No description available.

<p>The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor’s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence. In Sweden, this has meant the creations of the new accounting law, Revisorslagen (RevL). The law however, is very narrow designed and the practical implementation of the regulations regarding audit independence has instead been provided in the hands of Revisorsnämnden (RN). RN is a government agency whose main purpose is to protect, and develop audit practice in Sweden. Thus, RN is the agency which in practice decides the level of audit independence on the Swedish audit market. This study intends to investigate whether Swedish auditors’ perception of auditor independence differs from the one of RN. If the views on the regulatory framework differ between the entity that develops it and the profession who practices it, there should be implications. Therefore, this study aims to approach the issue of auditor independence and gaining a deeper understanding of Swedish auditors’ perception of audit independence and its regulation. We have used a deductive approach, where we started in existing theories concerning auditor independence, which were then examined towards the reality. The theoretical frame of reference is basically focused on current regulation of auditor independence. RN's disciplinary procedures has served as an important theoretical basis as for the practical interpretation of the regulations regarding audit independence. The study was conducted based on a qualitative approach where the compilation of the empirical data was made by using semi-structured interviews with Umeå-based auditors. We have used a self-constructed interview guide, which has partly been comprised of case questions based on RN's assessments in various independence issues. We did this to be able to concretize different issues concerning audit independence with actual cases but also to be able to facilitate the comparison between Swedish auditors and RN. The study provides evidence of a certain difference in the perception of auditor independence, and its regulation, between Swedish auditors RN. The auditors believe that the current regulatory framework of auditor independence in many respects is too restrictive and therefore not accessible for the Swedish market. This is, referring to the auditors, especially true as seen from a small-company perspective.</p>

No description available.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt. Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession. Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv. Oberoendet delas upp i två typer av oberoende, faktiskt oberoende då revisorn själv upplever att han kan ut-föra ett uppdrag objektivt och synbart oberoende när revisorn agerar på ett sådant sätt att omvärlden uppfattar att revisorn kan utföra uppdraget objektivt. I januari 2002 implemen-terades analysmodellen i revisorslagen som ett hjälpmedel för revisorerna att själva testa sitt oberoende. Vi har funnit påståenden som talar för att små revisionsbyråer skulle ha svårt att agera oberoende och syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa påstående stämmer. För att kunna nå vårt syfte vill vi få en inblick i och kunskap om hur revisorerna på mindre revisionsbyråer resonerar, argumenterar och förhåller sig till revisorns oberoende. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa och icke standardiserade intervjuer. Vi inter-vjuade fem godkända/auktoriserade revisorer som alla är verksamma vid mindre revisions-byråer. Vi har valt att använda oss av revisionsbyråer med en till två verksamma godkända/auktoriserade revisorer, det är också de vi i uppsatsen valt att definiera som en byrå av mindre karaktär. I undersökningen kom vi fram till att samtliga respondenter förhåller sig till oberoendet på liknade sätt. De är medvetna om oberoendets betydelse för att ses som trovärdiga inför klienter och övriga intressenter, samt för att behålla sin yrkesstolthet. De flesta revisorerna håller till viss del med om att det kan uppstå en personligare relation till vissa klienter, dock har revisorerna både den erfarenhet och kunskap som krävs för att känna av var gränsen går. / There are a large amount of demands on an auditor. An auditor should besides auditing have a high level of competences in areas such as environmental accounting, taxes and laws, financing and budgeting. The auditor should also be absolute independent and avoid all threats that can influence his way of acting objective and independent. The aim of auditing is to increase the reliability of the information about a company’s financial situation, not only for people involved but also for the public. One condition for a reliable annual fi-nancial report is that the auditor has been acted independent in his work. Several studies and articles have been done, treating auditor independence from different perspectives. A number of these have come to the conclusion that smaller accounting firms have a harder time being independent. We do believe there is a lack of studies, were the independence have been investigated from the view of the small accounting firms. There are two kinds of independence, called independence in fact, when the auditor is capable to accomplish the task objective and independence in appearance, when the auditor operates in a way that makes sure that people around him can assume he acts objective. As a tool to help auditors to achieve independence the analysis model was implemented in the audit law in January 2002. The aim with this study is to obtain a better knowledge about how auditors working in small accounting firms reason and argue about the independence. To fulfill the aim with the thesis five qualitative and unstructured interviews were performed. The respondents were five authorized auditors practicing in small accounting firms. The definition of a small accounting firm in this thesis is when there are one or two auditors acting at the same firm. The study showed that all auditors participated in our study had the same thoughts about the auditor independence. To sustain trustworthy from the interested parties perspective they know the importance of acting independent.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning. Speciellt uppkommer flera dilemman om en revisionsbyrå har flera uppdrag åt samma klient, bland annat hur byråns verksamhet ska organiseras, eftersom det finns flera situationer som kan innebära jäv. Det leder in till uppsatsens syfte som är att undersöka hur en revisor kan undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult när de har uppdrag till samma klient. De situationer som då främst blir aktuella är när en redovisningskonsult biträder med bokföring samtidigt som en revisor har bestyrkandeuppdrag (byråjäv) samt när både revision och rådgivning utförs till klienten (rådgivningsjäv). Av en till uppsatsen genomförd enkätundersökning framkom att det finns ett omfattande samarbete och att en revisor ofta har kontakt med en redovisningskonsult. Det indikerar att det finns en problematik som många revisorer möter i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen framgår att revisorn förutom att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning även ska granska redovisningskonsulten. Med andra ord tillkommer fler personer att granska om ett företags redovisning inte sköts av dess styrelse eller verkställande direktör. Revisorn ska också försäkra att redovisningskonsulten inte utför uppgifter som denne är otillåten att utföra samt ta hänsyn till om de har eller tidigare har haft en nära relation. Det finns flera faktorer som revisorn bör beakta för att med större sannolikhet undvika jäv i detta sammanhang. I uppsatsen visas att det inte är oproblematiskt för en revisor att undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult, då revisorn behöver ta hänsyn till ett flertal omständigheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar. Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister från Dagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende. De oberoende,

ABSTRACT The auditor independence is constantly being questioned while discussing whether the auditor is really independent from the client. There are also factors threatening the auditor’s independency and decreasing the legitimacy towards the auditors. One example is the long-term relationship between the auditor and the client. The analysis model is the most useful for the auditor to control his independency. Former studies show that the auditor’s judgments about the threat to independence differed among the auditors. The arguments or judgments based on the auditor’s interpretation, valuation and experience might cause problems. These can occur due to the fact that all auditors do not have the same opinion about what ethics and moral stands for. Purpose: The purpose of this essay is to enlighten how auditors argue in moral terms in the question of independence. Method: As our method we chose interviews, in order to receive more qualitative results to get analysed. We interviewed eight chartered auditors. As they wanted to stay anonymous, we chose not to mention their names. Conclusion: Some auditors argue on the basis of past experience and personal qualities. This affects the auditor´s idea of what they choose to see as important information and how they judge a situation. This study has proved that the judgment of each person decides the results. It has been shown that the way the auditors argue depends on different moral teachings, which means that the auditor is either a deontologist, an egoist, an utilitarian or a virtue ethicist. Due to this our results are ambiguous.

The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor’s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence. In Sweden, this has meant the creations of the new accounting law, Revisorslagen (RevL). The law however, is very narrow designed and the practical implementation of the regulations regarding audit independence has instead been provided in the hands of Revisorsnämnden (RN). RN is a government agency whose main purpose is to protect, and develop audit practice in Sweden. Thus, RN is the agency which in practice decides the level of audit independence on the Swedish audit market. This study intends to investigate whether Swedish auditors’ perception of auditor independence differs from the one of RN. If the views on the regulatory framework differ between the entity that develops it and the profession who practices it, there should be implications. Therefore, this study aims to approach the issue of auditor independence and gaining a deeper understanding of Swedish auditors’ perception of audit independence and its regulation. We have used a deductive approach, where we started in existing theories concerning auditor independence, which were then examined towards the reality. The theoretical frame of reference is basically focused on current regulation of auditor independence. RN's disciplinary procedures has served as an important theoretical basis as for the practical interpretation of the regulations regarding audit independence. The study was conducted based on a qualitative approach where the compilation of the empirical data was made by using semi-structured interviews with Umeå-based auditors. We have used a self-constructed interview guide, which has partly been comprised of case questions based on RN's assessments in various independence issues. We did this to be able to concretize different issues concerning audit independence with actual cases but also to be able to facilitate the comparison between Swedish auditors and RN. The study provides evidence of a certain difference in the perception of auditor independence, and its regulation, between Swedish auditors RN. The auditors believe that the current regulatory framework of auditor independence in many respects is too restrictive and therefore not accessible for the Swedish market. This is, referring to the auditors, especially true as seen from a small-company perspective.

<p>Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.</p><p>Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.</p><p>Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv. Oberoendet delas upp i två typer av oberoende, faktiskt oberoende då revisorn själv upplever att han kan ut-föra ett uppdrag objektivt och synbart oberoende när revisorn agerar på ett sådant sätt att omvärlden uppfattar att revisorn kan utföra uppdraget objektivt. I januari 2002 implemen-terades analysmodellen i revisorslagen som ett hjälpmedel för revisorerna att själva testa sitt oberoende.</p><p>Vi har funnit påståenden som talar för att små revisionsbyråer skulle ha svårt att agera oberoende och syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa påstående stämmer. För att kunna nå vårt syfte vill vi få en inblick i och kunskap om hur revisorerna på mindre revisionsbyråer resonerar, argumenterar och förhåller sig till revisorns oberoende. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa och icke standardiserade intervjuer. Vi inter-vjuade fem godkända/auktoriserade revisorer som alla är verksamma vid mindre revisions-byråer. Vi har valt att använda oss av revisionsbyråer med en till två verksamma godkända/auktoriserade revisorer, det är också de vi i uppsatsen valt att definiera som en byrå av mindre karaktär.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att samtliga respondenter förhåller sig till oberoendet på liknade sätt. De är medvetna om oberoendets betydelse för att ses som trovärdiga inför klienter och övriga intressenter, samt för att behålla sin yrkesstolthet. De flesta revisorerna håller till viss del med om att det kan uppstå en personligare relation till vissa klienter, dock har revisorerna både den erfarenhet och kunskap som krävs för att känna av var gränsen går.</p> / <p>There are a large amount of demands on an auditor. An auditor should besides auditing have a high level of competences in areas such as environmental accounting, taxes and laws, financing and budgeting. The auditor should also be absolute independent and avoid all threats that can influence his way of acting objective and independent.</p><p>The aim of auditing is to increase the reliability of the information about a company’s financial situation, not only for people involved but also for the public. One condition for a reliable annual fi-nancial report is that the auditor has been acted independent in his work. Several studies and articles have been done, treating auditor independence from different perspectives. A number of these have come to the conclusion that smaller accounting firms have a harder time being independent. We do believe there is a lack of studies, were the independence have been investigated from the view of the small accounting firms. There are two kinds of independence, called independence in fact, when the auditor is capable to accomplish the task objective and independence in appearance, when the auditor operates in a way that makes sure that people around him can assume he acts objective. As a tool to help auditors to achieve independence the analysis model was implemented in the audit law in January 2002.</p><p>The aim with this study is to obtain a better knowledge about how auditors working in small accounting firms reason and argue about the independence.</p><p>To fulfill the aim with the thesis five qualitative and unstructured interviews were performed. The respondents were five authorized auditors practicing in small accounting firms. The definition of a small accounting firm in this thesis is when there are one or two auditors acting at the same firm.</p><p>The study showed that all auditors participated in our study had the same thoughts about the auditor independence. To sustain trustworthy from the interested parties perspective they know the importance of acting independent.</p>

Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek. För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag. På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna. Ianalysen av materialet från undersökningen hittades ett samband mellanutbildning/erfarenhet och synen på revisorns oberoende. Även ett svagt samband mellansynen på vad revisorns oberoende innebär och företagsstorlek hittades.