Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3. Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt. Materialet har sedan analyserats med ett pedagogiskt perspektiv.Av litteraturstudien visades att forskningsläget kring relationen mellan dyslexi och musik inte är stort men att det finns fungerande hjälpredskap som musikläraren kan använda sig av. Resultatet av undersökningen påvisade positiva utslag från dyslektikergruppen medan icke-dyslektikergruppen var mer splittrad i fråga om metodens hjälpande egenskaper. Ingen i någondera grupp fann att färgen försvårade läsningen.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.</p><p>En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.</p><p>En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.</p>

<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>

Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.

Abstract The ability to read and write is a very important skill in today’s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with dyslexia. By studying the literature and by interviewing teachers, I found that dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with dyslexia can participate. It is important to act quickly or the student’s self-confidence can be harmed. The teachers should try to strengthen the student’s self-confidence and their will to learn. Additional one on one-training or in small groups is a necessary measure. The way the teacher plans, instructs and teach are of great importance and together with aid like word-processing software, Speech synthesis software and other software, these student’s can overcome their problems. / Sammanfattning Att kunna läsa och skriva är mycket viktigt i dagens informationssamhälle. De flesta lär sig att läsa och skriva utan problem men långt ifrån alla. Dyslexi är ett vanligt förekommande handikapp och därför har jag funnit det intressant att undersöka hur lärare undervisar barn med dyslexi. Genom att studera litteratur och att intervjua lärare har jag sökt svaret och funnit att dyslexi är ett komplext problem där läraren måste anpassa undervisningen efter individen. Det är viktigt att agera snabbt för att inte elevens självförtroende ska skadas. Läraren bör försöka att stärka elevens självförtroende och lusten att lära sig. Extra lästräning enskilt eller i liten grupp är en nödvändig åtgärd. Lärarens sätt att instruera, planera och lära ut är av stor betydelse och tillsammans med hjälpmedel såsom ordbehandlingsprogram, talsyntes, talböcker, lästräningsprogram kan dessa elevers problem övervinnas.

Som lärare har vi mött många elever som upplevt svårigheter med att läsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svårigheterna påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter elever i läs- och skrivsvårigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgångspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i läs- och skrivsvårigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville få en bättre bild av hur mötet med skolan påverkat dessa ungdomars syn på sig själva, sina liv och sin framtid. Vi utgick från forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter och teorier om identitetsskapande och självbild. Vår undersökning visar att eleverna har en positiv syn på sig själva och sina möjligheter. Alla informanter beskriver att skoltiden har varit jobbig på något eller flera sätt, men de har ändå en positiv framtidssyn. Det är viktigt för dem att bli uppfattade som alla andra elever och inte utifrån läs- och skrivsvårigheterna. Dessutom är det av största vikt att vara självständig, vilket innebär att de tycker att det är viktigt att finna strategier som inte innebär ett ständigt behov av alternativa verktyg. Vår slutsats är att eleverna, trots sina upplevda svårigheter, klarat av att hantera dessa och därmed fått en positiv syn på sin förmåga och sin framtid.

Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.