Syftet med den här studien är att skapa kunskap om hur och när förskollärarna använder musik i förskolan. Frågeställningarna är: Hur används sång och musik i förskolan? När används sång och musik i förskolan? I denna studie har jag valt att utgå från Lev S. Vygotskijs tankar om lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. I det perspektivet talar Vygotskij om en tvåstegsmodell. Samspelet är den ena processen och i den andra processen bearbetar barnet det upplevda enskilt. Vygotskijs tvåstegsmodell används för att studera sång och musik i förskolan, då barnen först får uppleva och utöva sången och musiken tillsammans med andra och sedan gå över till att bearbeta och utöva enskilt. Vygoskij talar också om att kreativitet bör ses som en grundläggande mänsklig funktion.   Kvalitativ metod användes i studien. Två förskollärare, som arbetar på två olika förskolor, intervjuades och observationer av verksamheterna vid de båda förskolorna genomfördes. Resultatet från intervjuerna visade att det förekommer mycket musicerande på båda förskolorna och att det mesta sker spontant men också att det finns utrymme för att öka musicerandet. Att det mesta är spontant visade sig också under observationerna då det sjöngs sånger och sångpratades vid blöjbyte, tvättning, tandborstning, på- och avklädning, när någon var ledsen, när barnen ville sjunga eller spela, i leken och när de ritar/målar. Studien visar att förskollärarna sångpratar för att öka närhet och kommunikation med barnen. Under intervjuns gång framkom det att förskollärarna blev mer uppmärksamma om musikens betydelse och vad de själva kände att de behövde bli bättre på.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort. Till bakgrund av detta ville vi intervjua idrottslärare för att se hur dessa fem olika personer ställer sig till ämnets innehåll och hur de tolkar kursplaner och kunskapskrav. Det visade sig genom våra fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer att alla lärare fick lägga ned mycket tid på att själva tolka kursplanerna och sedan fundera ut hur de kan förmedla innehållet till eleverna så att de kan förstå. Vi undersökte även hur mycket lärarna i studien integrerade teori i praktiska moment och vad deras inställning till detta var. I litteratur står det att ämnet Idrott och hälsa till stor del delas in av lärare i idrott för sig (genom praktiska moment) och hälsa för sig (genom teoretiska moment). Vi ville undersöka om det fortfarande är så det ser ut ute på skolorna.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i förskola, förskoleklass och skolår 1-2 har för uppfattning och arbetssätt kring barns flerspråkighet. Undersökningen äger rum på en svensk skola i Spanien. Frågeställningarna är följande; -       Vad har lärarna för uppfattning om flerspråkighet? -       Vilka arbetssätt använder lärarna för att ta tillvara på barnens språk? För att få svar på dessa frågor används kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare i teorierna kopplas detta perspektiv till författares syn på barn med flera språk. I resultatet beskrivs lärarnas synsätt och arbetssätt kring flerspråkighet. Det resultat vi kommit fram till är att flerspråkighet är en tillgång som bör ses som något värdefullt och positivt. Under ett barns första år kan språken blandas ihop, men detta är naturligt och inget som bör ses som ett problem. Att tala flera språk öppnar många dörrar för barn då de har lättare att ta till sig nya språk och ny kunskap. Det skapar också en bredare förståelse och respekt för omvärlden.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

No description available.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.

No description available.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher’s role, to be fully developed in the classroom. We will also discuss why it seems to be troublesome for the real world-teacher to live up to the ideal that pedagogical researchers are aiming for. Our claim is that the traditional role of teaching is hindering the development towards a more moderating classroom, because of the society’s assumptions surrounding the role of being a teacher. With our theoretical view of hermeneutics we are using the text analysis as a method to reveal assumptions according to the teacher’s role. With this theoretical point of view, we are trying to explain the complexity of the teacher’s role. Different voices are trying to shape the teacher for their own purposes, which make impressions on today’s educational system and above all the role of the teacher.