• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 452
  • 34
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 491
  • 119
  • 106
  • 83
  • 69
  • 55
  • 54
  • 48
  • 48
  • 47
  • 47
  • 47
  • 45
  • 44
  • 44
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Retoriska förändringar : En diskursanalytisk studie av nya moderaternas självpresentation / Rhetorical changes : A discourse analysis over the self presentation of the Swedish party Nya Moderaterna

Ekman, Frida January 2009 (has links)
Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde. Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv. Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag. Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana. Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på.
92

"Det är bra att kunna läsa, ifall man måste läsa någonting" : En studie av elevers läsning i år 3

Wetterling, Madeleine, Pettersson, Anna January 2008 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.   Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.   Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.
93

Åtgärdsprogram i nya skollagen : Några lärares och rektorers erfarenheter, förväntningar och tankar

Ahlström, Lisa January 2012 (has links)
The purpose of this thesis is to find out if principals and teachers have experience, expectations and thoughts about the differences that the new Education Act means in relation to the old one about action programme. Through qualitative interviews with two principals and four teachers, I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are: How do the interviewees describe the routines about action programme?  Has, according to the interviewees, the routines been changed with the new Education Act? How do teachers and principals experience the differences between the old and new Education Act regarding the action programmes? The results of my survey shows that the process of action programme is different at different schools and that it has been adapted to the new Education Act in varying degrees. These results give differences in the experiences of the new directives. Differences between principals and teachers also become visible, which may be due to that the interviewed principals seem to know more about what’s included in the new Education Act than the interviewed teachers. Conclusions to be made from the survey is for example that it is important for schools to review their routines regarding action programme, even if they already have been developed to be similar to the new directives. This is important to ensure that the process is done correctly. It is also important to ensure that all staff understands the new directive and its purpose. Key words: Action programme, the new Education Act, principal, teacher, teacher for special needs education, special support.
94

De nya riksdagspartierna och den politiska dagordningen

Engblom, Gustav January 2009 (has links)
<p>Engblom, Gustav (2009) De nya riksdagspartierna och den politiska dagordningen “The new parilament parties and the political agenda.”</p><p>1988 and 1991 the swedish parties <em>Miljöpartiet</em>, <em>Ny demokrati</em> and <em>Kristdemokratiska samlingspartiet</em> made it over the 4 percent threshold and successfully entered the Swedish parliament. Sweden was once described as one of the most stable political systems in the world, but the parliament elections of 1988 and 1991 showed that Sweden was no exception from the growing instability in west democratic political systems.</p><p>The stability and instability that followed in the west democratic political systems is believed to be explained by the political parties’ efforts to adjust to changes in their political environment. This has lead them to cartelize and the cartel party is believed to prefer stability over triumph for various reasons.</p><p>The established political parties are believed to be able to manipulate the political agenda in such a way that political topics that would have caused great turbulence in the political system, if debated, are kept away from the political agenda. This the cartel members do to reduce competition among each another. But these political topics can still cause turbulence in the political system if such an issue is actualized by a new party.</p><p>This essay describes how established party’s propaganda correlates with media’s coverage of the same political issues and how this influence voter preferences. The essay also describes how established parliament parties deals with new parties that aspire to win seats in the Swedish parliament.</p><p>The main conclusion is that media’s coverage has a huge impact on which questions are perceived to be important to the voters and that established parties do not gain from confronting new parties such as <em>Sverigedemokraterna</em>, if their goal is to keep <em>Sverigedemokraterna</em> from getting seats in the Swedish Parliament. It is instead better to “silence them to death.” However if a new party is ignored by the established parties, but manages to convince the public that a crisis will occur if nothing is done to improve current conditions, this strategy backfires, as it did in 1988 when <em>Miljöpartiet</em> became a parliament party.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Keywords: </strong><em>political agenda; new parties; political instability; media; Sverigedemokraterna</em><strong></strong></p>
95

Språkutvecklande arbete : nya didaktiska perspektiv / Language development : new didactic perspectives

Munkby, Oskar, Svensson, Marie-Louise January 2015 (has links)
Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.
96

Bonus och rikskuponger : Hur upplever anställda nya löneformer?

Armö, Jakob January 2010 (has links)
Denna uppsats’ syfte är att undersöka hur anställda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rättvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förändrats mot en större flexibilitet som präglas av en större svårighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förändrade villkor har förändrat förutsättningarnaför traditionella lönesättningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förändring i arbetsvillkor. Nya löneformer är olika sätt att betala och belönaarbetstagares prestation med en annan beräkningsgrund än tidsenhet eller producerad enhet.Tidigare forskning har funnit små positiva effekter av nya löneformer på arbetsmotivationen.Den teoretiska grunden för att undersöka upplevelser av rättvisa har i denna uppsats utgått frånrättviseteori (expectancy theory) och relativ deprivationsteori. Dessa teoribildningar menar attbelöningars värde upplevs av individen i relation till hur andra referenspersoner ellerreferensgrupper blir belönade.Forskningsfrågan har undersökts empiriskt med kvalitativ metod genom sex semi-struktureradeintervjuer med anställda i chefs- och specialistpositioner i privata företag i Sverige. Detempiriska materialet har analyserats utifrån realistisk och narrativ analysansats. Resultatetindikerar att intervjupersonerna upplever att nya löneformer huvudsakligen kan klassificerasutifrån två kategorier: Bonus och Andra förmåner. Denna uppsats’ resultat indikerar en svagtpositiv, men samtidigt ambivalent inställning till bonus hos intervjupersonerna. Resultatetindikerar också att Andra förmåner upplevs som positiva för arbetsmotivationen. Frågor kringmotivation och belöningar är komplexa och resultatet antyder att det inom fenomenet ”nyalöneformer” döljer sig ganska olikartade belöningar med kanske olikartade effekt påmotivationen. I allmänhet problematiseras inte rättviseaspekter. Intervjupersonerna menar inte attde upplever orättvisa i sin relation till nya löneformer på ett sådant sätt som teorierna om rättvisabeskriver.
97

Pedagogiskt ledarskap en utopi!? : en studie i pedagogisk ledarskap utifrån två olika organisationsformer

Claesson, Ellen January 2010 (has links)
This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.
98

En jämförelse mellan Andra Thessalonikerbrevets och Andra Petrusbrevets eskatologi : Den eskatologiska utvecklingen inom två efterpaulinska Jesus-rörelser

Eriksson, Linnea January 2014 (has links)
No description available.
99

Samarbete mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna som brukar "nya drogtyper"

Engberg, Helen, Nyholm, Mari January 2014 (has links)
Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.
100

Påverkansfaktorer för SBO : En kvantitativ studie om rapporteringen av ”Särskilt Betydelsefulla Områden”

Byström, Fredrik, Staflin, Viktor January 2018 (has links)
Revisionsbranschen har ifrågasatts efter flera skandaler där revisorer fått tagit en del av skulden. I ett försök att höja revisionens kvalitet, värde och relevans har Europeiska Kommissionen och IAASB bland annat infört en ny revisionsberättelse. Syftet med den nya revisionsberättelsen är att ge mer informativt värde till bolagets intressenter. En viktig del i detta är kommunikationen av Särskilt Betydelsefulla Områden, vilket är områden som enligt revisorns professionella bedömning är betydande för revisionen av det specifika företaget. Dessa områden ska vara företagsspecifika och handla om de mest relevanta riskerna för väsentliga felaktigheter. I Sverige rapporterades de första SBO i revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutades 31 december 2016. Denna nya företeelse utgör ett outforskad område, som endast två pågående studier i en internationell miljö tidigare bidragit till. Syftet med vår studie är att kartlägga rapporteringen av SBO samt förklara vad som påverkar densamma. Hur revisorn tillämpar det nya verktyget och hur bakomliggande faktorer påverkar rapporteringen av SBO är inte allmänt känt. Eftersom rapporteringen ska vara företagsspecifik och belysa de mest relevanta riskerna för företaget och revisionen, menar vi att företagets egenskaper, branschtillhörighet och revisionsbyråer är av betydelse. Vi undersöker hur dessa faktorer påverkar Antal SBO, Antal SBO på Kontooch Bolagsnivå samt förekomsten av specifika typer av SBO. Följande problemfrågeställningar formuleras därmed: • Hur har rapporteringen av "Särskilt betydelsefulla områden" sett ut för svenska börsnoterade företag? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av antalet "Särskilt betydelsefulla områden"? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av de mest förekommande typerna av "Särskilt betydelsefulla områden"? För att undersöka detta går vi i en kvantitativ arkivstudie igenom vilka SBO som rapporterats under 2016 i 249 revisionsberättelser tillhörande bolag på Stockholmsbörsen Small-, Mid- och Large Cap. Vi presenterar deskriptiv statistik och tester där sex hypoteser prövas genom multipel- och logistisk regressionsanalys. Den deskriptiva statistiken visar främst att svenska revisorer rapporterar i genomsnitt färre SBO än i den jämförande studiemiljön. Utifrån testerna visar vi att rapporteringen av SBO överlag påverkas av vissa företagsegenskaper, branscher och revisionsbyråer. De främsta resultaten visar att företagets storlek och skuldsättning har betydelse för Antal SBO. Vi fastställer skillnader mellan revisionsbyråer där Deloitte rapporterar flest antal SBO. Vilka SBO-typer som rapporteras beror främst på revisionsbyrå och branschtillhörighet. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer indikerar att vilka områden revisionsbyråerna finner betydande inte generellt sett är samma. Av våra resultat att döma finns det tendenser till att de svenska revisorerna rapporterar SBO enligt avsikten av införandet, nämligen företagsspecifikt.

Page generated in 0.0512 seconds