I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

The purpose of this thesis is to study how international Swedish plastics manufacturing companies have responded to covid-19 in terms of changes regarding corporate and business unit strategy and global sourcing. As research type a case study consisting of three case companies was applied. Mainly qualitative data using interviews were collected. The conclusions are that a regionalisation of the location of business units of a corporate group and a regionalisation of corporate strategies may take place and that covid-19 may enhance the process of regionalisation of sourcing of the case companies, which may lead to somewhat safer deliveries from suppliers, but higher prices for the case companies. It is suggested that in times of crisis, two types of SWOT-analyses should be made. One SWOT-analysis should cover strategic issues and thus be part of a strategy formulation process and lead to contingency strategies. The second SWOT-analysis should cover global sourcing issues and lead to contingency plan from a sourcing perspective. / Syftet med uppsatsen var att studera hur internationella svenska företag inom plastbranschen har svarat på covid-19, vad gäller förändring i företags- och affärsenhetsstrategi och globala inköp. Som forskningstyp valdes en fallstudie med tre fallföretag. Huvudsakligen kvalitativa data samlades in, genom intervjuer. Slutsatserna är att regionalisering avseende lokalisering av en koncerns affärsenheter och regionalisering av företagsstrategier kan ske och att covid-19 kan förstärka processen med regionalisering av fallföretagens inköp, vilket kan leda till något säkrare leveranser från leverantörer, men högre priser för fallföretagen. Det föreslås att det i kristider bör upprättas två typer av SWOT-analyser. En SWOT-analys bör avse strategiska frågor och vara del av strategiformuleringsprocess och leda till eventualitetsstrategier. Den andra SWOT-analysen bör avse globala inköpsfrågor och leda till en eventualitetsplan utifrån ett inköpsperspektiv.

I tidigare forskning beskrivs konflikthanteringsstrategierna, medlande, demokratisk och upphörande. Pedagoger anses gå för snabbt in i barns konflikter och hinner inte tänka efter hur de ska ingripa. Barnen kan då gå miste om andra kunskaper som uppkommer i olika hanteringar av konflikter. Syftet är att via intervjuer med pedagoger belysa olika strategier som används vid olika konfliktsituationer och sedan koppla dem till konflikthanteringsstrategierna. Frågeställningarna är, vad berättar pedagogerna om hur deras inställning är till barns konflikter med andra barn? Samt Hur kopplas pedagogernas hantering av barns konflikter i förskolan till medlande, demokratisk och upphörande konflikthanteringsstrategi? Teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där språket ses som en social handling och att verkligheten är socialt konstruerad samt det sociokulturella perspektivet som fokuserar på kommunikation och samspel mellan individer. Resultatet av analysen är uppdelat i tre teman, Stopp, verbal stöttning och fysisk stöttning. Slutsatsen är att när pedagogerna använder sig av upphörande strategi, får inte barnen uttrycka sina tankar och känslor. När pedagogerna använder sig av medlande och demokratisk strategi lyssnar pedagogerna på vad barnen har att säga och lyfter fram barnens tankar och känslor. Detta kan leda till att barnen får en förståelse för andras perspektiv och annan kunskap som kan konstrueras vid konflikthanteringssituationer. / This study describes conflict management strategies, mediation, democracy and cessation. Educators are considered to go too quickly into children's conflicts and do not have time to think about how to intervene. The children can then lose other knowledge that arises in different handling of conflicts. The purpose is through interviews with educators shed light on different strategies used in different conflict situations and then link them to the conflict management strategies. The questions are, what does the educators say about how their approach towards children's conflicts with other children? and how does educators ́ management of children ́s conflicts in preschool connect with mediation, democracy and cessation conflict management strategies?. The theoretical starting point is social constructionism where language is seen as a social act and that reality is socially constructed as well as the sociocultural perspective that focuses on communication and interaction between individuals. The results of the analysis are divided into three themes, stop, verbal support and physical support. The conclusion is that when educators use discontinuing strategy, children are not allowed to express their thoughts and feelings. When educators used mediation and democratic strategy, educators listen to what the children have to say and highlight the children's thoughts and feelings. This can lead to gaining and understanding of other ́s perspectives and other knowledge that can be constructed in conflict management situations.

The aim of the study is to investigate the use of linguistic strategies by Swedish high school students in how they use them to identify the meanings of words. The study also aims to discuss a didactic implementation and the potential of discussing words and their meaning. The empirical data consists of two parts: a survey centred around words which encourages the students to show their linguistic strategical solutions, and also a student discussion where they in groups discuss words and their meaning by applying linguistic strategies. The study shows that there exist strategies that are more commonly used, such as a morphological strategy which had different results. There were times during the discussion where the strategy was being used efficiently to solve the meaning of a word, while in other scenarios it would instead misguide the students. In other words: students generally showed a wide linguistic knowledge and could apply different strategies to solve the meaning of words, but the problem was that they in several cases did not know how to use their linguistic knowledge correctly. To have a wide linguistic knowledge and knowing how to use it correctly are two separate things. The result proves that no matter which linguistic knowledge level they master, the students require assistance in order to make use of their knowledge. A discussion about complex words and their meaning could therefore be a useful resource for teachers to identify what each student needs to improve, while also being an effective teaching method where students can discuss and share their knowledge between each other, thus allowing their personal vocabulary to expand. It is however uncertain how efficient the teaching method is practice. Further research and testing is required to prove that students actually learn and improve from it.

Redan i Sun Zis klassiska verk Krigskonst beskrivs hur avskräckning skapas genom förberedelser i fred som syftar till att för motståndaren framstå som oövervinnerlig. Huruvida Sverige nyttjar avskräckning som en övergripande strategi eller i olika form på olika nivåer gör det relevant att studera fenomenet och om det finns en skillnad i synen på avskräckande förmåga relativt strategisk nivå och strategiska maktmedel. Vilket utifrån hur avskräckning uttrycks och beskrivs samt de förmågor som anses generera denna effekt skapar ett svenskt perspektiv på avskräckning.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra om dagens syn på begreppet avskräckning, avskräckande marina förmågor och metoder skiljer sig från första delen av kalla kriget. För att därigenom kunna påvisa om det skett en förändring i den direkt avskräckande strategin för det militära försvaret av Sverige och om en utveckling i så fall är att betrakta som en optimering eller suboptimering av svensk avskräckning.   Resultatet i uppsatsen konstaterar en skillnad i synen på avskräckning inom den överordnade strategin utifrån de förändrade säkerhetspolitiska förutsättningarna. Samtidigt som den militärstrategiska nivån ska generera en förnekande- och direkt avskräckande effekt mot ett överraskande anfall och försvara Sverige enskilt, för vilket det saknas en trovärdig militär förmåga till såväl förnekande- och direkt avskräckning som kollektiv- eller utsträckt avskräckning. Sammantaget visar studien att Sveriges nutida avskräckningsstrategi är ofullständig och som en konsekvens av detta blir det militära maktmedlets förmågor och metoder idag, illusoriskt lika de som uttrycktes under kalla kriget.

Under de senaste åren har gamification blivit alltmer förekommande i företags-sammanhang. Grundidén bakom gamification är att använda spel-element i icke-spel kontexter, med avsikt att motivera och engagera anställda. Dagens arbetsplats har genom åren genomgått en omfattande förändring, och i dagens organisationer förväntas anställda vara kreativa och använda sina entreprenöriska egenskaper för att bidra till organisationens företagsmål och affärsnytta. Enligt undersökningar speglar detta tyvärr inte dagens verklighet. Det rapporteras att så lite som 13% av alla anställda är engagerade i sitt arbete, och så mycket som 24% är aktivt likgiltiga till deras arbete. Det är alarmerande siffror som företag har försökt att motverka med hjälp av gamification, men det är få som lyckas. Denna studie presenterar genom en kvalitativ metod, begränsningar och möjligheter vid tillämpningen av gamification i företagssammanhang, och vilka faktorer som är avgörande för framgång. Studien syftar även på att undersöka hur organisationer kan gå tillväga för att hålla anställda motiverade på lång sikt. Vi kunde urskilja att det finns fyra huvudområden som utmärkte sig som bidragande faktorer: spelar types, spelarresan, motivation och utvärdering. Detta resulterade i att vi kunde urskilja vilka faktorer som främjar användarmål och vilka som främjar verksamhetsmål. Båda dessa aspekter ska bidra till att lösa organisatoriska problem och gynna företagsmål. För att lyckas med gamification måste man kunna motivera de anställda, men även bidra till affärsnytta. Vi identifierade att utvärderingsaspekten är en avgörande faktor för lyckad gamification och att bristen av forskning kring detta område kan utgöra en anledning till varför vissa misslyckas. Utifrån dessa framgångsfaktorer presenterar vi därefter ett ramverk, Enterprise Gamification Evaluation Framework, vars syfte är att fungera som ett stöd för implementation av gamification.

Att leda handlar om att ge riktning och vara den som kopplar samman organisationen och strategin. Att forma organisationskultur är ett sätt att göra detta. I ledarskapsperspektivet Symbolic management beskriver Alvesson hur materiella symboler, handlingar, och verbala symboler manifesterar kulturen och påverkar medarbetarnas uppfattning om mening. Här uppmuntras ledare att se på sig själva som människor som hjälper till att skapa och forma denna mening och därigenom vägleda organisationens aktiviteter och handlande. Sensemaking är ett begrepp som används för att studera hur organisationer skapar mening. Sensemakingaktiviteter är de konkreta aktiviteter som ledare använder för att skapa mening. Forskning inom strategi har börjat gå ifrån att se strategi som något en organisation har, till snarare något en organisation gör. Detta perspektiv kallas ‘Strategy as practice’. Det fokuserar på vad som praktiskt görs för att föra en organisation mot dess långsiktiga riktning; dess strategi. Genom studiens ’Strategi i praktiken’-perspektiv, kommer mikronivån av de praktiska aktiviteter ledarskap utmärks av att studeras för att se vad ledarna faktiskt gör för att leda sin organisation i strategisk riktning. För att undersöka detta görs en kvalitativ och explorativ studie i form av intervjuer med elva ledare från olika organisationer. Studien visar att ledare använder sensemakingaktiviteter för att leda sin organisation. Det konstateras att det finns många likheter och skillnader mellan ledarnas användning av sensemakingaktiviteter, och att en variabel som påverkar mycket är organisationens storlek. Vidare presenterar studien en ny underkategorisering av Alvessons organisatoriska symboler. För materiella symboler är de plats och lokaler samt föremål. För handlingar är de personlig kontakt, dramatiska ritualer, digitala aktiviteter, samt icke-handlingar. För verbala symboler är de formella uttryck, metaforer och berättelser, och visionen som symbol. Vidare argumenterar studien för att en gemensam nämnare bakom samtliga ledares sensemakingaktiviteter är visionen; vad organisationen vill uppnå. Strategi är inte tillräckligt entusiasmerande, och därför använder ledarna i större utsträckning sin vision, berättelsen om vad man vill uppnå och varför, för att leda och engagera medarbetarna att arbeta i enlighet med deras strategi. Denna upptäckt utmynnas i en ny syn på hur ledare använder sensemakingaktiviteter; ’Vision as Practice’.

The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.

No description available.

<p>Abstract</p><p>The development of new economies from the industrial revolution to the information society of today has led to an increase in goods, services and information technology. It has also affected the way that organizations are formed and shown that organizations transform more and more into networks. This has left an impact on the concept of marketing and an increase in the handling of internal relations within companies. The marketing concept has developed from the 4P:s, price, place, product and promotion, to relations marketing as a new perspective.</p><p>This study focuses on a description of relations marketing in medium - sized advertising agencies. The advertising business has a long history of close customer relations and advertising agencies strongly depend on new customers. A problem that exists in a relation between the two is mainly lack of loyalty from the customer. The income of an agency depends on whether or not the co- operation with a customer is successful, and it’s a delicate relationship, mainly built on trust. Advertising agencies are flat organizations with creative personnel, but with no real strategic tools. It is hard to use strategies when it comes to tailor made solutions that advertising agencies offer. An agency’s task is not to define a customers’ needs, but to meet those needs.</p><p>We have used books and scientific articles in this study that concern the chosen subject. We have also done a case study based on interviews from two medium- sized agencies in Stockholm. The existing theories within relations marketing are borrowed from Gummesson, Coviello and Grönroos, and Mintzberg within the term of strategy.</p><p>In the analysis the empirical information that we gathered was used to apply on the chosen theoretical synthesis. The conclusion is that advertising agencies mainly apply interactive relations marketing, but also network marketing in some cases. The strategies applied in agencies are mostly emergent, and not deliberate.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Utvecklingen av nya ekonomier från industri till informationssamhälle har bidragit till ett ökat urval av varor, tjänster och informationsteknologi. Det har också påverkat organisationers sätt att formas och omvandlas allt mer till nätverk, vilket även har satt sina spår på marknadsföringsbegreppet, då allt fler marknadsföringsaktiviteter karaktäriseras av hur interna relationer hanteras. Begreppet marknadsföring har utvecklats från transaktionsmarknadsföringens 4P, pris, plats, produkt promotion, till relationsmarknadsföring som begrepp och teori.</p><p>Denna studie avser att behandla relationsmarknadsföring på medelstora reklambyråer och beskriva hur denna ser ut. Reklambyråbranschen har en lång erfarenhet av nära kundrelationer. Byråerna är beroende av nya kunder och problematiken ligger i att kunderna i är illojala och en byrås intäkt riskeras om ett samarbete spricker. Samarbetet mellan kund och byrå är baserat på tillit och förtroende i första hand, och det finns inga färdiga strategier att tillgå för att veta vad som leder till en framgångsrik affär. Reklambyråer är platta organisationer med kreativ personal, men utan några riktiga strategiska verktyg. Det är svårt för reklambyråer att använda utformade strategier då de erbjuder skräddarsydda lösningar till enskilda kunder och inte några färdiga produkter. Problematiken avtar inte av att byråerna är dåliga på att nischa sig, och gärna arbetar med kunder i olika branscher. Byråernas uppgift är inte att definiera kundens behov, utan att möta det behovet.</p><p>Denna studie är till stor del baserad på skriftliga källor som böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Författarna har gjort en fallstudie i form av intervju på två medelstora reklambyråer i Stockholm. Teorierna i uppsatsen är bland annat baserade på Gummesson, Coviello och Grönroos inom relationsmarknadsföring och Mintzberg inom begreppet strategi.</p><p>I analysen har författarna applicerat den empiri som insamlats till den valda teoretiska syntesen. Slutsatsen blev att byråerna tillämpar relationsmarknadsföring i form av interaktiv marknadsföring, men även nätverksmarknadsföring i vissa fall. Strategierna på reklambyråer ses snarast som uppkomna, och inte avsiktliga eller planerade.</p>