Abstract Sales work is an occupation which constantly is available for people. Salespeople are always wanted, but only few of them can reach exquisite performance. For most people, selling is easy. However, it also brings the harshest challenge to human nature. Sales representatives could easily lose their resolution of achieving goals when they are encountered customers¡¦ endless problems and sales resistance. They always face tremendous achievement pressure, which could destroy their strong will in no time. In most people¡¦s impression, a professional sales manager has to be a person and a rich speaker. However, holding the same position, and having close observation toward numberless business chargers, I possess different opinion. A successful sales manager is usually prudent, self-disciplined, and achieves goals through effort of the whole team members. He learns humbly, and accumulates wisdom through his team group, as well as foster excellent ability, and great fortitude from failure experience. Thus, he becomes a top manager in his field. This paper discusses the resulted problems and their processing strategies when a sales manager confronts his customer. The author takes his past work experience as a sales manager in a British lubricant oil company as examples. Using the narrative analysis and participant observation method, this paper illustrates living challenges and work experiences on the managements of business and sales. Moreover, the great wisdom and excellent experience from above mentioned cases are respectively verified by the strategic problems solution models of Mckinsey and Company. Keywords: Qualitative Research¡BNarrative Analysis¡BParticipant Observation Method

The purpose of this study is to provide effective strategies and suggestions of models for self-study tools suitable to fifth and sixth graders, by leading fifth and sixth grade students to establish hierarchal polycalve and dichotomous plant keys through observation, description, comparison, and synthesis in the activity-based courses of observation and classification of plant leaves, and by analyzing children¡¦s level of form cognition and capability of classification via children¡¦s observation records, the taxonomy model, and the contents of keys. In addition, this study aimed to realize students¡¦ learning difficulties regarding plants through their work, comments, interviews and the quantitative data. Also, by means of the reforms to relevant teaching methods and teaching material, this study showed how students could have a better learning experience with plants. Based on the quantitative and qualitative data, the major findings of this study are summarized as follows: 1. Observation capability: The tactile sense was the important medium by which primary school students explore the world, with leaf texture in the highest observational record. Visually, students had better observation capabilities for characteristics of larger-scale forms. 2. Classification model: The standards that students most commonly used were ¡§color,¡¨ ¡§vein,¡¨ ¡§margin,¡¨ and ¡§shape.¡¨ The results of classification were more consistent with the last three standards, and the results of classification in groups were especially similar when proper morphological terms were used to express classified items. It was thus clear that morphological terminology can help students to classify plants. 3. Plant key: When devising the plant key suited to primary school students, it was better to use the polyclave method in one searching stage to show different characteristics in the same region, and to use the dichotomous method to show similar characteristics that are difficult to distinguish. When expressing options using clip art and proper terms simultaneously, students exhibited the best comprehension. 4. Studying attitude According to the quantitative data, activity-based courses only raised students¡¦ learning interest a little. However, interviews and sharing of study experiences revealed that learning by doing can improve their observational capabilities and learning memories. In addition, students would be more concerned for the relationship between human beings and the environment.

Thèse (de doctorat)--Indiana State University, 1999. / Bibliogr.: p. 82-96.

Thesis (M.A.)--University of Notre Dame, 2008. / Thesis directed by Ke-Hai Yuan for the Department of Psychology. "December 2008." Includes bibliographical references (leaves 105-106).

Thesis (Ph. D.)--Brigham Young University. Dept. of Counseling Psychology and Special Education, 2006. / Includes bibliographical references (p. 78-83).

As the evaluation of teachers becomes prominent in the current climate of educational reform, the details of teacher evaluation systems become important. The goal of the research was to gain perspective about a little-studied group key in education reform efforts to improve teacher evaluation--the peer evaluator. Teachers serving as peer evaluators were interviewed to reveal their perceived lived experiences before undertaking the role, benefits and challenges they perceived during the role, and their perception of how the experience will impact their future as educators. Extensive profiles of three peer evaluators were crafted based on in-depth interviews. The themes revealed from phenomenological reduction analysis included Idealism, Non-Collegial Reality, Valued Experience and Residual Optimism. The study found common elements in the backgrounds and interests of the participants, including previous leadership roles and a shared a sense of idealism entering the role. The study also found that participants' perceived expectations of being able to help fellow teachers were not fully met as they progressed in the role. Among the perceived challenges and benefits of being a peer facilitator, the study found that time constraints and dealing with non-receptive teachers were perceived as the most challenging for participants, while they valued seeing a "bigger picture" beyond a single classroom as beneficial. As such, the ability to see the bigger picture, along with being a good time manager and communicating well with teachers were perceived by the participants as being most useful in performing their jobs. Finally, the study found that the participants predominantly found their experiences as peer evaluators to be affirming of their previously held educational perspectives, and that the overall experience would impact their future performance as educators in positive ways.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med bedömningsprocesser i klassrummet, med ett särskilt fokus på kamratbedömningsmoment. Studien svarar på forskningsfrågorna om hur läraren klargör målen för eleverna, på vilka sätt lägger läraren en grund för att kamratbedömningen ska bli framåtsyftande, samt vilka metoder läraren använder för kamratbedömning. Dessa forskningsfrågor besvarades med hjälp av observationer och intervjuer i en skola i Sigtuna kommun. Observationerna stod som en grund för det som lyftes fram på intervjuerna. Den information som samlades in analyserades sedan med hjälp av fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultaten visade att alla lärare som medverkade i studien klargjorde målen för eleverna på ett tydligt sätt genom att målen bröts ner till elevnivå och bearbetades tillsammans i klasserna. Kamratbedömningen var framåtsyftande i den observerade skolan då lärarna aktivt jobbade med att uppmuntra eleverna till att använda återkopplingen för att utveckla sina arbeten. Under observationen upptäcktes det att de metoder som användes var varierande men att alla hade sitt ursprung i metoden two stars and a wish. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kamratbedömning är en metod som hjälper eleverna att utveckla en förståelse för god kvalitet. Dessa kvalitéer står i centrum för kamratbedömning. För att kamratbedömning ska bli så välfungerande som möjligt krävs en god planering och organisation av läraren.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter.   Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar.   Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer.   Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan. Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen. Alla pedagoger i studien använder sig av liknande strategier varav vissa fungerar mer eller mindre bra. Den mest framträdande strategin som framkommit är att använda sig av rösten, men även kroppsspråket har visat sig vara av stor betydelse. / 2010ht4706

Die Aktualität des Themas von meiner Magisterarbeit „Einfluss der Naturbeobachtungen auf die Erweiterung der Kenntnisse der Schüler in der Grundschule“ besteht darin, das die Aufmerksamkeit auf die naturwissenschaftliche Bildung in der Schule sowohl in allen Ländern Europas als auch in Litauen wächst. Die naturwissenschaftliche Bildung ist in allen Altersstufen wichtig. Die meisten Forschungsergebnisse zeugen davon, dass die naturwissenschaftliche Bildung in der Grundschule notwendig, kompliziert und am wichtigsten ist. Deshalb sollte die Schule die Schüler in der Liebe und in der Achtung vor der Natur erziehen, weil der Mensch eigentlich verstehen soll, dass er als Naturkönig nicht werden kann. In dieser Arbeit versuchte ich zu zeigen, wie die naturwissenschaftliche Bildung in der Grundschule durchgeführt wird, welche Materialien die Lehrer dabei benutzen. Die Neuheit von diesem Thema besteht darin, dass die Lehrer zu wenig methodische Literatur für dieses neue Programm haben. Das Hauptziel der Forschung ist festzustellen, wie die Naturbeobachtungen die Naturkenntnisse der Schüler in der Grundschule beeinflussen. Der Forschungsgegenstand ist die Naturbeobachtung der Schüler der 1.– 4. Klasse im Unterricht der Weltkenntnis. Die Aufgaben der Arbeit sind: pädagogische, psychologische und methodische Literatur zu diesem Thema zu analysieren; den Platz der Naturbeobachtung in der Grundschule in Litauen in den Jahren zwischen dem ersten und zweiten Weltkrieg zu analysieren; ... [to full text]