Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning. Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

New Zealand is a country that has been isolated from the large continents for over 80 million years. This has resulted in a biodiversity completely different from the rest of the world with flightless birds and a huge number of endemic species. The country has earlier failed in keeping the species and ecosystems in their natural state. The Maori people and the Europeans with their companion animals caused dramatic ecosystem loss and fragmentation and a serious decline in biodiversity. Today the need for conservation is vast but on the positive hand; many individuals and organizations care for the environment and are doing a great work to preserve what is left of New Zealand. This report looks into how conservation organizations deal with the environmental issues and how conservation work is done. Volunteers take a big part in the conservation work and this report also aims to evaluate positive and negative sides of using volunteers. As a base for the study a field trip to New Zealand was made with Conservation volunteers NZ. This was an opportunity for the project member to experience conservation work in New Zealand for real.

Den kritik som medföljde finanskrisen 2008 och tidigare branschskandaler inom revisionsyrket har gjort att kraven på revisorer höjts, där bland annat IAASB och Europeiska Kommissionen krävt mer detaljerade revisionsberättelser från revisorerna. För kalenderåret 2016 kommer samtliga bolag att få en ny revisionsberättelse som är strukturerad med ett nytt innehåll sett till dess deskriptiva delar. För börsbolag kommer det ytterligare direktiv som innebär att de måste rapportera om ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som regleras av ISA 701. Detta är specifikt för respektive bolag och varje enskild revisor skall anpassa detta efter bolaget i fråga. Studien tar sitt ursprung under våren 2017 där svenska revisorer för första gången arbetar enligt de nya regelverken. Det empiriska gapet kan kortfattat förklaras som att det föreligger i hur svenska revisorer tillämpar ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ och andra regler avseende den nya revisionsberättelsen. Det huvudsakliga syftet med studien är att förstå hur revisorn väljer ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ för ett bolags mening. Det innebär att förstå processen och tillvägagångssättet en revisor går igenom för att välja specifika områden för respektive bolag. För att förstå hur revisorn identifierar och väljer vilka områden som är särskilt betydelsefulla har studien som syfte att förstå vilka kontexter som påverkar revisorns identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’. Vidare är det att förstå hur man förberett sig inför de nya regelverken för att få helhetsbilden av det hela. Den huvudsakliga frågeställningen som studien skall besvara lyder: • “Hur ser processen för svenska revisorer ut när det kommer till identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’?” De slutsatser studien återger kan kort förklaras med att revisionsprocessens struktur inte är förändrad i och med införandet av den nya revisionsberättelsen och ’Särskilt Betydelsefulla Områden’. Identifiering av riskområden sker i planeringsstadiet där revisorn med hjälp av sin professionella bedömning avgör vilka områden som behöver särskild granskning. Arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är en successiv process som pågår under hela revisionen där riskområden kan tillkomma eller försvinna under tidens gång. Det avslutande arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ görs efter bokslutsgranskning där revisorn kan göra den sammanställda slutsatsen av revisionen. Det produktiva arbetet sker i avrapporteringsstadiet där revisorn framställer revisionsberättelsen och formulerar text för respektive område. Det är framförallt områden med bedömningar, komplexitet eller udda transaktioner som tenderar att bli särskilt betydelsefulla och där det finns risk för en väsentlig påverkan på ett bolags finansiella rapportering. Vi konstaterar att arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är ingenting nytt för revisorn i avseende till att identifiera risker och utföra granskningsåtgärder på dessa. Det tillförande arbetet handlar mer om att kommunicera och dokumentera dessa områden på ett mer konkret sätt än tidigare. Revisorerna är eniga i att den nya revisionsberättelsen har ett ökat mervärde för användarna, och att det framförallt är ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som ger det ökade mervärdet. Vidare är de eniga i att revisionsberättelsen idag är originell för respektive bolag och att processen för ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ utförs för respektive bolag.

No description available.

No description available.

No description available.

Kandidatprojekt Opera

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter.

2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.