman omvårdnadsforskning med andra forskningsområden. Individuella skillnader i placeborespons och vårdpersonalens syn på användning av placebo är några områden som behöver fördjupas inom omvårdnadsforskning. / BACKGROUND: The concept placebo has changed over time – from the Middle Ages denotation of "I shall please" - into an inactive substance used in randomized controlled trials. Previous research shows that a placebo effect can be created through expectation and conditioning-mechanisms, which in turn trigger brain processes that can alleviate symptoms such as pain and nausea. Up to 90 percent of a nurse's actions have been considered to create placebo effects, but research that highlights its potential in nursing care is scarce. AIM OF STUDY: Examine how the placebo effect could be used in nursing interventions. METHOD: A literature study with inductive approach. RESULTS: Placebo effects can be created through verbal and non-verbal treatment, treatment rituals and by altering the context of the healthcare setting. Healthcare professionals can use the placebo effect to strengthen or replace active treatments. CONCLUSION AND SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH:Several nursing interventions that initiate a placebo effect can be used without ethical conflicts, while others require more research and ethical guidelines before being viable in clinical practice. Individual differences regarding placebo response, and healthcare professionals' views of the use of placebo, are some areas that need further research.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov som bidrar till fysisk och psykisk återhämtning. Miljömässiga och emotionella faktorer, som ofta återfinns i sjukhusmiljö, kan bidra till negativ inverkan på sömnen. Påverkad sömn kan leda till komplikationer vilket är ett problem då patienter är i större behov av sömn relaterat till ohälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att främja sömnen för patienter. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnbesvär hos vuxna patienter på vårdavdelning i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och tolv subkategorier av omvårdnadsåtgärder framkom. Huvudkategorierna var miljöanpassning, avslappning samt sömnfrämjande rutiner. Slutsats: Sömn är betydelsefullt, framförallt för patienter. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan tillämpas för att främja sömn. / Background: Sleep is essential to humans regarding physical and psychological recovery. Environmental and emotional factors can disrupt sleep and these factors are common in hospital environment. Disrupted sleep can result in complications to the patient which is a problem because patients are in greater need of sleep due to their illness. Nurses have an important role to enhance the patients’ sleep. Aim: To describe nursing interventions on sleep disruption among adult inpatients. Method: A Literature review based on 15 science articles. Results: Three major categories and twelve subcategories of nursing interventions were identified. The major categories were; adjustment of the environment, relaxation and sleep promoting routines. Conclusion: Sleep is essential, especially to patients. Several nursing interventions could be applied to enhance sleep.

Sammanfattning Bakgrund: Postoperativ ileus är en allvarlig komplikation som kan uppstå, ofta till följd av smärtstillande läkemedel eller inflammation i tarmvävnaden. Tarmmotoriken avstannar och gas- och tarmavgång upphör. Symtomen är kraftiga buksmärtor, kräkningar och utspänd buk. Patienten utsätts för smärta, oro och förlängd sjukhusvistelse. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativ ileus samt att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design som grundas på elva vetenskapliga artiklar, samtliga med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Omvårdnadsåtgärder som tidigt oralt vätske- och födointag, tugga tuggummi, mobilisering, gunga gungstol, akupressur och sjuksköterskeledd information har visats påskynda läkning av tarmen och reducera risken av postoperativ ileus. Omvårdnadsåtgärderna visade bäst resultat gällande tarmljud, tarmrörelser, gas- och tarmavgång och tolerans av normal föda. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder har visats ha god effekt vid förebyggande av postoperativ ileus. Tydliga tecken på att tarmen återhämtat sig och att den postoperativa tarmparalysen upphört är gas- och tarmavgång, tarmljud och tarmrörelser, vilket samtliga påskyndas av omvårdnadsåtgärder. Att kontinuerligt ta del av kunskap genom forskning möjliggör för sjuksköterskan att utföra professionell omvårdnad av hög standard. Det är sjuksköterskans ansvar att utföra omvårdnadsåtgärder som förebygger risker, minskar lidande och främjar hälsa. / Abstract Background: Postoperative ileus is a serious complication, often due to pain relief medication or the inflammation of intestinal tissue. Bowel movements stop and the gastrointestinal tract ceases and the resulting symptoms are: severe abdominal pain, vomiting and tensioned abdomen. This result in pain, anxiety and long-term hospitalization for the patient. Aim: To describe nursing interventions which prevent postoperative ileus and describe the selection groups of included articles. Method: A literature study of descriptive design based on eleven articles, all of which take a quantitative approach. Main result: Nursing interventions such as; early oral fluid and food intake, chewing gum, mobilization, swing rocking chair, acupressure and nurse information have been shown to accelerate healing of the intestine and reduce the risk of postoperative ileus. Nursing interventions had best result relating to: bowel sound, bowel movement, defecation and tolerance of normal food. Conclusion: Nursing interventions have been shown effective in the prevention of postoperative ileus. Clear indications of intestinal recovery and postoperative paralysis recovery include first flatus, bowel sound, bowel movement and defecation, all of which are more likely to occur if the patient has had nursing intervention. Continuously acquiring knowledge through research enables nurses to perform professional care of high standard. It is the nurse's responsibility to carry out nursing interventions that prevent risks, reduce suffering and promote healing.

Background: Diabetes – one of the leading non-communicable diseases of our time is steadily increasing in prevalence with each year. The disease is linked to several complications that can have major consequences for both the individual and society at large. Diabetic foot ulcers are one of these complications. Aim: The aim of this study was to investigate preventive nursing measures that can be provided to patients at risk of diabetic foot ulcers. Method: This study was conducted as a literature review. The databases CINAHL and Medline were used to identify relevant articles. The database searches resulted in 11 articles that were included in the study and analyzed with the use of a thematic analysis approach. Results: Three overarching categories that nurses can work within to prevent diabetic foot ulcers were derived from the thematic analysis, namely: Care based on needs, Education and Importance of collaborations. Conclusion: Care based on needs, Education and Collaboration are areas in which the nurse can provide preventive care to patients with diabetes at risk of developing diabetic foot ulcers or to patients with already existing foot ulcers. Based on the studies key concepts, implications on the preventive areas relevance for nursing were drawn. Further studies are recommended to investigate how these nursing measures for preventing diabetic foot ulcers can be disseminated within the nursing profession. By spreading these nursing measures within the profession good conditions for minimizing the disease burden of diabetic foot ulcers can be established. / Bakgrund: Diabetes – en av vår tids främsta icke-smittsamma sjukdomar ökar stadigt i prevalens för varje år som går. Sjukdomen är kopplad till en rad komplikationer, bland annat diabetesfotsår, som kan innebära konsekvenser för individen och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans preventiva omvårdnadsåtgärder kring fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och Medline användes för att identifiera relevanta artiklar. Sökningarna i databaserna resulterade i 11 artiklar som inkluderades och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre övergripande kategorier inom vilka sjuksköterskor kan tillhandahålla preventiva omvårdnadsåtgärder till patienter med diabetes som har eller riskerar att utveckla diabetesfotsår. Slutsats: Vård utifrån behov, Utbildning och Vikten av samarbeten är områden inom vilka sjuksköterskan kan tillhandahålla preventiva omvårdnadsåtgärder till patienter med diabetes som riskerar eller har utvecklat diabetesfotsår. Sett ur de centrala begreppens perspektiv kan slutsatsen att de identifierade omvårdnadsåtgärderna är relevanta för omvårdnad dras. Studiens resultat är således relevanta för sjuksköterskeprofessionen och vidare studier rekommenderas undersöka hur omvårdnadsåtgärderna kan spridas inom professionen. Om omvårdnadsåtgärderna kan spridas inom professionen och tillhandahållas patientgruppen finns goda förutsättningar att förebygga samt lindra den sjukdomsbörda som diabetesfotsår kan leda till.

Introduktion: Vaccination av barn är vanligtvis förknippat med smärta och ångest på grund av nålstick och är en av orsakerna till varför vaccinationer inte alltid genomförs. Brist på smärtlindring i samband med vaccination utsätter barn för onödigt lidande, kan påverka framtida upplevelser av smärta, leda till stickrädsla och påverka framtida patienters vilja att söka nödvändig vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans smärtlindrande omvårdnadsåtgärder vid vaccination av barn från två års ålder.  Metod: En litteraturstudie där resultatet av 14 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design har granskats, analyserats och sammanställts utifrån innehållsanalys. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ur ett barn- och föräldraperspektiv, Föräldrainriktade omvårdnadsåtgärder, Avledande omvårdnadsåtgärder och Lindrande omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En viktig del i distriktssköterskan arbete är att stötta och utbilda föräldrar i smärtlindrande omvårdnadsåtgärder så att de bättre kan stötta och hjälpa barnen hantera sin smärta vid vaccination. Flera olika distraktionstekniker har påvisats och vissa är mycket användbara, tillgängliga och kostnadseffektiva. / Introduction: Children vaccination is in many cases connected to pain and anxiety due to needlesticks. This is often a reason behind a non-vaccinated child. Lack of analgesic medicals when receiving a jab exposes the individual to unnecessary pain. This could provoke needlestick fear as well as a negative view of attending to health care in wide terms.  The purpose: The main purpose of the study was to describe district nurses nursing interventions during childvaccinating, from 2 years of age.  Method:  A systematic literature study in which 14 different academic articles have been analysed and reviewed. Both qualitative as well as quantitative articles are included. PubMed, CINAHL and Psycinfo are the databases used for retrieving the articles.   Result: While conducting the investigation four category have been raised, which are the following: Pain relief interventions from a child and parent perspective, Diversionary nursing interventions, Parent-related interventions, and Soothing interventions.  Conclusion: A fundamental part of the District Nurse´s duty is to support and educate parents in pain-relief interventions, this for them to apply it on their children in case of vaccination, in terms of preventing the child to feel less pain when receiving a jab. Several distraction techniques have been detected and some are truly useful, available, and cost-effective.

Bakgrund: Delirium hos intensivvårdspatienten är ett komplext neuropsykiatriskt syndrom med fluktuerande karaktär som kan leda till sämre prognos och ökat vårdlidande för patienten. Dessutom leder tillståndet till ökade samhällskostnader. Genesen tros vara multifaktoriell där risk och utlösande faktorer kan påverka förekomsten. Farmakologiska åtgärder har hittills tillämpats med otillräcklig framgång varför även omvårdnadsåtgärder rekommenderas. Syfte: Att sammanställa evidens för omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos patienten på intensivvårdsavdelningen. Metoden: Metoden utgjordes av en integrativ litteraturstudien för att kartlägga och sammanställa aktuell forskning om omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium. Totalt 15 artiklar från CINAHL och PubMed inkluderades. Resultat: Utifrån de inkluderade artiklarnas resultat kunde preventiva omvårdnadsåtgärder identifieras vilka presenteras i fyra huvudkategorier; Involvera närstående, Kognitivt stimulera patienten, Fysiskt stimulera patienten och Främja patientens sömn. Konklusion: Det framkommer att intensivvårdssjuksköterskan med till synes enkla omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium hos patienten. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan ses som kopplade till människans fundamentala omvårdnadsbehov som idag redan är implementerade i vården. En viktig del i intensivvårdssjuksköterskans preventiva arbete är således att identifiera faktorer som kan utlösa delirium, och ständigt arbeta strukturerat och medvetet genom sina omvårdnadshandlingar. För att möjliggöra det behövs ett personcenterat förhållningssätt med utgångspunkt i patientens resurser. / Background: Intensive care unit delirium is a complex neuropsychiatric syndrome with a fluctuating nature that can impair the prognosis and increase suffering for the patient. In addition, the permit leads to increased societal costs. The genesis is considered multifactorial where risk and triggering factors may affect the occurrence. Common experiences among healthcare professionals is that the condition can be difficult to identify, manage and treat. Pharmacological interventions implemented have resulted in insufficient success, therefore nursing interventions are also recommended. Aim: To compile evidence about nursing interventions to prevent intensive care delirium. Method: The method consisted of an integrative literature study to map and compile current research involving delirium. A total of 15 articles from CINAHL and PubMed were included. Results: Based on the results of the included articles, preventive interventions could be identified into four main categories; Involve next of kind to the patient, Cognitively stimulate the patient, Physically stimulate the patient and Promoting patients normal sleep cycle. Conclusion: It appears that the intensive care nurse, with seemingly simple nursing measures, can prevent delirium in the patient. Most nursing measures can be seen as linked to the person's fundamental nursing needs that are already implemented in healthcare today. An important part of the intensive care nurse's preventive work is to be able to identify factors triggering delirium, and continuing structured work in a conscious way through their nursing actions. To enable this, a person-centered approach based on the patient's resources is needed.

No description available.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen påverkar viljan till att genomföra omvårdnad i rökavvänjning och prevention och rådgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvårdnadsarbetet för rökavvänjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och på vilket sätt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt där tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehållsanalys. Som stöd för analysen användes Fawcetts metabegrepp för omvårdnad. Resultat: Fyra teman framkom som belyser det stöd som utbildning kan ge sjuksköterskan i omvårdnadsåtgärder inom rökavvänjning; Utbildning som stöd till att känna sin egen roll och människosyn, Utbildning som stöd till att skapa hjälpande relationer, Utbildning som stöd till att uppmuntra och behandla och Utbildning som stöd till förmåga och självkänsla att utföra omvårdnad. Slutsats: Utbildningens stöd till sjuksköterskan vid rökavvänjning är att hon får kännedom om sin egen roll och människosyn, kan motivera och behandla patienten liksom skapa hjälpande relationer åt denne och får förmåga och självkänsla i att utföra omvårdnaden. Klinisk betydelse: Den här studiens kliniska betydelse är att den belyser vikten av sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och hur den kan stödja sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i detta. / Background: There is existing knowledge to be found about the risks about smoking, causes that nurses smokes themselves, how it interferes with their own motivation to perform preventive interventions and smoking cessation for the patients. Studies have shown that a need for education exists among nurses for interventions in smoking cessation. But knowledge is lacking about what kind of support education might give nurses in their interventions for smoking cessation. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s education and in what way it can support nursing interventions in smoking cessation. Method: The study was conducted as a research-study where thirteen scientific articles were analyzed with deductive content analysis with Fawcetts metaconcepts for nursing. Result: The analyze resulted in four thematic findings for the support which education might give the nurse in interventions for smoking cessation; Education as support for knowing once role and beliefs, Education as support for creating helping relations, Education as support for encouragement and treatment and Education as support for capacity and self-efficiacy in nursing interventions. Conclusion: Educations support to the nurse in performing interventions in smoking cessation is that it gives knowledge about one’s own role and beliefs, how the nurse can motivate and treat the patients as well as creating heliping relations for them and support the nurse’s own capacity and self-efficiacy in the nursing interventions. Clinical significance: The clinical significance of this study is that is describes the value of the education of the nurse in smoking cessation and how it can support the nursing interventions in this subject. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen. / Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment.