51 |
Revisorns yrkesroll och oberoende : En utredning om hur revisorer förebygger risken för beroende gentemot klientHaile, Simon, O'Regan, Sean January 2013 (has links)
I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen. Vi har sedan ställt frågan hur de stora revisionsbyråernas utökade konsultverksamhet har påverkat branschens fokus på lönsamhet. Vi ser en fortsatt expansion av konsulttjänsternas lönsamhet som en andel av branschens aggregerade intäkter. Teoretiker, yrkesmän och lagstiftare arbetar konsekvent med att utforma ett praktiskt regelverk, vilket bland annat omfattar den oberoendeproblematik som vi har behandlat. Ett stort problem är att behålla jämvikt mellan lönsamhet och oberoende i en bransch som är så pass föränderlig.
|
52 |
Revisionsbolagen – professionella eller affärsmässiga?Jansson, Ann, Kader, Trifa, Koyuncu, Zehra January 2011 (has links)
No description available.
|
53 |
Samspelet mellan interna och externa revisorer : Betydelsen av internrevisionens oberoende och internrevisorernas objektivitet i granskning och kvalitetssäkring.Malmberg, Johanna, Pettersson, Marcus January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen. Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor. Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras. Men genom kontinuerliga diskussioner kring oberoendeaspekten, särskilda självgranskningsprocesser och interna utbildningar, kan en hög grad av oberoende aktualiseras. För att avgöra i vilken utsträckning internrevisionens arbete kan användas gör externrevisorn en bedömning utifrån flertalet aspekter, däribland oberoende och objektivitet.
|
54 |
Revisorns oberoende - fakta eller fiktion? : En kvantitativ studie om skillnader i förekomsten av typ -II fel i aktiebolag lokaliserade i svenska städer.Abrahamsson, Per, Boström, Nicklas January 2012 (has links)
På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp. I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen. Denna anmärkning skall följa direktiven i ISA 570. I denna studie har vi valt att definiera revisorns oberoende som förmågan att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift enligt ISA 570. Det har även utförts tester utifrån en bredare proxyvariabel för revisorns oberoende nämligen anmärkning om ekonomisk svårighet. Då intressenterna är en grupp vilket felaktigheter från revisorn slår hård mot har denna studie valt att undersöka revisorernas oberoende ur intressenternas perspektiv. För att kunna mäta revisorernas oberoende genom att studera samma information vilket intressenterna får (årsredovisningarna), utfördes en kvantitativ undersökning av företag vilket avslutat konkursen under de sista fyra månaderna av år 2010. Studien grundades på en deduktiv forskningsansats och använde 943 observationer av företag vilket avslutat konkursen år 2010. Studien undersökte revisorernas oberoende med undersökningsvariablerna revisionsarvode, konsultarvode och storleken på staden där revisorn var verksam i. Städerna delades upp i liten, mellanstor och stor stad. Dessa undersöktes genom användandet av binära logistiska regressioner med anmärkning om fortsatt drift, samt anmärkning om ekonomisk svårighet som beroende variabel. I studien inkluderade vi kontrollavariabler vilka visats påverka revisorns oberoende utifrån tidigare studier. Då tidigare studier mest undersökt revisionsbolagen på antingen koncernnivå eller kontorsnivå valdes att undersöka revisionsbolagen på en stadsnivå. Att välja ett stadsperspektiv ledde till en djupare insikt om det skiljer i oberoendet mellan olika storlekar på städer. Resultatet av denna studie uppvisar ej något signifikant samband mellan städernas storlek och revisorns oberoende. Även revisionsarvodet och konsultarvodet uppvisade ej ett signifikant samband med revisorns förmåga att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift eller förmåga att anmärka om ekonomiska svårigheter. Det leder till att revisorns oberoende enligt denna studies resultat ej kan antas påverkas av dessa faktorer.
|
55 |
Revisorers oberoende : -insikter i yrkesmässiga erfarenheterFjellström, Rasmus, Cicek, Hilal January 2014 (has links)
Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag. I genomförandet av studien intervjuade vi fem auktoriserade revisorer på större revisionsbyråer. Vi kom fram till att självgranskningshotet var det mest förekommande hotet följt av vänskapshotet. Förhållningssättet till självgranskningshotet var väldigt lika medan förhållningssättet till vänskapshotet skilde sig i stor utsträckning mellan revisorerna. Den största anledning till att revisorerna uppfattade en situation som problematiskt för oberoendet var lagkrav. Den vanligaste motåtgärden för självgranskning, som är det mest förekommande hotet, är att andra kollegor än revisorn får vara konsulter och byrån har vattentäta skott1 mellan revisor och konsult.
|
56 |
Byråjäv- är revisorn oberoende? : En studie av hur byråjäv hanteras i revisionsbranschen / Disqualification of the audit firm – is the auditor independent? : A study of how disqualification of the audit firm manage in the audit industry.Johansson, Jennie January 1900 (has links)
Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende. I de fall när byrån inte är oberoende uppstår byråjäv, vilket innebär att revisionsbyrån är bortjävad. Problemformulering: Hur arbetar revisorn för att säkerställa sitt oberoende och hur agerar revisorn i de situationer när tveksamheter finns om byråjäv föreligger? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur revisorer arbetar med sitt oberoende och visa hur revisorer agerar i praktiken för att säkerställa att byråjäv inte föreligger. Metod: Studien har genomförts som en studie med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden valdes för att få en djupare förståelse i ämnet. Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer har skett med revisorer på stora och små revisionsbyråer. Resultat och slutsats: Jag har kommit fram till att revisorer arbetar mycket med sitt oberoende. Deras främsta verktyg för att säkerställa sitt och byråns oberoende är en prövning enligt analysmodellen. När ett nytt uppdrag ska antas till byrån görs en prövning enligt modellen. Prövningen sker relativt hårt, vilket innebär att mycket arbete sker förebyggande för att säkerställa att uppdraget kan antas. Mina resultat visar att i ett pågående uppdrag tar revisorn inte ställning till några värden utan ger klienten alternativa lösningar. På så vis är revisorn fortfarande oberoende. Resultaten visar även att de klienter som anlitar byrån för kombiuppdrag har högre krav på sig från byråns sida. Exempelvis ska klienten själv klassificera poster som ska bokföras och attestera allt i förväg för att undvika frågor om byråjäv. Revisorn gör samma granskning i revisionen oavsett om det är en helkund eller inte. På så vis säkerställs revisorns oberoende. Resultaten visar även att revisorerna har en löpande kontakt med sina klienter vilket gör att kommunikation sker i ett tidigt skede när frågan om byråjäv uppstår. Det innebär att redan i ett tidigt skede kan revisorn se om byrån behöver avsluta något uppdrag. Mina resultat visar att revisorer arbetar frekvent med deras och byråns oberoende, vilket gör att oberoendet i flertalet fall kan säkerställas innan revisorn eller byrån blir jävig och revisorn behöver avgå. / Background: One of the most important things in audit is that it is performed by a independent auditor. However, it is not only the auditor who shall be independent against their client, but also the audit firm. Several audit firm provides more duties than audit to their clients. If their clients hires them for more than one duty, it is called a combined assignment. When a combined assignment exists the auditor shall be independent in its mission and at the same time the audit firm shall be independent. In cases when the audit firm is not independent arise disqualification for the audit firm, which means that the audit firm is not independent. Problem: How does the auditor work to ensure his or her independence and how does the auditor react in situations when doubts about disqualification of the audit firm exists? Purpose: The purpose of this paper is to explain how the auditor work with his or her independence and show how the audit act to ensure that disqualification of the audit firm does not exist. Method: I have used a qualitative research approach in the study. The qualitative research approach is choosed in order to get a deeper understanding. Empirical data have been collected by semi-structured interviews. Interviews have been completed with auditors at big and small audit firms. Results and conclusion: Conclude that the auditor works with their independence a lot. The auditor uses the principle based model for independence to ensure that he or she is independent. When a new mission should be adopted the mission is tested through the model. The test is hard, which means that the auditor works preventive to ensure that the mission could be accepted or not. The results shows that in a ongoing mission the auditor did not takes a stand to any values without gives the client solutions. In this case the auditor is still independent. The results also shows that clients who hires the audit firm for combined assignments has higher requirements from the audit firm. For example should the client classify items by itself before the audit firm should do the accounting and certify in advance to avoid disqualification of the audit firm. The auditor do same audit for all clients whether it is a client who has one or more missions from the audit firm. In this case the auditor and the audit firm are independent. The results also shows that the auditor communicate current with his or her client, which means that the communication is done in an early time when it is a question about the audit firms disqualification. The auditor can therefore discover if any mission must resign. The results shows that the auditor works all the time with his or her and the audit firms independency, which means that the independency is secured before it is too late and the auditor must resign.
|
57 |
Revisorers oberoende : En kvalitativ studie med utgångspunkt i revisorers agerande vid misstänkt brottslighetLund, Victor, Karavelatzis, Adam January 2015 (has links)
Av de ekobrottsmisstankar som varje år lämnas till åklagare står revisorer för ungefär 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke på att revisorer är den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den låga andelen rapporterade brott av revisorer kan förklaras av att revisorer är beroende av ett förhållande till sina klienter ur både ett socialt som ett affärsmässigt perspektiv. Det finns således incitament för revisorer att inte anmäla en brottsmisstänkt klient. Samtidigt som revisorer kritiserats för att stå sina klienter för nära är det lagstadgat att dessa ska vara oberoende gentemot klienterna, vilket innebär att de inte ska låta sitt omdöme påverkas av exempelvis en klientrelation samtidigt som revisorerna själva ska bestämma revisionens inriktning och omfattning. Oberoendet bör således utesluta en social och affärsmässig klientrelation. Det pågår dessutom ett arbete på revisionsbyråerna med att sprida professionens värderingar bland de anställda för att få dessa att anamma oberoendet. Studier visar dessutom att oberoendet står sig starkare hos partners än revisorer längre ner i byråhierarkin, vilket indikerar att även auktoriserade revisorer och revisorsassistenter uppvisar olika grad av oberoende. I denna uppsats utgår vi från revisorers anmälningsplikt enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel och undersöker om revisorer är oberoende eller om de tenderar att prioritera klientrelationen. Även möjliga skillnader mellan auktoriserade revisorer och revisorsassistenter belyses. För att kunna besvara syftet används semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fyra största revisionsbyråerna, det vill säga Deloitte, EY, KPMG och PWC. I studien finner vi inget stöd för att en klientrelation utesluter oberoendet men vi finner indikationer på att klientrelationen hotar oberoendet. Vidare finner vi ingenting som talar emot att klientrelationen är den primära anledningen till varför revisorer bortser från anmälningsplikten. Däremot finner vi fler faktorer som kan förklara varför revisorer agerar som de gör vid misstänkt brottslighet och dessa är den straffrättsliga kompetensen, disciplinära åtgärder från Föreningen för Auktoriserade Revisorer och Revisorsnämnden, viljan att bli partner samt okunskapen kring revisionsbyråernas interna rutiner för hantering av misstänkt brottslighet. Studien indikerar vidare att revisorerna är oberoende men i olika grad, vilket även teorin antyder. De auktoriserade revisorerna tycks sätta oberoendet framför klientrelationen medan studien indikerar att revisorsassistenterna ser klientrelationen som primär.
|
58 |
Revisorns oberoende : Med fokus på klientens ledarskap.Mithander, Linda, Läckgren, Malin January 2015 (has links)
Sammanfattning Titel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Linda Mithander & Malin Läckgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014 Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument “Multifactor Leadership Questionnaire”, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder. Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende. Däremot framkom inget signifikant samband mellan klientens transformativa ledarskap och revisorns oberoende. Utifrån vår litteraturundersökning och fördjupning i tidigare studier så var det för oss föga förvånade att det karismatiska ledarskapet uppvisade ett signifikant samband med revisorns oberoende, då detta ledarskap påverkar anställda eftersom de uppfattas som starka, effektiva och att de har tilltalande visioner. Däremot förvånade det oss lite att vi inte fick det minsta samband mellan transformativt ledarskap och revisorns oberoende, då dessa två ledarskap enligt existerande undersökningar är väldigt överlappande med varandra. Förslag till fortsatt forskning: Det framkom intressanta samband i vår undersökning, som skulle kunna ge svar på under vilka förhållanden revisorn ser sin klient som transformativ respektive karismatisk. Detta skulle vara en intressant vinkling för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Kunskap om huruvida det karismatiska och transformativa ledarskapet har en påverkan på revisorns oberoende, vilket kan vara till nytta för revisionsbolagen för att uppmärksamma samhällets förtroendebrist för revisorn. Nyckelord: Oberoende, karismatiskt ledarskap, transformativt ledarskap, revisor. / Abstract Title: Auditor’s independence with focus on the client’s leadership Level: Final assignment for Bachelor Degree in Buisness Administration Author: Linda Mithander & Malin Läckgren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 Aim: Our study aims to investigate how the auditor’s independence is affected by the client’s charismatic- and transformational leadership. Method: We have used quantitative survey in our study. The survey we used is based on Bass (1981) measuring “Multifactor Leadership Questionnaire”, which measures the leaderships. In addition, we used two audit case so as to be able to measure the auditor’s independence. The survey was sent to approved and certified public accountants in Sweden, and the collected data were analyzed and reported using relevant statistical methods. Results & Conclusions: Our study resulted in a confirmatory that the clients charismatic leadership had affect on the auditors independence. On the contrary there were no significant connection between the clients transformative leadership and the auditors independence. By our literature survey and recess in prior research so be it’s hardly surprising that charismatic leadership exhibited a significant connection with the auditors independence, then this leadership affects employees because they are strong, effective and that they have appealing visions. However, it surprised us a bit that we did not have the slightest connection between transformational leadership and independence of the auditor, then these two leadership under existing studies are very overlapping. Suggestions for future research: It appeard interesting correlations in our study, which could provide answers to the conditions under which the auditor sees his client as transformative and charasmatic. This would be an intersting spin for future research. Contribution of the thesis: Whether the knowledge of the charismatic and transfromational leadership has an impact on auditor independence, which can be useful for auditing firms to pay attention to society’s lack of confidence in the auditor. Key words: Independence, charismatic leadership, transformational leadership, auditors.
|
59 |
Bevis av centrala gränsvärdessatsen med hjälp av Lévys sats / Proving the Central Limit Theorem Using Lévy’s Continuity TheoremMohamadi, Hasan January 2017 (has links)
Centrala gränsvärdessatsen (CGS) är en av grundpelarna inom statistik och sannolikhetsteori. CGS säger att ”summan av ett stort antal oberoende likafördelade slumpmässiga variabler är approximativt normalfördelad”. Det finns olika bevis för CGS. I denna uppsats kommer jag att bevisa centrala gränsvärdessatsen genom att utnyttja karaktäristiska funktioner, eftersom karaktäristiska funktioner har bra egenskaper vilket vi kommer att få se när vi definierar dem. I detta arbete har jag kopplat samman olika pusselbitar som behövs för att kunna bevisa CGS. Genom att göra det så blir det enklare för läsaren att förstå CGS mer grundläggande. / The Central Limit Theorem (CLT) is one of the pillars of statistics and probability theory. CLT states that ”the sum of a large number of independent equally distributed random variables is approximately normally distributed”. There are different proofs for CLT. In this essay I will prove the central limit theorem by utilizing characteristic functions, since characteristic functions have good features, which we will see when defining them. In this paper I have linked various pieces of the puzzle needed to prove CLT. By doing so it becomes easier for readers to gain a deeper understanding of CLT.
|
60 |
Revisorns legitimitet : En kvalitativ studie ur revisorns perspektivReinholdsson, Ellen, Gardsiö, Lovisa January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur revisorer hanterar legitimitetsfrågan för att uppfattas som legitima av klienter och andra intressenter. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där urvalet respondenter utgjorts av nio auktoriserade eller godkända revisorer. För att analysera insamlade data har tematisk analys tillämpats. Studien visar att revisorns legitimitet bygger på förtroende från allmänheten och klienterna. Detta förtroende påverkas av ett flertal faktorer som revisorerna kan arbeta med för att stärka legitimiteten. Kompetensen, kulturen på revisionsbyrån, revisor-klient-förhållandet och revisorns rykte utgör alla viktiga faktorer för legitimiteten. / The purpose of the study is to investigate how auditors handle the legitimacy issue in order to be perceived as legitimate by clients and other stakeholders. The study has applied a qualitative method with a deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews where the sample of respondents consisted of nine authorized or approved auditors. To analyze the collected data, thematic analysis has been applied. The study shows that the auditor´s legitimacy is based in trust from the public and clients. This trust is influenced by several factors that auditors can work with to strengthen their legitimacy. The competence, the culture of the audit firm, auditor-client-relationship and the auditor´s reputation are all important factors for legitimacy.
|
Page generated in 0.0419 seconds