Syftet med den här studien var att ta reda på hur diskursen kring det planerade Muminlandet i Karlstad såg ut på lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningens insändarsidor. Skutberget är idag en plats för bad, friluftsliv och motion. Under 2017 presenterade Karlstads kommun en förstudie om en eventuell etablering av ett Muminland på platsen. Vi har analyserat 20 insändare publicerade under perioden september 2017 till september 2018. Genom en kritisk diskursanalys har vi undersökt vad som skrivits om ämnet på insändarsidorna, för att vidare se hur det förhåller sig till Karlstads kommuns varumärkesplattform. Varumärkesbyggande kring den egna staden har blivit en central del i de allra flesta svenska kommuners image-skapande. För att skapa ett framgångsrikt varumärke kring sin stad behöver kommunen också hjälp av sina invånare, som förväntas sprida en positiv bild av platsen. Det här kallas word-of-mouth. I insändare kan vem som helst skriva om sina tankar och åsikter gällande lokalt aktuella frågor. Många har också uttryckt sina åsikter angående det planerade Muminlandet och det är tydligt att det råder en konflikt kring projektet. Vi har funnit att det finns en tydlig sida som är för och en som är emot etableringen. Sidan som är för framställer sina meningsmotståndare, såsom andra kommuninvånare och olika intresseorganisationer, som negativa, inskränkta och bakåtsträvande. De som strävar efter att stoppa etableringen väljer dock att rikta sin kritik mot kommunen och kommunpolitikerna. Både politiker och kommunen i stort har anklagats för att vara odemokratiska, maktlystna och lögnaktiga. Vår analys har visat att det som skrivs i insändarna stämmer dåligt överens med Karlstads kommuns varumärkesbyggande, oavsett om skribenterna är positiva eller negativa till Muminlandet. Det kommer sig av den bild som kommunen själva presenterar i sin varumärkesplattform, där de beskriver platsen Karlstad som “öppen och välkomnande”. Karlstads kommun har länge arbetat fram sitt platsvarumärke och har utåt sett lovordats av flera experter för sin starka image. Tidigare forskning har visat att invånarna måste kunna identifiera sig med bilden av staden de bor i, annars finns risken att missnöjet mot kommunen växer. När kommunen sedan presenterade planerna kring Muminlandet kan det tänkas vara så att vissa av Karlstadsborna inte längre känner igen sig i den nya bild som kommunen kommunicerat ut. Det här skulle kunna förklara varför konflikten kring Muminlandet och Skutberget blivit så omfattande som den blivit. / The aim of this study was to analyze the discourse concerning the planned Moomin park in Karlstad in the letters to the editor of the local newspaper, Nya Wermlands-Tidningen. Today, Skutberget is a place for swimming, outdoor life and exercise. In 2017, Karlstad Municipality presented a feasibility study on a possible establishment of a Moomin park at the location. We analyzed 20 letters to the editor published during the period September 2017 to September 2018. We have, through a critical discourse analysis, examined what has been written about the subject in the letter to the editor section, in order to further see how it relates to Karlstad municipality's brand platform. Building a brand to promote your own city has become a central part for most Swedish municipalities when creating an image. In order to create a successful brand for your city, the municipality also needs the help of its residents, who are expected to spread a positive image of the city. This is called word-of-mouth. Anyone can write freely about their thoughts and opinions regarding local issues in the letters to the editor. A lot of people have expressed their views on the planned Moomin park and it is clear that there is a conflict regarding the project. We have found there are two sides of the conflict, one that says yes to the planned theme park and one that says no. Those who advocate a Moomin park make their opponents, such as other local residents and various interest groups, out to be negative, narrow-minded and retrogressive. Those who strive to stop the construction of the park, however, choose to focus their criticism towards the municipality and the municipal politicians. The municipality as well as the politicians are accused of being undemocratic, greedy for power and false. Our analysis has shown that what is written in the letters to the editor does not agree with Karlstad municipality's brand building, regardless of the writers being positive or negative to the Moomin park. This is because Karlstads municipality describes the city as “open and welcoming” in their brand platform. The city has been working with their place branding for a long period of time and has been praised by several experts for their ability to create a positive image of the city. Previous research has shown that the residents must be able to identify themselves with the image of the city they live in, otherwise there is a risk that the dissatisfaction toward the municipality will increase. When the plans about a Moomin park became available to everyone, it may be possible that some of the residents no longer recognized themselves in the new image that the municipality communicated. This could explain why the conflict concerning the Moomin park and Skutberget has become as extensive as it has.

No description available.

No description available.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

IT- och tech-industrin är en bransch som i dagens arbetssamhälle eftersöker kompetent personal och i synnerhet kvinnor på grund av sin kraftiga underrepresentation inom yrket. Flera ITföretag konstaterar att IT är en bristkompetens och det krävs därmed ett utpräglat arbetssätt för att lyckas attrahera och behålla arbetstagare inom organisationen, samtidigt som det ställs högre krav på arbetsgivaren från medarbetarnas sida. Denna studie syftar således till att dels få förståelse för hur IT-företaget Atea attraherar kvinnor till sin verksamhet, dels vilka krav som kvinnliga respektive manliga IT-studenter vid Karlstads universitet ställer på sin framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk berör teorier inom genus, kvinnors underrepresentation i IT-branschen, employer branding, roll och identitet samt den nya generationens arbetskraft.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.</p>

<p>Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.</p>

<p>Datum: 2006-10-10</p><p>Nivå/utbildning: Kandidat uppsats</p><p>Författare: Diana Joseph och Ander Sandström</p><p>Handledare: Gösta Söderlund</p><p>Titel: IAS/IFRS?</p><p>Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS</p><p>implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?</p><p>Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.</p><p>Metod: En kvalitativ studie</p><p>Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.</p><p>Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya</p><p>standarderna, impairment test, intangible assets</p><p>Omfång, sidor: 50</p><p>Antal ref/källor: 26</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för många IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillväxt där företag, finansmarknad och media såg lönsamhet som något för tillfället sekundärt. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förändring i företag från den så kallade"nya ekonomin", i vårt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det är även vår avsikt att utreda om någon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förändringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affärspress. </p><p>Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företräder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin är dåligt förstådda ger en mycket kraftfull drivkraft för förändring. Den snabba förändringsprocessen var en produkt av ovanstående drivkraft och kan ej ses som ett långsiktigt bestående fenomen. Vid mycket snabb tillväxt utvecklas en"diffus livscykel"vilken inte liknar den livscykel som traditionell teoribildning presenterar.</p>