Sammanfattning Titel: Konflikt, vad händer med revisor-klient relationen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annika Milgunoff och Jessica Wass Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016– Januari Syfte: Det är sparsamt med tidigare forskning om hur revisorer upplever att klientrelationen påverkats vid en revisionsrelaterad konflikt. Vi vill belysa tio revisorers personliga uppfattning om hur deras klientrelationer har påverkats då de stått fast vid sin professionella åsikt. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vi har använt en abduktiv ansats för att tolka och analysera svaren. Resultat & slutsats: Resultatet visar att respondenterna anser att de flesta motsättningar som uppstår löser sig genom god kommunikation och blir på så vis aldrig någon konflikt. När en motsättning ändå resulterar i en konflikt har relationen försämrats efteråt i de fall där relationen redan från början var dålig. I de fall där relationen ansågs god innan konflikten upplevs relationen oförändrad eller förbättrad efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Tydligare fokus på situationer som revisorerna relaterar till motsättningar och meningsskiljaktigheter. Utförande av studien så att fler respondenter har en erfarenhet av påverkan på relationen. Uppsatsens bidrag: Relationen mellan revisor och klient försämrades när relationen var dålig redan före konflikten. Studien visar också att revisorn var nöjd med det utfallet då kunden ansågs utgöra en risk. Om relationen ansågs god före konflikten, blev relationen oförändrad eller förbättrad efter en konflikt. Vetskap om att relationen kan stärkas är positiv kunskap för en revisor som värnar sitt oberoende. Nyckelord: Revisor- klient konflikt, relationer, oberoende, påverkan / Abstract Title: Conflict, what happens to the auditor-client relation? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annika Milgunoff and Jessica Wass Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research on auditor perceived effects on the client relationship in an auditor-conflict issue, is sparsely represented. We aim to shed light on ten auditor’s personal opinion about the impact on their client relationships when maintaining a professional judgement. Method: We have used qualitative interviews in a semi structured form. We have had an abductive approach to understand and analyze the answers. Result & Conclusions: The results show that respondents believe that most of the disagreements that arise were dissolved through good communication. When the relationship was poor to begin with, a conflict made it even worse. When the relationship was good to begin with the relationship was either unaltered or improved afterwards. Suggestions for future research: A more direct focus on situations that the auditors consider related to disagreements and difference in opinion. Perform a study where more respondents have experiences on the impact on the relationship. Contribution of the essay: The study shows that the auditors where content with the outcome as the client was considered being a risk. If the relationship was considered good before the conflict, the relationship remained unchanged or improved afterwards. Knowing that the relationship can be strengthened is positive knowledge for an auditor who cherishes their independence. Key words: Auditor-client conflict, relations, independence, impact.

Sammanfattning Titel: De sociala nätverkens betydelse för revisorer på mindre orter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Vi har funnit att studier om de sociala nätverkens betydelse för revisorers oberoende är högst begränsade och med ett tillägg av små orter, helt obefintligt. Vårt syfte med studien är därför att belysa betydelsen av detta på just mindre orter   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 10 godkända eller auktoriserade revisorer. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats för att slutligen presenteras utifrån ett antal förutbestämda teman.   Resultat & slutsats: Det empiriska materialet bekräftade att sociala nätverk har en stor betydelse på mindre orter samt att relationen till klienten blir närmre. Även om resultatet till stor del påvisade de positiva aspekterna, fick vi indikationer på att de sociala nätverken och nära relationerna även påverkar revisorerna i en negativ riktning.   Förslag till fortsatt forskning: Under vår empiriska undersökning fick vi en del indikationer på faktorer som ökade de sociala nätverkens påverkan och betydelse, så som ortens storlek och revisorernas erfarenhet. Dessa faktorer samt en mer rikstäckande studie för att undersöka om det finns några geografiska skillnader anser vi skulle vara intressanta att undersöka närmre genom mer fokuserade studier.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att vi med vårt empiriska resultat tillfört ett unikt bidrag till befintlig forskning inom ämnet. Även om vår studie kan anses begränsad i sin omfattning så anser vi oss öppnat upp för fortsatta studier för att ytterligare skapa förståelse inom området.   Nyckelord: sociala nätverk, revisor, oberoende, relationer, små orter / Abstract Title: The significance of social networks for auditors in small communities Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: We have found that studies about the significance of social networks for the auditors' independence are very limited and with the addition of small communities absent. Our purpose of this study is to illuminate the significance of this in small communities.   Method: We used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with 10 approved or authorized auditors. The result is processed and analyzed to finally presented from a number of predefined themes.   Results & Conclusions: The empirical data confirmed that social networks have a major role in small communities and the relationship with the client gets closer. Although the results emphasize the positive aspects, we received indications that social networks and close relationships also affect the auditors in a negative direction.   Suggestions for future research: In our empirical study we received some indications of factors that increased the social networks 'influence and importance, such as the communities size and auditors' experience. These factors, as well as a more nationwide study to investigate potential geographic differences, would be interesting to examine closer through some more focused studies.   Contribution of the thesis: We consider ourselves with our empirical results brought a unique contribution to existing research. Although our study can be considered limited, we believe we have pioneered for further studies, to further promote understanding in the field.   Key words: social networks, accountant, auditor, independence, relationships, small communities

<p>Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.</p><p>Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer.</p><p>Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek.</p><p> </p> / <p>Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects.</p><p>The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms.</p><p>Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.</p>

<p>Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?</p><p>Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad?</p><p>Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer.</p><p>Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga.</p> / <p>Auditors independence is one of the most debated areas within the whole audit-field. In January of 2002, the old audit-law, containing the so-called prohibitory catalogues, where replaced by a new law. This new law had a new approach called the analysis model. By using this model auditors will have good help in the handling of auditors independence and questions in this area. By focusing on the differences between the two laws, our goal is to study if auditors daily work has changed, in the work of choosing assignments. Have the law alteration implied a change for the better, which motivate the law alteration afterwards?</p><p>Our overriding purpose is to examine how auditors give expression to scenarios and questions about their disinterest and independence, from the differences between the earlier prohibitory catalogues and the new analysis model. We also want to study how auditors observe their own role both as adviser and inspector. Could this result in that auditos disinterest and independence is threatened?</p><p>Since we intend to learn about the auditors opinions and managing around the old and the new audit-law, we have chosen to use a qualitative study. We have used a so-called coincidence selection method on our total population, in which we received seven respondents who has participated in our interviews.</p><p>Our study shows that the two main differences that has affected the consulted auditors work and approach within their choice of assignment, is the documentation-demand and the law about advising. The analysis model cause subjective interpretations, which leads to different consequences depending on who will perform the model. It is going to take a long time before the model is fully usable.</p>

No description available.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag. Syftet är även att försöka komma fram tillom det finns något ytterligare som revisorn kan göra för att stärkaoberoendet samt hur förväntningsgapet kan minskas.Vi anser oss vara hermeneutiker och vi har därmed valt en induktivslutledningsmetod och ett kvalitativt angreppssätt. Det här har vi valteftersom vi ville skapa ökad förståelse med uppsatsen. Vi har genomfört femintervjuer med revisorer från Göteborg och Borås för att få deras syn pårevisorns oberoende.Vi har kommit fram till att revisorns oberoende är viktigt i alla situationermen att det i praktiken är viktigare vid revision av stora bolag. Den allmännauppfattningen hur man kan minska förväntningsgapet handlar om attinformera allmänheten om revisorns roll eftersom det idag föreligger en storokunskap om revision och revisorns roll. Sammanfattningsvis har vi kommitfram till att revisorskåren idag är oberoende och att det egentligen intebehövs någon ytterligare stärkning av oberoendet. / Uppsatsnivå: D

<p>Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå.</p><p>Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision.</p><p>Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.</p>

<p>SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende. I forskning har det föreslagits att faktorer somexempelvis ekonomsikt beroende och relationen mellan företaget och revisorn kan hotarevisorns oberoende.Med utgångspunkt från att en oberoende revisor förväntas upptäcka och rapportera de fel ochbrister som identifieras under revisionen har flera forskare tillämpat revisorns benägenhet attanmärka i revisionsberättelsen som mått på revisionskvalité. Dock är resultaten från dessastudier blandade, vilket betyder att det varit svårt att fastställa huruvida revisionsbyråernastillhandahållande av rådgivningstjänster påverkar revisionskvalitén. På grund av forskningkring revisionskvalité nästan uteslutande skett på stora publika bolag har vi i denna studiestuderat hur rådgivningstjänster kan påverka revisionskvalitén i små privata företag.Totalt baseras vår studie på 1000 slumpmässigt utvalda svenska aktiebolag med 1-9 anställda.I likhet med tidigare studier har vi genom data från företagens årsredovisningar genomförtlogistiska regressioner. Syftet var att få en uppfattning om huruvida kombinationen av attrevisionsbyråerna tillhandahåller rådgivning utöver revision till sina revisionsklienterpåverkar revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen.Sammantaget visar resultaten att det inte förekommer något negativt samband mellanföretagens anlitande av rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå och revisionskvalitén, mättutifrån revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen. Resultaten är i linje medtidigare studier och förklaringen till att revisorerna väljer att inte rubba sitt oberoende kan ihuvudsak kopplas till att revisorerna värnar om sitt rykte och förtroende i näringslivet.Således ger resultaten inget stöd för lagstiftarnas oro om att revisorns dubbla roller skulleförsämra revisionskvalitén i små privata företag.</p>

<p>This is a bachelor essay in business and administration with concentration in accounting. The purpose of the essay is to describe and analyse how an auditor, who has had a close cooperation with a small owner-led company in several years, can obstruct the specific familiarity-threat and if it appears, secure that it does not affect the independence of the auditor.</p><p>The conclusion of this essay contains two models which intend to describe how an auditor, as a suggestion, can obstruct the specific friendship-threat and if it appears secure the independence of the auditor.</p> / <p>En revisors oberoende beskrivs idag som en av de viktigaste förutsättningar för att revisionen skall kunna fylla sin funktion. Revisionens funktion är att kvalitetssäkra information samt fungera som en tilltrossäkrare till den enskilda verksamheten och dess finansiella information.</p><p>Ett av de identifierade hoten mot revisorns oberoende är det så kallade vänskapshotet. Hotet i sig innebär att en nära personlig relation mellan parterna i revisionsuppdraget kan yttra sig och medföra en risk för att revisorn får en alltför välvillig inställning till klientens intressen. Ett visst slags vänskapshot kan uppstå när en revisor haft ett revisionsuppdrag hos en klient under en lång tid, detta slags av vänskapshot benämns i studien som det specifika vänskapshotet.</p><p>Vänskapshot och ett rubbat förtroende för revisorn kan uppstå om relationen mellan revisorn och ledningen hos revisorsklienten övergår till en nära personlig relation. Författarna anser att relationen mellan revisorn och ett litet ägarlett bolaget tenderar att bli nära och personlig. Inte bara för att ägaren är mer personligt engagerad och det som följer med detta, utan även för att det lilla ägarledda bolaget har möjlighet att samarbeta med en och samma revisor år ut och år in.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en revisor, som haft ett nära samarbete med ett och samma litet ägarlett bolag i flertalet år, kan motverka det specifika vänskapshotet och vid dess eventuella uppkomst säkerställa att det inte påverkar sitt oberoende.</p><p>Denna Kandidatuppsats är en kvalitativ fallstudie där fyra påskrivande revisorer, genom semistrukturerade intervjuer, gett sin syn på sitt oberoende samt på det specifika vänskapshotet avseende det lilla ägarledda bolaget.</p><p>Utifrån denna studie kan författarna dra slutsatsen att det är subjektivt hur revisorn skall förhålla sig till det lilla ägarledda bolaget och därför blir det förebyggande arbetet samt åtgärderna individuella. Författarna har utifrån empiri och teori analyserat fram två modeller, vilka avser att beskriva hur en revisor förslagsvis kan motverka det specifika vänskapshotet avseende ett litet ägarlett bolag och vid dess uppkomst säkerställa oberoendet.</p>

<p>We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.</p><p>Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?</p><p>Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?</p><p>What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.</p><p>Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.</p>