Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.

Äldre är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken där 90 procent av bostadsbränderna som inträffar i Sverige drabbar personer över 65 år. 2011 presenterade MSB en nollvision med målet att ingen ska dö eller skadas allvarligt till följd av brand, för att motverka att bland annat äldre omkommer och för att höja kunskapen kring individanpassat brandskydd hos kommunerna. Att bo kvar i sitt hem trots åldrande, sjukdom och funktionsnedsättning är en stigande trend hos den svenska befolkningen. Vid flytt till ett särskilt boende följer mer omfattande krav på det byggnadstekniska brandskyddet, vilket är en följd av att bland annat funktionsförmågan hos de boende kan vara nedsatt. Denna studie består av litteraturstudier, intervjuer och en kostnad- och nyttoanalys där målgruppen var personer över 65 år som är hemmaboende och fått en behovsprövning med hemtjänst som följd. Litteraturstudierna undersöker hur lagar, regler och rekommendationer behandlar individanpassat brandskydd. Genom litteraturstudien har också vägledningar som beskriver för kommunerna hur det går att arbeta med individanpassat brandskydd granskats och jämförts mot verkligheten. Intervjuerna genomfördes för att undersöka hur de upprättade vägledningarna implementeras hos kommunerna, i vilken utsträckning arbetet med individanpassat brandskydd bedrivs och vilka svårigheter och utmaningar som finns. Kostnad-och nyttoanalysen berör de tekniska tillämpningar som både kan och har använts hos de riskutsatta personer som identifieras i verksamheten. Denna genomfördes för tre olika fall där kostnaden av olika tekniska lösningar, så som brandvarnare, brandfilt, brandsläckare, spisvakt och portabel sprinkler, jämfördes med deras effekt. Målet var att undersöka om det fanns en samhällsnytta med att installera ett tekniskt brandskydd för olika fall, där effekten varierar mellan 10, 50 och 90 procent för tre olika fall med olika brandtekniska skyddsnivåer. Kostnad- och nyttoanalysen visar på en samhällsnytta för två av de tre fallen där flertalet liv kan räddas vid installation av ett aktivt brandskydd. Studien visar på att lagar, regler och rekommendationer i dagsläget inte direkt behandlar hur arbetet med individanpassat brandskydd ska bedrivas. Genom vissa tolkningar av befintlig lagtext och gällande regelverk kan dock ett visst arbete motiveras, dock har intervjuerna i denna studie visat att en tydligare styrning och ansvarsfördelning behöver tillkomma för ett mer enhetligt arbete i landet. Intervjuerna visar på att kommunerna är medvetna om vikten och innebörden av att bedriva ett arbete med individanpassat brandskydd. Dock finns det stora skillnader i hur långt i arbetet olika kommuner har kommit. Till grund för detta ligger ofta organisatoriska och ekonomiska svårigheter, där det upplevs oklart vem som har ansvaret samtidigt som uppfattningen är att det är dyrt att bedriva arbetet. Samtidigt prioriteras de uppgifter som är kravställda i större utsträckning än övrigt. För att uppnå MSB:s nollvision om att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand och de upprättade målen krävs mer än bara tekniska lösningar hos de boende. En av många svårigheter är ansvarsfrågan, vilken behöver förtydligas från politiskt håll. En annan problematik finns i hanteringen av vägledningar som är för svåra för kommunerna och dess verksamheter att implementera med dagens utformning. Som en lösning på detta bedriver MSB tillsammans med Socialstyrelsen ett arbete med att uppdatera befintlig vägledning Brandsäker bostad för alla. Detta för att kommunerna enklare ska kunna upprätta och bedriva arbetet med individanpassat brandskydd, som en naturlig del i den befintliga verksamheten samtidigt som ansvarsfrågan också hoppas kunna bli tydligare än i dagsläget. Studien visar att en tydligare politisk inriktning, ett bättre underbyggt stöd från MSB och en insikt i organisation, ansvar och ekonomi kan leda till att arbetet med individanpassat brandskydd kraftigt underlättas för kommunerna. / The elderly is over-represented in the death statistics regarding fires at home, 90 percent of the housing fires resulting in deaths in Sweden affect persons over 65 years. In 2011 MSB presented a vision that nobody should die or be severely injured as a result of fire, to counteract that elderly die and to raise the knowledge amongst the municipality. Continued living in your own home despite increasing age, sickness and disability is a rising trend among the Swedish population. When moving to a retirement accommodation, the demands on the building's fire protection are increased and the expectations of the residents are reduced. But what happens to the fire protection and expectations regarding, for example, evacuation for the elderly who want to, or are forced to stay in their homes? This study consists of literature studies, interviews and a cost-benefit analysis in which the target group was persons over 65 years of age, who lives in their own homes and has a need for home care. The literature studies examine how laws, rules and recommendations deal with individualized fire protection. Through the literature study, guidance documents describing how to work with personalized fire protection in municipalities has been reviewed and compared to reality. The interviews were conducted to investigate how the established guidance documents are implemented in the municipalities, the extent to which they work on personalized fire protection is conducted and the difficulties and challenges that exists. The cost- and benefit analysis concerns the technical applications that both has been- and can be used in the homes of risk-sensitive persons. This was carried out for three different cases where the cases of various technical solutions, such as fire detectors, fire blanket, fire extinguisher, stove guard and portable sprinkler, were compared with their effect. The goal was to investigate whether there was a societal benefit in installing a technical fire protection for different cases, where the effect varies between 10, 50 and 90 percent for cases 1–3. The cost and benefit analysis show a societal benefit for two out of three cases where most lives can be saved when installing an active fire protection. The study shows that laws, rules and recommendations does not directly address how the work with personalized fire protection should be conducted. Interpretations of existing legal texts and regulatory frameworks may provide guidance for some work to be justified. However, the interviews have led to the result that clearer governance and responsibilities need to be added for more uniform work in the country. The interviews show that the municipalities are aware of the importance and meaning of pursuing a work with individualized fire protection. However, there are major differences in how far the work in different municipalities have come. The reason for this is often organizational and financial difficulties, where it is unclear who is responsible at the same time as the perception is that it is costly to carry out the work. At the same time, priority is given to other things in the municipality, which are required and must be carried out instead of something that is not controlled or followed up. In order to achieve the MSB's vision that Nobody should die or be seriously injured as a result of fire and the defined goals, it takes more than just technical solutions. One of many difficulties is the question of responsibility, which needs clarification from political quarters. Another problem exists in the handling of guidance documents that are too difficult for the municipalities and its occupations to implement with the current design. As a solution to this, MSB along with the National Board of Health and Welfare conducts a work to update the existing guidance Brandsäker bostad för alla. This is to make it easier for the municipalities to both establish and carry out work on personalized fire protection, as a natural part of the existing business. While the liability issue also hopes to be clearer than it is at present.

Att sträva mot en hållbar utveckling, inom alla dess aspekter, är i dagsläget högst aktuellt. Särskilt då medvetenheten ökat kring de negativa effekter som exempelvis utsläpp, föroreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla närvarande när man utvecklar en av samhällets allra mest vitala funktioner, nämligen transportinfrastruktur. Transportsystemen är, och har länge varit, ohållbara då bilar och andra motorfordon, som har stor miljöpåverkan, har prioriterats. För att minska utsläppen från transporter har Europeiska kommissionen uttryckt att andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik, gång och cykling, bör ges högre prioritet. Flera stora städer i Europa har infört cykelvisioner och planer för att förbättra möjligheterna för att just cykla. Stockholm är en av dessa städer och en handfull projekt har därför införts för att rusta upp stadens cykelnät. Trots dessa cykelsatsningar görs dock få hållbarhetsanalyser av cykelinfrastrukturprojekt, vilket kan vara problematiskt då beslutsfattare ofta saknar adekvat underlag för att motivera investeringar. Arbetet har undersökt den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten hos ett cykelinfrastrukturprojekt genom att jämföra projektets investeringskostnad mot dess samhällsvinster via kostnads- och nyttoanalys (CBA). Projektet som har undersökts innefattar en byggnation av en 400 m lång gång- och cykelbana längs Skärholmsvägen i sydvästra Stockholm. Tidigare har vägen kantats av cykelfält på vardera sida och ingen gångväg har funnits längs sträckan. Projektet väntas vara klart under 2015 och beräknas kosta 4,16-5 miljoner kronor. Vid CBA utreds inledningsvis vilka effekter, som projektet ger upphov till, som ska beaktas i analysen. I detta arbete har hälsovinst, tidsvinst, bekvämlighetsvinst, olycksriskskillnad och miljövinst analyserats. Efter att effekterna kvantifierats omvandlas dessa kvantiteter till monetära termer för att kunna jämföras med projektets budget. Värdet för hälsovinster ges av minskad dödsrisk och värdet av ett statistiskt liv (VSL), tidsvinsten fås av ökad medelhastighet, bekvämlighetsvinsten beräknas genom att cyklisterna separeras från biltrafik, olycksriskskillnaden ges av förändringar i cyklisternas trafiksituation och miljövinsten fås av den andel nytillkomna cyklister som tidigare pendlade via bil. Projektet kommer, enligt utförda beräkningar, resultera i en samhällsnytta på mellan 1,05 miljoner kronor och 2,88 miljoner kronor beroende på mängden genomförda antaganden. Den effekt som bidrog mest till denna nytta är hälsoeffekter med ett bidrag på mellan 919 000 kr och 2,76 miljoner kr. Den effekt som bidrog med minst nytta är miljövinst med ett bidrag på mellan 168 kr och 630 kr. Nyttan kan sedan jämföras med projektets budget vilken förmodas minst uppgå till 4.16 miljoner kronor. Den planerade kostnaden för projektet uppgår dock till 5 miljoner kronor. Projektet kommer alltså slutligen ge upphov till en samhällskostnad på mellan 1,28 miljoner kr och 3,95 miljoner kr enligt genomförda beräkningar. Projektet kan möjligtvis anses vara samhällsekonomiskt gångbart om den procentuella bredden av gångbanan även motsvarar dess procentuella kostnad. Sedan miljöeffekten för projektet blev försumbar jämfört med övriga effekter kan ytterligare analysverktyg dock behövas för att vidare bedöma projektets miljöpåverkan. Detta är en indikation på att CBA är ett ofullständigt analysverktyg för att bedöma hållbarhet vad gäller cykelinfrastrukturprojekt. / Striving towards sustainable development, in all of its aspects, is currently exceedingly relevant. Particularly since the awareness of the negative side effects caused by emissions, pollution and noise have increased. These effects are all present while developing one of society’s most vital functions, namely transport infrastructure. The transport system is, and has long been, unsustainable as cars and other motor vehicles, having a large environmental impact, have been prioritized. To reduce transport emissions the European Commission has stated that other modes of transportation, such as commuting, walking and cycling, should be given higher priority. Several major European cities have implemented visions and plans to improve the possibility to bicycle. Stockholm is one of these cities and a handful of projects have thus been implemented to renovate the city’s cycling network. Despite these bicycle investments few sustainability analyses are made for bicycle infrastructure projects, which can be problematic since decision makers often lack proper support to justify investments. This work has examined the social, economic and ecological sustainability of a bicycle infrastructure project by comparing the investment costs of the project against its social benefits in a cost-benefit analysis (CBA). These benefits include health, time, comfort, accident risk and environment, which have been calculated through a cost benefit analysis (CBA). The examined project consists of a roughly 440 yard path for pedestrians and bicyclists located along Skärholmsvägen, southwest of the Stockholm city centre. Previously the road was lined with two bicycle fields on either side of the road with no path for pedestrians existing prior to the renovation. The project is planned to end during 2015 and the estimated cost amounts to 4,16-5 million SEK. In a CBA the effects which the project generates are initially investigated to assess which of the effects to consider in the analysis. In this work, health benefits, time benefits, comfort benefits, traffic accidents and environmental benefits have been analyzed. After the effects have been quantified these quantities are converted into monetary values to enable a comparison between the effects and the budget of the project. The value for health benefit is determined through decreased mortality risk and the value of a statistical life (VSL), the time benefit is calculated through an increased average velocity, the comfort benefit is determined through separating cyclists from car traffic, accident risk is estimated through the change in the bicyclists traffic conditions and the environmental benefit is calculated through the share of new cyclists who previously commuted by car. The project will, according to performed calculations, result in a societal benefit of in between 1.05 million SEK and 2.88 million SEK depending on the amount of performed assumptions. The effect which contributed the most to this benefit is the health benefit with a contribution of in between 919,000 SEK and 2.76 million SEK. The effect which contributed the least to the societal benefit is the environmental benefit with a contribution of in between 168 SEK and 630 SEK. The benefit can then be compared with the budget of the project which is estimated to amount to at least 4.16 million SEK. However the planned cost for the project amounts to 5 million SEK. The project will thus eventually yield a societal cost of in between 1.28 million SEK and 3.95 million SEK according to the calculations performed. The project can possibly be considered sustainable if the percentage of the width of the path corresponds to the percentage of its cost. Since the environmental effect could be neglected in this project compared to the other effects additional tools would thus be required to assess the environmental aspects of the project. This is an indication of CBA being an incomplete analysis tool to assess sustainability.

The pandemic has disrupted nearly every aspect of our lives, including tasks as fundamental as going to work. The change has brought with it both opportunities and challenges. The use of digital services to hold meetings, webinars and conferences has increased at an avalanche-like pace. Before the pandemic took hold, there was a more traditional view of work - with the general perception that work tasks should be performed in the office. As a stark contrast to this more traditional view of work, nearly 75 percent of Swedish workplaces was forced to switch to working remotely in a short time and many believe that this will lead to permanent changes in how Swedish offices are designed. There are numerous indications that most people want to continue working in offices in the future as well. On the other hand, the working life of the future is characterized by an increased demand for flexible solutions. Research exhibited that most organizational and work variables were considerably related with the outcome measures productivity and work satisfaction, while individual and household variables were significantly less corelated. For organizations, this is vastly beneficial, since organizational and work-related characteristic variables are far easier influenced by procedures and HR policies rather than individual work style and household factors. The work-from-home trial period induced by the pandemic has evidently unveiled the vast number of organizations who have the capabilities to implement remote work on a permanent basis and that employees highly regard the opportunity to do so. Conversely, it correspondingly exhibited how imperative the office is for colleague interaction as well as collaboration and how immensely this have been longed for the past year. This study exhibits that the East Link Project in Stockholm, Sweden would save 182 000 SEK annually per employee working remotely 2 days per week due to reduced real estate, absenteeism, turnover, emissions, continuity of operations, and increased productivity. Further, it exhibited that the average project member would save 7 260 SEK annually due to fewer expenses, 128 hours due to reduced commuting and would sleep 59 hours more per year. / Pandemin har haft verkan på nästintill samtliga aspekter av våra liv, inklusive uppgifter så fundamentala som att gå till jobbet. Omställningen har medfört både möjligheter och utmaningar. Tillämpningen av digitala tjänster för att hålla möten, webinarier och konferenser har ökat i en lavinliknande takt. Innan pandemin tog fäste förekom det en mer traditionell syn på arbete - med den allmänna uppfattningen att arbetsuppgifter bör utföras på kontoret. Som en skarp kontrast till denna mer traditionella syn på arbete tvingades nästan 75 procent av de svenska arbetsplatserna att på kort tid gå över till att arbeta på distans och många tror att detta kommer att leda till permanenta förändringar i hur svenska kontor är utformade. Mycket tyder på att de flesta också vill fortsätta arbeta på kontor i framtiden. Samtidigt som framtidens arbetsliv präglas av en ökad efterfrågan på flexibla lösningar. Tidigare studier visade att de flesta organisations- och arbetsvariabler var betydligt relaterade till produktivitet och arbetsnöjdhet, medan individuella och hushållsvariabler var betydligt mindre korrelerade. För organisationer är detta mycket fördelaktigt, eftersom organisatoriska och arbetsrelaterade karakteristiska variabler påverkas mycket lättare av procedurer och HR-policyer snarare än individuell arbetsstil och hushållsfaktorer. Försöksperioden av hemarbete som förorsakats av pandemin har tydligt uppdagat det stora antalet organisationer som har förmågan att implementera distansarbete på permanent basis och att medarbetare i hög grad uppskattar möjligheten att göra det. Samtidigt exponerade det på motsvarande sätt hur essentiellt kontoret är för såväl kollegors interaktion som för samarbete. Denna studie visar att projekt Ostlänken i Stockholm, Sverige skulle spara 182 000 kronor per år och per anställd som arbetar på distans två dagar per vecka till följd av minskad frånvaro, omsättning, utsläpp, kontorsyta, kontinuitet i verksamheten och ökad produktivitet. Slutligen visade studien att den genomsnittliga projektmedlemmen skulle spara 7 260 kronor och 128 timmar årligen till följd av minskade kostnader och minskad pendling samt skulle sova 59 timmar mer per år.

Klimatförändringar till följd av den ökande halten koldioxid i atmosfären är en växande utmaning. Som följd av detta har Uppsala kommun ökat sina hållbarhetsinsatser, varav biokol har visat sig vara ett lovande alternativ. Biokol fungerar som en kolsänka genom att lagra kol långsiktigt i marken, samtidigt som det förbättrar jordens struktur och näringsinnehåll. Denna rapport syftar till att utforska möjligheterna till att upprätta en biokolsanläggning inom Uppsala kommun. För att utreda möjligheterna till en sådan anläggning utförs analys av tillgängligt biomassaflöde, utvärdering av pyrolysteknik samt identifiering av platsspecifika begränsningar. Därtill har tillstånd och krav på en anläggning identifierats och sammanställts.  Metoden bygger på ett teoretiskt ramverk, som appliceras för att utvärdera och sedan maximera lönsamheten vid rekommendation av plats. Intervjuer har genomförts, för att skapa en förståelse för teknik och drift samt för att fastställa diverse kostnadsposter. En budgetkalkyl har sedan skapats utifrån kartlagda kostnader, för vilken en finansiell analys sedan utförts. Med utgångspunkt i den analysen har lämpliga platser valts ut, vilka kompletterats med en rekommendation av optimal teknik och resurshantering. Miljörelaterade externaliteter för rekommenderade platser har tilldelats ett monetärt värde, för att sedan sammanvägas med det finansiella resultatet i en kostnads- och nyttoanalys Utifrån avgränsningen att det finns en stabil marknad och efterfrågan på biokol, har analysen resulterat i en hög avkastning på de rekommenderade investeringarna, samt en märkbar förbättring då externaliteterna inkluderas. Resulterande slutsatser har varit klimatnyttor skulle utgöra en stor del av lönsamheten för Uppsala kommun, men att avgränsningen riskerar att ge missvisande finansiella resultat. Framtida arbeten bör med fördel kartlägga marknaden för biokolsproduktion, samt analysera och utvärdera pris och efterfrågan för avsättningar. / Climate change due to the increasing levels of carbon dioxide in the atmosphere, is a growing challenge. As a result, Uppsala Municipality has increased its sustainability efforts, among which biochar has proven to be a promising alternative. Biochar acts as a carbon sink by storing carbon long-term in the soil, while also improving soil structure and nutrient content. This report aims to explore the possibilities for establishing a biochar facility within Uppsala Municipality. To investigate the feasibility of such a facility, an analysis of available biomass flow, evaluation of pyrolysis technology, and identification of site-specific constraints are conducted. Additionally, the permits and requirements for a facility have been identified and compiled. The methodology is based on a theoretical framework, applied to evaluate and then maximize profitability when recommending a site. Interviews have been conducted to understand technology and operations, and to determine various cost items. A budget calculation has been created based on identified costs, for which a financial analysis has then been performed. Based on this analysis, suitable sites have been selected, complemented with a recommendation of optimal technology and resource management. Environmental externalities for recommended sites have been assigned a monetary value, which is then combined with the financial result in a cost-benefit analysis. Assuming a stable market and demand for biochar, the analysis has resulted in a high return on the recommended investments, along with a noticeable improvement when externalities are included. The resulting conclusions indicate that climate benefits would constitute a significant part of the profitability for Uppsala Municipality, but that the assumption risks providing misleading financial results. Future work would benefit from mapping out the market for biochar production, as well as analyzing and evaluating the price and demand for biochar outputs.

I dagens samhälle är det viktigt att använda sig av optimerade transportförbindelser där det är samhällsekonomiskt lönsamt. Optimala beräkningar och värderingar är viktiga för att inse vilka projekt som kommer att bli lönsamma. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka de effekterna som påverkar ett infrastrukturprojekt där nyttan och kostnaden av en färjeled jämförs med en bro i ett mindre samhälle. Detta för att se om en broförbindelse mellan Hemsön och Strinningen är samhällsekonomisk lönsam.  Data samlades in från den nuvarande färjeleden mellan Strinningen och Hemsön. Metoden som valdes var en samhällsekonomisk nyttoanalys som utgick från ramverket från ASEK 8, där de påverkande effekterna togs fram och de beräkningsbara effekterna beräknades. Konsumentprisindex tillämpades för att vikta upp de beräkningsbara effekterna till projektets startdatum. Därefter användes nuvärdesmetoden för att vikta kostnader och nyttor över projektets diskonteringsperiod. En Monte Carlo-simulering tillämpades för att beräkna osäkra kostnader och nyttor. Detta gjordes genom att slumpmässigt generera värden i intervallet där de osäkra nyttorna låg med ett stort antal iterationer. Resultatet av de beräkningsbara effekterna visade på en genomsnittlig förlust med en låg sannolikhet för att projektet skulle bli samhällsekonomiskt lönsamt. De ej beräkningsbara effekterna var främst positiva men var med störst sannolikhet inte tillräckligt stora för att göra medelvärdet för nettovinsten positiv. Detta betydde att en ny broförbindelse mellan Strinningen och Hemsön över den ekonomiska livslängden inte skulle bli samhällsekonomiskt lönsam. / In today’s society, it is important to make use of optimized transport links where it is economically viable. Optimal calculations and valuations are important to understand which projects will be profitable. The purpose of this quantitative study is to examine the effects affecting an infrastructure project where the benefit and cost of a ferry link is compared to a bridge in a small city. This is to see if a bridge connection between Hemsön and Strinningen is economically viable.   Data was collected from the current ferry route between Strinningen and Hemsön. The method chosen was a cost benefit analysis that was based on the framework form ASEK 8, where the effects were drawn up and the calculable effects were calculated. The consumer price index was applied to weight up the calculable effects to the projects start date. The present value method was used to weight costs and benefits over the projects discount period. A Monte Carlo simulation was applied to calculate uncertain costs and benefits. This was done by randomly generating values in the range where the uncertain benefits lay with a large number of iterations. The result of the calculable effects showed an average loss with a low probability that the project would be economically viable. The non-calculabe effects were mainly positive but were most likely not large enough to make the average value of the net profit positive. This meant that a new bridge connection between Strinningen and Hemsön over the economic lifespan would not be economically viable.

Ghana as a rapidly growing and urbanizing middle-income country is facing a number of challenges, including (1) implementing a sanitary, environmental-friendly, and economically-sound waste management system; (2) increasing its agricultural productivity in a sustainable way to meet the growing domestic food demand; and (3) providing livelihood opportunities in both rural and urban areas. Using the black soldier fly (BSF), a particularly beneficial insect, to locally and cost-effectively valorise abundant, high-impacting, and nutrient rich organic waste streams, such as food waste (FW) and faecal sludge (FS), into affordable and sustainable farming inputs like organic fertilizer and animal feed products, could tackle all these challenges at the same time. Therefore, this study aimed at (1) providing a comprehensive overview of BSF technology; (2) investigating the technical feasibility of valorising food waste and faecal sludge using a low-tech BSF bioconversion system; and (3) assessing the economic viability of such system in the Ghanaian context. First, through an extensive literature review and field visits of BSF units, the different dimensions of the BSF technology were discussed, BSF waste treatment method was compared to other options for organic waste valorisation, case studies of implementation were documented, the status of the research was highlighted, and research gaps were identified. In a second step, a 10-week field work consisting of establishing a BSF colony and recording rearing performance in the one hand, and running two waste treatment trials using a low-tech BSF system on the other hand, enabled demonstrating the technical feasibility of co-digesting FW and FS with the BSF, as well as artificially rearing the BSF in Ghana using a low-tech system. However, further research is needed to characterize the bioconversion products, determine the optimal FW/FS ratio, and optimize the rearing performance of the system. Finally, a costbenefit analysis was conducted to compare three scenarios: (1) co-composting FW and FS into fertilizer; (2) co-digesting FW and FS with BSF into only animal feed; and (3) co-digesting FW and FS with BSF into both animal feed and fertilizer. By building financial models for each scenario and performing a sensitivity analysis, it was established that, in the Ghanaian context, scenario (3) was the most likely to be viable, as well as the most profitable, followed by scenario (1).  On the other hand, scenario (2) was associated with a much lower likelihood to be viable. Eventually, the choice of the optimal valorisation option for FW and FS should consider the local context and priorities. / Ghana, ett snabbväxande medelinkomstland med kraftig urbanisering, står inför ett antal utmaningar, bland annat att (1) införa ett sanitärt, miljövänligt och ekonomiskt avfallshanteringssystem; (2) öka sin jordbruksproduktivitet för att möta den växande inhemska efterfrågan på livsmedel på ett hållbart sätt, och (3) erbjuda möjligheter till försörjning både på landsbygden och i städerna. Genom att använda den svarta soldatflugan (SSF), en särskilt fördelaktig insekt, för att lokalt omvandla rikligt förekommande och näringsrika organiska avfallsströmmar, såsom matavfall (MA) och fekalslam (FS) till prisvärda och hållbara jordbruksinsatsvaror, såsom organiskt gödselmedel och djurfoder, skulle man på ett kostnadseffektivt sätt kunna ta itu med alla dessa utmaningar samtidigt. Därför syftade denna studie till (1) att ge en övergripande översikt över SSF-teknik; (2) undersöka den tekniska möjligheten att skapa värdefulla produkter av matavfall och fekalslam med hjälp av ett biotekniskt system med lågteknologisk SSF i Ghana; och (3) bedöma det ekonomiska systemets bärkraft. Först, baserat på en omfattande litteraturstudie och fältbesök, diskuterades SSF-teknikens olika dimensioner, jämfördes SSF-avfallshanteringsmetoden med andra alternativ för organiska avfallsvalorisationer, dokumenterades fallstudier, redovisades forskningsläget och identifierades kunskapsluckor. I ett andra steg genomfördes ett 10 veckors fältarbete som bestod dels av att etablera en SSF-koloni och dokumentera uppfödningsprestanda, dels att göra två avfallsbehandlingsförsök med hjälp av ett SSF-system med lågteknologi. Därigenom visades att det är tekniskt möjligt att sambehandla MA och FS med SSF, liksom att föda upp SSF i Ghana med hjälp av ett lågteknologiskt system. Det behövs dock ytterligare forskning för att karakterisera slutprodukterna, bestämma det optimala MA/FS-förhållandet och optimera systemets uppfödningsprestanda. Slutligen genomfördes en kostnadsnyttoanalys för att jämföra tre scenarier: (1) kompostering av MA och FS till gödselmedel; (2) sambehandling av MA och FS med SSF till endast djurfoder; och (3) sambehandling av MA och FS med SSF till både djurfoder och gödningsmedel. Genom att bygga modeller för varje scenario och genomföra en känslighetsanalys fastställdes att för Ghana var scenario (3) mest sannolikt livskraftigt, liksom det mest lönsamma, följt av scenario (1). Scenario (2) förknippat med en mycket lägre sannolikhet att vara genomförbart. Till sist bör valet av det optimala behandlingsalternativet för MA och FS ta hänsyn till lokala förhållanden. / Le Ghana, pays en voie de développement connaissant une forte croissance et urbanisation, est confronté à un certain nombre de défis, parmi lesquels (1) la mise en place d’un système de gestion des déchets performant du point de vue sanitaire, environnemental, et économique ; (2) l’augmentation durable de sa productivité agricole afin de répondre à la demande alimentaire croissante dans le pays ; et (3) la création d’opportunités économiques pour ses populations rurales et urbaines. Utiliser la mouche soldat noire (MSN), un insecte particulièrement bénéfique, pour valoriser localement et à moindre coût des déchets organiques abondants, riches en nutriments, et responsables d’importants dommages sanitaires et environnementaux, tels que les déchets alimentaires (DA) et boues de vidange (BV), en intrants agricoles écologiques et bon marché, comme des produits alimentaires pour animaux ou de l’engrais organique, contribuerait à relever tous ces défis à la fois. Ainsi, cette étude visait à (1) réaliser un état de l’art de la technologie liée à la MSN ; (2) étudier la faisabilité technique de valoriser les DA et BV à l’aide d’un system à faible technologie reposant sur la MSN ; (2) analyser la viabilité économique d’un tel system dans le contexte Ghanéen.  Dans un premier temps, un examen approfondi de la littérature scientifique et des visites d’unités de recyclage utilisant la MSN ont permis d’analyser les différentes dimensions de cette technologie, de la comparer à d’autres options de valorisation pour les déchets organiques, de présenter des études de cas, de donner un aperçu de l’état actuel de la recherche, ainsi que de d’identifier les principales lacunes et besoins en matière de recherche. Dans un second temps, dans le cadre d’une étude de terrain réalisée sur une période de dix semaines, un système d’élevage en captivité de MSN a été mis en place et son efficacité analysée, tandis qu’en parallèle deux séries d’expériences de traitement des déchets ont été réalisées. Ces différentes activités ont permis de démontrer que le co-traitement des DA et BA, ainsi que l’élevage en captivité de la MSN à l’aide d’un system low-tech est techniquement réalisable dans le contexte Ghanéen. Toutefois, des recherches supplémentaires sont nécessaires afin d’analyses les propriétés des produits de valorisation, d’établir le ratio DA/BV optimal, et d’optimiser les performances d’élevage. Enfin, une analyse coûts-bénéfices a été réalisée afin de comparer trois scenarios : (1) co-compostage des DA et BV afin de produire de l’engrais ; (2) co-traitement des DA et BV à l’aide de la MSN débouchant sur la production d’aliments pour animaux ; et (3) co-traitement des DA et BV à l’aide de la MSN pour produire à la fois des aliments pour animaux et de l’engrais. La construction de modèles financiers et la réalisation d’une analyse de sensibilité ont permis de démontrer que dans le contexte Ghanéen, le scenario (3) présentait la plus grande probabilité d’être viable et était le plus rentable, suivi par le scenario (1). En revanche, la probabilité que le scenario (2) soit viable s’est révélée beaucoup plus faible. Ultimement, la sélection de la meilleure méthode de valorisation devrait tenir compte du contexte et des priorités locaux.

Urban rail transport systems play a vital role in providing efficient and sustainable mobility solutions for growing metropolitan areas. This thesis focuses on the case of Stockholm's urban rail transport, managed by Region Stockholm, which serves nearly 900,000 daily passengers amid rapid population growth. However, the aging power supply system poses challenges to the system's efficiency and capacity expansion. To address these issues, this study develops cost modeling and decision-making tools aimed at evaluating future energy-saving business cases within the urban rail transport system. These tools, though preliminary, provide decision-makers with a techno-economic perspective to compare the cost-effectiveness of various measures and inform future interventions. The research methodology involves a system engineering approach, with continuous collaboration between the academic institution (KTH), transport authority (TF), and industrial partner (MTR). Weekly meetings facilitated the understanding of the urban rail transport system and the development of a decision-making algorithm. The study identifies stakeholders, primarily TF and passengers, and outlines a decision-making framework to assess proposed business cases. The tools generated undergo validation through expert feedback, laying the foundation for future empirical testing. Key findings highlight two main methods for energy-saving measures: technological modifications (e.g., Energy Storage Systems - ESS) and operational adjustments. Both On board and Wayside ESS installations demonstrate significant energy-saving potential, while operational adjustments such as HVAC modifications present challenges in automation. Qualitative reviews were made on these measures. The thesis proposes a preliminary Decision Making Tool to quantify Key Performance Indicators (KPIs) and facilitate informed decision making. Future work includes expanding stakeholder inclusion, refining cost models, and integrating additional business cases into the decision-making framework. In conclusion, this thesis contributes to the understanding of cost-effective measures for enhancing energy efficiency within urban rail transport systems. The developed tools offer an initial approach for decision-makers to navigate complex trade-offs and prioritize interventions, ultimately contributing to the sustainability and resilience of urban mobility infrastructure. / Järnvägstransportsystem i städerna spelar en viktig roll för att tillhandahålla effektiva och hållbara mobilitetslösningar för växande storstadsområden. Detta examensarbete fokuserar på fallet med Stockholms stadstrafik, som drivs av Region Stockholm, som servar nästan 900 000 dagliga passagerare i en snabb befolkningstillväxt. De åldrande strömförsörjningssystemen innebär dock utmaningar för systemets effektivitet och kapacitetsutbyggnad. För att ta itu med dessa frågor, utvecklar denna studiekostnadsmodellering och beslutsfattande verktyg som syftar till att utvärdera framtida energibesparande affärscases inom det urbana järnvägstransportsystemet. Dessa verktyg, även om de är preliminära, ger beslutsfattare ett tekniskt-ekonomiskt perspektiv för att jämföra kostnadseffektiviteten för olika åtgärder och informera framtida insatser. Forskningsmetodiken innebär ett systemtekniskt tillvägagångssätt, med kontinuerligt samarbete mellan den akademiska institutionen (KTH), transportmyndigheten (TF) och industriell partner (MTR). Veckomöten underlättade förståelsen av det urbana järnvägstransportsystemet och utvecklingen av en beslutsalgoritm. Studien identifierar intressenter, främst TF och passagerare, och skisserar en ram för beslutsfattande för att bedöma föreslagna affärsfall. Verktygen som genereras genomgår validering genom expertfeedback, vilket lägger grunden för framtida empiriska tester. Nyckelresultat belyser två huvudmetoder för energibesparande åtgärder: tekniska modifieringar (t.ex. Energy Storage Systems - ESS) och driftsanpassningar. Både ESS-installationer ombord och längs vägen uppvisar betydande energibesparingspotential, medan operativa justeringar som HVAC-modifieringar innebär utmaningar inom automatisering. Kvalitativa granskningar gjordes av dessa åtgärder. Avhandlingen föreslår ett preliminärt beslutsfattande verktyg för att kvantifiera Key Performance Indicators (KPI:er) och underlätta välgrundat beslutsfattande. Framtida arbete inkluderar att utöka inkluderingen av intressenter, förfina kostnadsmodeller och integrera ytterligare affärscase i beslutsfattandet. Sammanfattningsvis bidrar detta examensarbete till förståelsen av kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra energieffektiviteten inom stadstrafiksystem. De utvecklade verktygen erbjuder ett första tillvägagångssätt för beslutsfattare att navigera i komplexa avvägningar och prioritera insatser, vilket i slutändan bidrar till hållbarheten och motståndskraften hos mobilitetsinfrastrukturen i städerna.