Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet. För att förtydliga vår analys har vi satt in resultatet från undersökningen i Whittingtons strategiska modell. Vi har även kopplat analysen till en mer offentlig debatt om miljödiskurs, strategi, interconnectedness och geografiska preferenser. Materialet bestod främst av dokument från Nordiska projektexportfondens arkiv samt intervjuer med berörda parter. Slutsatsen vi drog var att Nordiska projektexportfonden har en innesluten strategi med vinstmaximering och lokalförankring som utgångspunkter. Den geografiska fokusen förändrades främst på grund av omvärldsförhållanden och miljöfokusen har växt fram från flera olika håll.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi.

<p>Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen. Vår teoribakgrund utgår från ett flertal strategier för kompetensutveckling, olika former av kunskapsbildning mellan universitet och företag och universitetets roll i regionen. Från resultatet framkom att företag i olika utsträckning och med olika syften arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Hur företagen ser på sin strategiska kompetensutveckling speglar i stor utsträckning hur de uppfattar Växjö universitet som en resurs. Den allmänna uppfattningen av Växjö universitet som resurs är positiv, men det kan antas att företagen - som en följd av graden av strategiskt tänkande kring kompetensutveckling - uppfattar hinder, förutsättningar och möjligheter för samverkan olika.</p>

<p>Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi.</p>

No description available.

Lärande bygger på en process baserad på erfarenheter, där kunskap utvecklas när nya situationer upplevs. Förvärv har länge varit ett vanligt, men också problematiskt, expansionssätt. Forskning visar att antalet lyckade förvärv inte ökat nämnvärt trots att erfarenheten i området blivit större. Den här uppsatsen behandlar hur integrationsstrategierna ser ut i ett kraftigt expanderande friskvårdsföretag, samt hur de skiljer sig åt mellan länderna Sverige och Tyskland. Därefter undersöks hur lärande används i företaget samt om och hur det påverkar integrationsstrategierna. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med förvärv på företaget. Resultatet visar att integrationsstrategierna inte skiljer sig åt mellan tyska och svenska förvärv. Däremot finns olika faktorer som påverkar olika vid den faktiska integrationen, som exempelvis företagets rykte och historia. Lärandet används i stor utsträckning vid förvärv i företaget och de arbetar för att bevara och maximera detta genom bland annat dokumentation. Det visas även att lärandet har en påverkan på integrationsstrategierna genom att det förbättrar processerna för integrationen och bidrar till erfarenheter som utvecklar företagets kompetens och kunskap om förvärv.

Syftet med uppsatsen är att sammanställa och analysera utvalda delar av den svenska forskningen om motstånd mot jämställdhetsarbete inom arbetsorganisationer. Detta görs i form av en kunskapsöversikt för att skapa en mer övergripande bild av forskningsområdet. Med en teoretisk utgångspunkt i kritisk diskursanalys har jag tillsammans med analysmetoden ’What’s the problem represented to be?’ undersökt mitt insamlade material. Fokus i analysen har varit hur motstånd beskrivs i tidigare forskning, hur ’problemet’ framställs, vad som lämnas oproblematiserat, samt vilka konsekvenser en viss problemrepresentation medför.  Av resultatet framgår att motstånd i den tidigare forskningen framställs på flera olika sätt. Exempelvis beskrivs kunskapsbrist, resursbrist och otydlighet vara anledningar till varför en organisation inte kan arbeta med jämställdhet. Samtidigt framställs jämställdhet som någon alla vill ha, men som ingen egentligen vet innebörden av. Jämställdhetsarbete framställs som otydligt, rörigt och komplext, vilket leder till att jämställdhetsarbete förväntas vara detsamma. Att konstruera och framställa jämställdhetsarbetet som för svårt för att arbetas med, kan förstås som ett motstånd mot jämställdhetsarbete. Att jämställdhetsarbete kommer möta motstånd framställs som vedertagen kunskap och något som är viktigt att vara medveten om. Trots den utbredda kunskapen om motstånd är avsaknaden av strategier och metoder för att hantera motstånd stort.  Min tolkning är att det övergripande problemet med de olika framställningarna av motstånd mot jämställdhetsarbete, är att varken ’problemen’, förändringarna eller lösningarna problematiserar relationen mellan könen. Snarare reproducerar och upprätthåller problemrepresentationerna en asymmetrisk maktrelation mellan könen. I den tidigare forskningen framställs motståndet mot jämställdhetsarbete som förklaring till varför mål om jämställdhet inte nås i organisationer och samhället. Jag menar däremot att det inte är motståndet i sig som bör ses som förklaringen till ouppnådda mål. Istället bör själva avsaknaden av metoder och strategier för att bemöta och hantera motståndet, förstås som den främsta förklaringen till varför målen om jämställdhet inte uppnås. Ska mål om jämställdhet nås i organisationer och samhället, räcker uppenbarligen inte kunskap om motstånd för att möta motstånd. / 3M, Metoder Mot Motstånd

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.   Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.   Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.   I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget. Slutligen drar vi slutsatsen att damorganisationernas formulerade mål sig inte har någon stor inverkan på resultatet. I stället uppnås resultat med en genomarbetad strategi då strategin på ett verkningsfullt sätt fördelar de resurser som finns tillgängliga så att arbetet inom damorganisationen fortskrider så effektivt som möjligt .

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga vanligt förekommande spelstrategiers effektivitet hos manliga och kvinnliga tennisspelare under Grand Slam turneringarna Australien Open och US Open 2009 sett ur servarens perspektiv. Detta för att möjliggöra en generell jämförelse inom och mellan herr- och damspelare samt mellan olika spelares specifika spelstrategier. Hur ser fördelningen och effektiviteten ut av serveplaceringen i respektive serveruta? Inom vilket slagintervall samt i vilken zon i banan avgörs huvuddelen av poängen samt i vilken zon är effektiviteten högst? Hur ser slagkombinationseffektiviteten och slagkombinationsförekomsten ut ur servarens perspektiv? Metod En utförlig litteratursökning efter tidigare forskning genomfördes med hjälp av databaserna PubMed, SportDiscus och Google Scholar. Därefter analyserades totalt 15 DVD-matcher från Grand Slam turneringarna (2757 poäng, Herr = 1714 p, Dam = 1043 p) US Open (2009) och Australien Open (2009). Totalt medverkade 18 ATP och WTA- spelare (9 herrar, 9 damer) med en världsranking på topp 30 eller bättre. Denna analys genomfördes i videoanalysprogram (Interplay Sport Analyser 2.1, Norge). Sex olika parametrar användes. Resultat Herrarna servar mindre mot mitten av serverutan (område B) och har högre vinstprocent i sina servegame jämfört med damerna. Huvuddelen av poängen avgörs inom slagintervallet 1-3 slag och i zon 1 (slag som utförs bakom baslinjen) i både herr- och damtennisen. Effektiviteten är högst i zon 3 (slag som utförs mellan servelinjen och nätet) för båda könen. Herrspelarna använder forehand klart mer än backhand som andraslag och har även 10 % signifikant högre effektivitet (p&lt;0,05) med forehand som andraslag. Damspelarna använder forehand lika mycket som backhand som andraslag och har även 6 %, men ej signifikant, högre effektivitet (p&lt;0,2) med forehand som andraslag. Resultaten visar även att specifika spelare har vissa slagkombinationer med hög slagkombinationseffektivitet och hög slagkombinationsförekomst. Slutsats Denna studie visar att spelanalyser av detta slag är ett effektivt redskap för att mäta och kartlägga strategiska mönster hos både herr- och damspelare på elitnivå. Genom kartläggning av specifika spelare går det även att urskilja de mest effektiva och mest förekommande spelstrategierna. Denna kunskap kan användas för att lägga upp effektiva strategier i match.