<p>Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar. Vi har sedan intervjuat fyra revisorer på olika revisionsbyråer om deras syn på oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag på små aktiebolag. Slutsatsen vi dragit är att synen skiljer sig åt men att majoriteten inte uppfattar kombiuppdragen som ett så stort hot mot oberoendet att det inte är hanterbart.</p>

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar. Vi har sedan intervjuat fyra revisorer på olika revisionsbyråer om deras syn på oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag på små aktiebolag. Slutsatsen vi dragit är att synen skiljer sig åt men att majoriteten inte uppfattar kombiuppdragen som ett så stort hot mot oberoendet att det inte är hanterbart.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen. Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet. Vidare studeras de element som revisorer, banker och kunder anser är väsentliga för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen. Metod: Studiens har genomförts med hjälp av kvalitativ datainsamling och semistrukturerade intervjuer med syfte att få djupare förståelse av det studerade ämnet. All empirisk data har samlats via intervjuer med fyra revisorer, två banker samt tre företag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att majoriteten av revisorerna anser att skandalerna har haft en negativ inverkan på förtroendet för revisionsbranschen. De tillfrågade bankernas förtroende för branschen har inte rubbats. De intervjuade företagen har skilda åsikter, varav två har liknande ställningstagande som bankerna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras om att revisorerna tror sig att förtroendet har påverkats mer än vad det egentligen har. Trots att skandalerna har skett vid upprepande tillfällen ser intressenterna dessa som enskilda händelser. Ett av företagen är ett undantag, då de har förlorat pengar i en av skandalerna. Viktiga element för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen är starkt sammankopplat med revisorns personlighet samt dennes arbetssätt.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ”Grönboken: Lärdomar från krisen”. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet. Vi undersöker även vad de har för åsikter om hur oberoendet kommer att påverkas av förbudet.För att uppfylla syftet har vi genomfört en dokumentundersökning genom att samla in remissvaren från olika intressenter. De som hade påpekande om oberoendet eller förbudet har vi sedan tagit hänsyn till i vår empiri.En revisors oberoende är viktigt för att skapa tillförlitlighet för att de finansiella rapporterna stämmer. Oberoendet kan delas in i faktiskt och synbart där det faktiska syftar på att revisorn ska agera utan att låta objektiviteten påverkas, detta oberoende går inte att mäta. Det synbara innebär vad en tredje part anser om revisorns oberoende och en faktor som kan påverka det är om revisorn utför andra tjänster än revision till sina kunder. Sådana tjänster kan nämligen stärka ett band mellan revisor och kund vilket skapar ett beroende.Empirin består av svar från olika intressenter på dels grönboken som kom ut 2010 och på förslaget till förordningen som kom ut i slutet av 2011. Många argument som tas upp används av flera intressenter, men det finns även vissa som sticker ut.Slutsatsen är att EU:s arbete inte är fulländat och att förbudet skulle möta en del motstånd om det genomfördes i sitt nuvarande skick. / In 2006 EU presented a new directive on auditing and they have since then come up with several proposals for changes in order to harmonize legislation across the EU while also increasing confidence in the audit. An important step in this was presented by the European Commission in 2010 through "Green Paper: Lessons from the crisis". This paper presented the issue of when auditors would be allowed to perform non audit services. The European Commission received almost 700 responses to this issue from various stakeholders. This has since developed into a proposal for a regulation that came out in November 2011.The purpose of this paper is to investigate what the various stakeholders in Sweden thinks of the prohibition. We also examine what their opinions are about how independence will be affected by it.To fulfill the purpose we have conducted a document study where we collected responses from various stakeholders. Those who commented on the independence or the prohibition, was taken into account in our empirical work.An auditor's independence is important for creating reliance that the financial statements are correct. Independence can be divided into independence of fact and independence of mind, where the first aims so that the auditor should act without letting his objectivity be affected. This independence is not measurable. Independence of mind means what a third party would think of the auditor’s independence. One factor that may affect this is if the auditor performs non-audit services to their customers. This is because such services can strengthen a bond between auditor and client, creating dependence.The empirical data consists of responses from various stakeholders on both the Green Paper which came out in 2010, and on the proposal to the regulation that came out in late 2011. Many arguments raised are used by multiple stakeholders, but there are also some that stand out.The conclusion is that the EU's work is not perfect and that the ban would face some resistance if implemented in its current state.

BAKGRUND: Revisorns oberoende är en av grundförutsättningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete på ett oklanderligt vis och ge samhället en rättvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrågan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan på förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har därför påbörjats gällande oberoendefrågan. Vi har valt att i studien utgå ifrån analysmodellen vilket är ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende. Har revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende ett samband då revisorn granskar små företag? SYFTE: Syftet med studien är att beskriva om det finns skillnader mellan revisorer verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer gällande oberoendefrågan, utifrån analysmodellen. Genom att gå på djupet med enskilda individer vill vi få en förståelse över hur revisorer uppfattar oberoendet. Vi vill även bygga upp en förståelse för hur revisorerna hanterar beroendeställningar som kan uppkomma. PROBLEMFORMULERING: Hur uppfattar och hanterar revisorer vid små respektive stora revisionsbyråer, som reviderar små företag oberoendefrågan utifrån analysmodellen? METOD: Studien är grundad på en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom sex besöksintervjuer med auktoriserade och godkända revisorer i Hallands län. Intervjuer har genomförts med tre små samt tre stora revisionsbyråer för att möjliggöra en jämförelse. Samtliga revisorer reviderar små företag. RESULTAT: Vi kan konstatera att uppfattningarna gällande revisorns oberoende och analysmodellens utformning inte skiljer sig nämnvärt åt mellan revisorer som är verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer. Skillnader kan däremot urskiljas i hanteringen av beroendeställningar. Vi kan fastställa att egenintressehotet och vänskapshotet hanteras olika beroende på revisionsbyråns storlek. Även motåtgärderna och dokumentationen genomförs på olika vis till följd av att de små respektive stora revisionsbyråerna har olika resurser att tillgå.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas. Enligt IIAs standarder är internrevisorns oberoende en viktig förutsättning för att internrevisorns arbete ska utföras korrekt och vara tillförlitligt. Det är den internationella föreningen för internrevisorer (IIA) som ansvarar för internrevisorsprofessionens utveckling samt standarderna, vilka används i internrevisorns dagliga arbete.Den tidigare forskningen om internrevision och internrevisorns konsultroll samt dennes oberoende är begränsat där litteraturen som behandlar internrevisorns förändrade roll är från början av 2000-talet. Fler studier som undersöker internrevisorns konsultroll är därför nödvändigt eftersom internrevisorns funktion och roll har utvecklats till följd av förändringarna i affärsvärlden sedan de tidigare studierna. Det saknas dessutom studier som belyser internrevisorns arbete i konsultrollen och dennes oberoende i Sverige. Studien undersöker därför internrevisorer i IIA Sverige där samband mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende identifieras och beskrivs.Studiens problemformulering är: Vilka samband finns det mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende? Med utgångspunkt från tidigare forskning genomfördes en kvantitativ studie där enkäter skickades till medlemmar i IIA Sverige. Variabler som testades mot internrevisorns upplevda oberoende var: konsultrollen, relation med ledningen, emotionellt engagemang till organisationen, identifiering med organisationen och professionen, rollkonflikt och rollotydlighet, granskning av eget utfört arbete samt feedback till ledningen och internrevisorns karriärmöjligheter inom organisationen.Resultatet av studien visar att internrevisorns relation med ledningen förstärks av arbetet i konsultrollen, vilket har ett negativt signifikant samband med internrevisorns upplevda oberoende. Internrevisorns arbete i konsultrollen resulterar i ett självgranskningshot som har negativt signifikant samband med oberoendet. Vidare visar resultaten även att internrevisorn anpassar sin feedback till ledningen i konsultrollen till följd av intentioner att vilja byta position inom företaget, vilket har ett negativt signifikant samband med internrevisorns upplevda oberoende.

Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

No description available.

Revisorns roll är något som med tiden kommit att utvecklats. Från att ha varit en profession där oberoendet är i fokus är det allt vanligare att stora revisionsbyråer också tillhandahåller annan affärsmässig rådgivning vid sidan av den traditionella granskningen. Rollen som revisor har med andra ord kommit att kommersialiseras som ett resultat av större konkurrens på marknaden och en efterfrågan från klienternas sida. Frågan som har undersökts i denna studie är hur revisorer uppfattar och hanterar konflikten som uppstår mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. Detta har studerats genom intervjuer med revisorer från tre av de fyra stora revisionsbolagen och undersökningen visar att det föreligger både teoretiska och praktiska problem i att revisorerna sitter på dubbla stolar och kombinera oberoendet med en mer kommersiell strävan.