<p>Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats.</p><p>Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap.</p><p>Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.</p>

Inledning: Genom åren har flertalet företagsskandaler uppdagats och revisionsbyråer har fått utstå kritik för att inte fel upptäckts eller misstänksamheter ifrågasatts. Nyligen presenterade EU ett revisionspaket innehållandes nya regler om oberoende, såsom byrårotation gällande företag av allmänt intresse. Fram till årsskiftet har FAR och Sveriges revisionsbyråer arbetat med att tolka de nya reglerna för att förbereda sig på förändringarna de kommer inbringa. Revisionens oberoende och kvalitet samt revisionsbyråernas långvariga relationer och arbetssätt står inför en oviss framtid. Syfte: Att undersöka vad auktoriserade revisorer tror om oberoende, revisionens kvalitet, långvariga relationer och revisionsbyråns arbetssätt i framtiden, efter införandet av nya oberoenderegler såsom byrårotation. Metod: För att ha möjlighet att fördjupa oss i ämnet har en kvalitativ metod använts för studien. Genom att intervjua verksamma auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR kunde studiens syfte uppnås. En abduktiv ansats har använts för att skapa en bred förståelse för studiens ämne. Slutsats: Studien visar att auktoriserade revisorer tror att nya oberoenderegler såsom byrårotation kommer att bidra till att nya ögon med jämna mellanrum kommer studera företags finansiella rapportering och ur det perspektivet bidra till ökad kvalitet. Däremot kan det ha en negativ inverkan på revisionens effektivitet. Inte heller kommer det påverka revisorns faktiska oberoende, men troligtvis ge ett ökat synbart oberoende. Affärsrelationer mellan revisionsbyrå och uppdragsgivande kund kommer att få ett slutdatum och byråns inställning till valet av kunder kan komma att ändras. Byrårotation kommer innebära ökat upphandlings- och offertarbete, därmed ökade transaktionskostnader för såväl revisionsbyrå som uppdragsgivande kund.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79). Detta väcker frågor kring hur välrevisorns oberoende kommer kunna säkras även i framtiden. Vårt syfte är därför att meddenna undersökning utreda hur de nya byråjävsreglerna kommer att påverka revisorersoberoende. Den teori vi samlat in som utgör vår teoretiska referensram utgörs av påverkadelagar och regler och begrepp som berör vårt problemområde. Uppsatsen har en abduktivutgångspunkt och är sammanställd med en kvalitativ metod genom semistruktureradeintervjuer med tre respondenter som reviderar små och medelstora bolag. Med stöd av vårteoretiska referensram och den empiri vi analyserat har vi kommet fram till våra slutsatser.Vår studie har visat på en positiv inställning bland revisorer till det nya förslaget. Vidare harvi kunnat dra slutsatsen att revisorers oberoende kommer delvis att påverkas negativt avuppluckringen av byråjävsreglerna. Samtidigt som de kommer ha en positiv effekt hos dereviderade bolagen och för revisorerna tack vare effektivisering i revisorernas arbete.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genomdetta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det somger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäkerrevision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare årsskandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som våruppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissakvalitetsfaktorer inom utvalda områden?För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision? / Uppsatsnivå: C

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt. En lika viktig faktor är att intressenterna är medvetna om vad revision innefattar så att de inte förväntar sig något som inte infrias. Revisionsbranschen domineras idag av fyra stora internationella revisionsbyråer, vilka konkurrerar med små, nationella eller lokala byråer.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om det finns skillnader i revisionsprocessen beroende på revisionsbyråns storlek, och om detta kan inverka på revisionens kvalitet. Syftet är även att klarlägga vilka förväntningar ägare till små aktiebolag har på revision, och om revisorerna är medvetna om förväntningarna.Revisionens kvalitet grundar sig på flera faktorer. Studien omfattar fyra områden som påverkar kvaliteten i revisionen: revisorns oberoende, revisorns väsentlighetsbedömning, förväntningsgapet mellan revisor och klient, samt revisionsbyråns kultur.Uppsatsen består av två empiriska studier, utifrån två infallsvinklar. För att förstå skillnaderna i arbetssätt, beroende på vilken revisionsbyrå som reviderar, har fem kvalificerade revisorer intervjuats. Tre revisorer arbetar på de stora revisionsbyråerna, två arbetar på mindre byråer. Samtliga respondenter arbetar i Borås. För att få en inblick i vad revisorernas kunder anser om revision, är en undersökning även gjord hos 25 små ägarledda aktiebolag i Borås.Studien baseras på forsknings- och debattartiklar inom problemområdet. Lagstiftning och rekommendationer beaktas i de fall de reglerar revisorns arbete.Studien visar att skillnaden i revisionsbyråernas arbetssätt i stort inte skiljer sig åt. Dock kan ett antal bakomliggande faktorer identifieras som skulle kunna påverka revisionens kvalitet. Studien visar även att det förekommer orealistiska förväntningar på vad revisorns uppgifter är. Vi har också funnit ett ointresse bland ägarna till mindre aktiebolag att få mer utförlig information om vad revisorn uträttar för arbete. Vår slutsats är att ointresset är en av anledningarna till att förväntningsgapet existerar. / Uppsatsnivå: C

Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper. En utredning som visar på allvarliga brister i revisionenöverförs det till ett disciplinärende och efter prövning utdelas en disciplinär åtgärd. Sanktionernasom kan delas ut är erinran, varning med eller utan straffavgift samt upphävande av en revisorsbehörighet.Syftet med studien är att identifiera vilka brister i revisionsprocessen som Revisorsnämndenanmärker på samt att urskilja hur sambandet mellan de identifierade bristerna irevisionsprocessen och de utdelade sanktionerna ser ut. Ärendena som har legat till grund förgranskning har varit de som genom nämndens systematiska och uppsökande tillsynsverksamhetövergått till ett disciplinärende och som efter prövning tilldelats en disciplinär åtgärd.Granskningen har skett genom en utarbetad modells struktur som baserar sig pårevisionsprocessens fyra delar, planering, genomförande, rapportering och dokumentation. Engenomläsning har skett av de 129 stycken ärenden som studien totalt omfattar, varefter aktuelldata har plockats ut efter modellens valda variabler. För att kunna påvisa att samband eller inteförekommer har vi räknat fram korrelationskoefficient för varje fas och dess brister i förhållandetill sanktionen varning eller upphävande.Studiens resultat visar att Revisorsnämnden anmärker mest frekvent på bristerna jäv ochoberoende i planeringsfasen. Den vanligaste situationen då revisorn äventyrar sitt oberoende ärnär denne är vald revisor i en redovisningsbyrå vilken handhar redovisningen åt flera av revisornsövriga klienter. Den vanligaste jävsituationen är att revisorn upprättat eller biträtt, mer än vadsom tillåts enligt lag, med klientens bokföring eller upprättande av årsredovisning. Bristerna idokumentationsfasen beror till övervägande del på att revisorerna använt sig av kortfattadechecklistor, vilka inte är tillräckliga för att bedöma revisorns arbete i efterhand. Igranskningsfasen är det framförallt granskning av lager och interna kontroller/rutiner somrevisorerna får sina anmärkningar, på grund av att de inte närvarat vid inventering ellergranskning av dessa. Det enskilt mest frekvent hänvisade lagrummet har varit god revisionssed,vilken anses vara en övergripande praxis som gäller för samtliga faser av revisionsprocessen. Vifinner inget tydligt samband mellan någon enskild fas i revisionsprocessen och sanktionenupphävande, vilket indikerar att upphävande är ett resultat av brister i flera faser simultant.Starkare är sambandet mellan brister i de olika revisionsfaserna och sanktionen varning. Lägst samband mellan brist i revisionsfas och sanktion (oavsett varning eller upphävande) stårrapporteringsfasen för.

<p>Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.</p>

<p>Rubrik: Oberoende Revision – Etik och integritet</p><p>Problem:</p><p>Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?</p><p>Syfte:</p><p>Att skapa förståelse för stora revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende.</p><p>Studiens utgångspunkter:</p><p>Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar.</p><p>Metod:</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna.</p><p>Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem.</p><p>Slutsatser:</p><p>Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem.</p>