Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ”Gällande lagar och förordningar” framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld. Minnena från Ådalen kanske i praktiken stoppade användningen av militärt våld mot civila medborgare, men under resultatkapitlet framgår det med tydlighet att verkligheten kunde ha blivit annorlunda. Lagar och förordningar gjorde det fullt möjligt att använda sig av militär trupp för att kväva uppror och upplopp med, om nöden krävde det, huvuddelen av de resurser militären förfogade över fram till 1960 talets slut. Kunskapen om detta är dålig hos officerare och poliser idag. Även polisens möjlighet att begära stöd vid terroristbekämpning är relativt okänt hos båda kategorierna. Detta är något jag hoppas kommer att ändras i framtiden.

Företag och organisationer använder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin tänkta målgrupp. Oavsett om företag väljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online är det definitivt att konversationerna kommer att äga rum. Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan användare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan förbättras med hjälp av sociala medier. Vidare utreds strukturen i de undersökta företagen, det vill säga om ansvarsområdet för sociala medier ligger hos en specifik person eller som en bisyssla hos ett flertal. Denna studie undersöker om en utvecklad, ihållande strategi för sociala medier bidrar till en större andel aktiva användare.

The purpose of this essay is to examine how officials within the Swedish public libraryorganisation view the IT-development, how the IT-development progresses within theorganisation and if there is a need for a national IT-strategy for the public libraries in Sweden.Four unorganized interviews with officials within the regional- and county libraryorganisation and one within the national organisation where conducted. This study is aqualitative examination where the phenomenographic approach has been used as inspirationfor the analytic model. The analytic result has been compared to the system theory of how anoptimal system should be constructed to perform in an optimal way and to be able to producegood results. The results of this study show a wish for a better national cooperation regardingthe IT-development for the Swedish public libraries. Today’s library structure should bereviewed over in order to enable the libraries to produce even better results from the cooperation’s.

Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ”reklam-kanal”, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt.

No description available.

This bachelor thesis explores the library collaboration "HelGe-libraries" goals, guidelines and strategies for their resource sharing of library books and digital resources. The questions asked were: What does the resource sharing look like when it comes to media and services? What goals and guidelines do they have for the resource sharing? What common strategies do they have for the resource sharing? What challenges have they encountered with resource sharing and how have they dealt with them? The theoretical framework consists of Jennifer Rowleys theory of innovation strategies for libraries and Rosabeth Moss Kanters theory on the art of alliances. The method used to collect material was interviews and document analysis. Four informants were interviewed. My study concludes that the "HelGe-libraries" has formulated goals for their resource sharing and that the resource sharing is connected to their goals. The end result show that the main goal is to offer users a library service of high quality by offering a broad supply of media and information. The study also showed that the collaboration is working along various guidelines and that common strategies, formal and informal, has been developed to achieve their goals and to improve service.

I dagens konkurrens mellan företag och individer är det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rätt person på rätt plats samt att ta tillvara på de talanger som en organisation har att arbeta med. “Utan människorna fungerar ingenting, men med rätt personer för uppgiften finns ändlöst med möjligheter att förverkliga den.” (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen på ett företag bör sträva efter organisationens strategi i syfte att uppnå högre effektivitet och framtida mål (Boglind, Hällstén och Thilander, 2013). Även om det finns en vision om att HR-avdelningen bör inta en strategisk utveckling är det idag inte alltid lika självklart på alla arbetsplatser menar Robinson och Robinson (2006). Utan självklar framgång betonas att en HR-avdelnings största utmaning är att bli en strategisk affärspartner. “Frågan är inte om HR-avdelningen ska bli strategisk. Frågan är när och hur den ska bli det.” (Robinson och Robinson, 2006, s. 265). Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för utvecklingsmöjligheter av HR som strategisk partner i företag. Skribenterna har utgått från ett deduktivt synsätt, vilket innebär att arbetet har en teoretisk grund för att sedan mynna ut i en slutsats. Under uppsatsen tog skribenterna kontakt med HR-avdelningar på Linnéuniversitetet, Växjö Kommun, Atea Logistics, Fortnox, Företag X samt Södra Skogsägarna för att hålla semi-strukturerade intervjuer tillsammans med deras HR-representanter. De frågor som skribenterna av uppsatsen ställde under sina inbokade intervjuer på företagen utgår ifrån teori som bygger på företagsstruktur, kärnverksamhet, ledningsgrupp, strategisk HR & affärspartner samt värdeskapande HR. Under intervjuerna tillsammans med företagens HR-representanter undersöktes bland annat hur företagen arbetar idag samt hur de optimalt skulle vilja arbeta i framtiden för att uppnå ett mer strategiskt arbete. Inledningsvis under intervjuerna ombads även representanterna fylla i en HR-positioneringsmodell som syftar till att påvisa hur företagen arbetar idag samt huruvida deras arbete är inriktat mot ett mer traditionellt eller strategiskt HR-arbete. Vidare in i uppsatsen analyserades det insamlade empirimaterialet ställt mot teorin för att finna utveckling och förändringsförslag till hur företag kan arbeta mer med strategiskt partnerskap. För att HR-avdelningen ska få ett större inflytande på ett företag är det viktigt att alla på företaget förändrar sin syn på HR-avdelningen och blir mer mottagliga för att en förändring bör ske. HR-avdelningen bör höja rösten och göra sig hörda bland de övriga avdelningarna på företaget samt även finnas representerade i ledningsgruppen. Genom att i högre grad involvera HR-avdelningen i hela företagets strategiska arbete kan företagets kärnverksamhet få uppstöttning ifrån HR-avdelningen att uppnå sitt strategiska arbete och mål. I vissa fall kan även företag lägga över ansvaret för en del arbetsuppgifter, som inte tillför något värde till kärnverksamheten, men som ändå måste utföras. En del företag väljer att outsourca delar av sin bemanning, löneenhet, rekrytering etcetera, medan andra företag vill göra allt själva.

Det finns få studier kring hur organisationer gör när de sätter sina priser på tjänster, därför är det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjämt ett växande intresse och en ökad uppmärksamhet kring olika och nya hälsotrender med olika dieter och träningsformer, där allt fler väljer att bli medlemmar vid olika gymanläggningar. Därför har denna uppsats följande problemformuleringar: Vad karaktäriserar strategier och prissättningsprocesser hos lokala gym? Vilka prismodeller tillämpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mål?   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokala gym går till väga när de sätter sina priser, hur priserna i sin tur påverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats använda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jämföra två gym i Visby. Ett gym med ett klassiskt koncept, i det här fallet Gym1, jämförs med ett fitnesscenter, Form Visborg, som har ett modernt koncept som följer de nya trenderna med stor variation av träning och utbud.   För att svara på frågeställningarna används prismodell-equalizer, som är ett verktyg för att se vad i ett erbjudande företag tar betalt för. För att få förståelse för strategier används teorier som Porter och Mintzberg tagit fram, bland annat basstrategierna; differentiering, kostnadsledarskap och fokusering. För att sätta priser kan prissättningsmål och prissättningspolicys användas samtidigt som företagets varumärke och rykte kan påverka vilket pris ett tjänsteföretag sätter.   I analysen har det bland annat framkommit att det finns möjlighet för de båda gymmen att ändra sin prisformel för sina årskort, från att ta en fast avgift till en lägre fast avgift plus anpassa avgiften efter hur mycket kunden tränar. Detta för att gymmen då får möjlighet till att locka priskänsliga kunder samtidigt som de säkerställer en viss intäkt.   Slutsatserna vi dragit är att det mindre gymmet inte har utarbetade strategier och mål på samma sätt som det större gymmet. Vi kan även se att det som ingår i deras olika prismodeller varierar. Variationerna gäller mellan olika träningskort hos respektive gym men det finns också skillnader gymmen emellan. Vi har även kommit fram till att det finns möjlighet till att vidareutveckla prismodell-equalizern där ett reglage går från fasta steg till en glidande skala. / There are few studies on how organizations do when they set their prices for services, so it is up to date with a study of just that. Meanwhile, there is still a growing interest and increased attention to different and new health trends with different diets and exercises, where more and more choose to become members at different gym facilities. Therefore this paper asks the following questions: What characterizes strategies and pricing processes at the local gyms? Which pricing model applies and how do they contribute to the realization of the strategy and goals? The purpose of this paper is to examine how local gyms go about setting prices, how prices affect the business and how they help to realize their strategies. This, in this paper makes use of semi-structured interviews to examine and compare the two gyms in Visby. A gym with a more classic concept, in this case Gym1, compared with a fitness center, Form Visborg, which has a modern concept that follows the new trends with great variety of training and selection. To answer our questions we used pricing model equalizer, which is a tool to see what in an offer companies charge for. To get an understanding of strategies we used theories Porter and Mintzberg developed, including base strategies; differentiation, cost leadership and focus. To set prices may pricing goals and pricing policies be used while the company's brand and reputation can influence what price the service companies set. The analysis has revealed that there is an opportunity for the two gyms to change their price formula for their season tickets, from taking a fixed rate to a lower fixed fee plus customize fee based on how much the customer training. This is to gyms as an opportunity to attract price-sensitive customers while ensuring certain revenue. The conclusions we have drawn is that the smaller gym have not developed strategies and goals in the same way as the larger gym. We can also see that what’s included in their various pricing models vary. The variation applies between their different training cards of the respective gym but there are also differences between the gyms. We have also come to the conclusion that there is an opportunity to further develop price model equalizer in which a slider goes from solid steps to a sliding scale.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem. På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.  Den förändrade marknadssituationen och hårda konkurrensen med färre antal försäljningar per mäklare gör att vi finner ett intresse i att undersöka hur företagen hanterar tillväxtbehovet. Syftet med studien är att granska hur ett antal fastighetsmäklarföretag har utvecklat sin tjänst för att möta branschens tillväxtbehov. Studien syftar även till att öka förståelsen för varför fastighetsmäklarföretag genomför en tjänsteutveckling. Våra slutsatser och studiens bidrag grundar sig i svaren som vi har fått från våra respondenter: Lars Rane, franchisetagare på Fastighetsbyrån i Halmstad, Nils Jacobsson, ägare och grundare av Alvhem mäkleri och interiör i Göteborg, Christian Lundin, VD och fastighetsmäklare på Lundins fastighetsbyrå i Göteborg, Mathias Blomberg, regionchef på Skeppsholmen i Skåneregionen, Sebastian Holtze, vice VD och grundare av MOHV i Malmö, Lund, Helsingborg och Kungsbacka. Det går inte att generalisera resonemangen till att gälla för fastighetsmäklarbranschen som helhet eftersom vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett begränsat antal respondenter. Vi har däremot en förhoppning om att våra resultat ska inspirera andra företag i branschen i fråga om hur tjänsten kan utvecklas samt öka förståelsen för varför tjänsteutvecklingen kan ske. Våra bidrag är följande:  - Företagen väljer att utveckla och förändra sin tjänst för att nå en ökad företagskapacitet vilket innefattar en ökad lönsamhet, stark rekryteringskraft och ett efterfrågetryck hos konsumenterna. - Det finns idag en ny generation fastighetsmäklare och kunder på marknaden, en tjänsteutveckling är enligt studien nödvändigt för att möta den nya generationens efterfråga. - Förändra och utveckla tjänsten med långsiktiga strategiska beslut som tar hänsyn till inre och yttre påverkningar. - Förändra och utveckla tjänsten med nya och innovativa tjänstekvalitétsattribut som särskiljer sig från konkurrenternas.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.    Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke?  Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.   Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex).