<p>En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås.</p><p>Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer.</p><p>För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen.</p><p>Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.</p>

<p>Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.</p><p>Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör.</p><p>Revisorer har också kritiserats för att de traditionella kärnvärdena har försvagats. Vi ser i vår undersökning att upprätthållandet av det professionella oberoendet verkar vara fast förankrat hos revisorerna men får bilden av att revisorerna inte känner någon direkt lojalitet till sitt yrke. Detta går dock emot tidigare forskning och vi kan inte med säkerhet fastställa varför vårt resultat avviker utan föreslår vidare forskning inom området.</p>

Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter. Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer. Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek. / Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects. The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms. Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer. För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen. Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information. Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade? Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor? What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals. Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende. I forskning har det föreslagits att faktorer somexempelvis ekonomsikt beroende och relationen mellan företaget och revisorn kan hotarevisorns oberoende.Med utgångspunkt från att en oberoende revisor förväntas upptäcka och rapportera de fel ochbrister som identifieras under revisionen har flera forskare tillämpat revisorns benägenhet attanmärka i revisionsberättelsen som mått på revisionskvalité. Dock är resultaten från dessastudier blandade, vilket betyder att det varit svårt att fastställa huruvida revisionsbyråernastillhandahållande av rådgivningstjänster påverkar revisionskvalitén. På grund av forskningkring revisionskvalité nästan uteslutande skett på stora publika bolag har vi i denna studiestuderat hur rådgivningstjänster kan påverka revisionskvalitén i små privata företag.Totalt baseras vår studie på 1000 slumpmässigt utvalda svenska aktiebolag med 1-9 anställda.I likhet med tidigare studier har vi genom data från företagens årsredovisningar genomförtlogistiska regressioner. Syftet var att få en uppfattning om huruvida kombinationen av attrevisionsbyråerna tillhandahåller rådgivning utöver revision till sina revisionsklienterpåverkar revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen.Sammantaget visar resultaten att det inte förekommer något negativt samband mellanföretagens anlitande av rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå och revisionskvalitén, mättutifrån revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen. Resultaten är i linje medtidigare studier och förklaringen till att revisorerna väljer att inte rubba sitt oberoende kan ihuvudsak kopplas till att revisorerna värnar om sitt rykte och förtroende i näringslivet.Således ger resultaten inget stöd för lagstiftarnas oro om att revisorns dubbla roller skulleförsämra revisionskvalitén i små privata företag.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige. Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör. Revisorer har också kritiserats för att de traditionella kärnvärdena har försvagats. Vi ser i vår undersökning att upprätthållandet av det professionella oberoendet verkar vara fast förankrat hos revisorerna men får bilden av att revisorerna inte känner någon direkt lojalitet till sitt yrke. Detta går dock emot tidigare forskning och vi kan inte med säkerhet fastställa varför vårt resultat avviker utan föreslår vidare forskning inom området.

Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand? Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad? Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer. Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga. / Auditors independence is one of the most debated areas within the whole audit-field. In January of 2002, the old audit-law, containing the so-called prohibitory catalogues, where replaced by a new law. This new law had a new approach called the analysis model. By using this model auditors will have good help in the handling of auditors independence and questions in this area. By focusing on the differences between the two laws, our goal is to study if auditors daily work has changed, in the work of choosing assignments. Have the law alteration implied a change for the better, which motivate the law alteration afterwards? Our overriding purpose is to examine how auditors give expression to scenarios and questions about their disinterest and independence, from the differences between the earlier prohibitory catalogues and the new analysis model. We also want to study how auditors observe their own role both as adviser and inspector. Could this result in that auditos disinterest and independence is threatened? Since we intend to learn about the auditors opinions and managing around the old and the new audit-law, we have chosen to use a qualitative study. We have used a so-called coincidence selection method on our total population, in which we received seven respondents who has participated in our interviews. Our study shows that the two main differences that has affected the consulted auditors work and approach within their choice of assignment, is the documentation-demand and the law about advising. The analysis model cause subjective interpretations, which leads to different consequences depending on who will perform the model. It is going to take a long time before the model is fully usable.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå. Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision. Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.

This is a bachelor essay in business and administration with concentration in accounting. The purpose of the essay is to describe and analyse how an auditor, who has had a close cooperation with a small owner-led company in several years, can obstruct the specific familiarity-threat and if it appears, secure that it does not affect the independence of the auditor. The conclusion of this essay contains two models which intend to describe how an auditor, as a suggestion, can obstruct the specific friendship-threat and if it appears secure the independence of the auditor. / En revisors oberoende beskrivs idag som en av de viktigaste förutsättningar för att revisionen skall kunna fylla sin funktion. Revisionens funktion är att kvalitetssäkra information samt fungera som en tilltrossäkrare till den enskilda verksamheten och dess finansiella information. Ett av de identifierade hoten mot revisorns oberoende är det så kallade vänskapshotet. Hotet i sig innebär att en nära personlig relation mellan parterna i revisionsuppdraget kan yttra sig och medföra en risk för att revisorn får en alltför välvillig inställning till klientens intressen. Ett visst slags vänskapshot kan uppstå när en revisor haft ett revisionsuppdrag hos en klient under en lång tid, detta slags av vänskapshot benämns i studien som det specifika vänskapshotet. Vänskapshot och ett rubbat förtroende för revisorn kan uppstå om relationen mellan revisorn och ledningen hos revisorsklienten övergår till en nära personlig relation. Författarna anser att relationen mellan revisorn och ett litet ägarlett bolaget tenderar att bli nära och personlig. Inte bara för att ägaren är mer personligt engagerad och det som följer med detta, utan även för att det lilla ägarledda bolaget har möjlighet att samarbeta med en och samma revisor år ut och år in. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en revisor, som haft ett nära samarbete med ett och samma litet ägarlett bolag i flertalet år, kan motverka det specifika vänskapshotet och vid dess eventuella uppkomst säkerställa att det inte påverkar sitt oberoende. Denna Kandidatuppsats är en kvalitativ fallstudie där fyra påskrivande revisorer, genom semistrukturerade intervjuer, gett sin syn på sitt oberoende samt på det specifika vänskapshotet avseende det lilla ägarledda bolaget. Utifrån denna studie kan författarna dra slutsatsen att det är subjektivt hur revisorn skall förhålla sig till det lilla ägarledda bolaget och därför blir det förebyggande arbetet samt åtgärderna individuella. Författarna har utifrån empiri och teori analyserat fram två modeller, vilka avser att beskriva hur en revisor förslagsvis kan motverka det specifika vänskapshotet avseende ett litet ägarlett bolag och vid dess uppkomst säkerställa oberoendet.